Åldern pĂ„ datoranvĂ€ndare blir allt lĂ€gre. De barn som Ă€nnu inte lĂ€rt sig engelska fĂ„r problem dĂ„ de vill anvĂ€nda datorn till annat Ă€n att bara spela spel, eftersom de flesta applikationer antingen har engelskt grĂ€nssnitt eller Ă€r för tekniskt avancerade. Denna rapport handlar om Pixie Planner, en organizer riktad till yngre flickor. Programmet Ă€r skrivet i Java och databasen Ă€r gjord i MySQL. Pixie Planner anvĂ€nder svenska som sprĂ„k i grĂ€nssnittet och har anpassats för att vara anvĂ€ndarvĂ€nligt för mĂ„lgruppen. Metoden jag anvĂ€nt för att utveckla applikationen följer den klassiska systemutvecklingen vilken itererar följande faser: analys, implementering samt testning fram tills att programmet uppfyller kraven.

The purpose of this study is to examine the view of knowledge and the view of learner which are prominent in the ministry memorandum Specific programs and access to vocational programs (U2009/5552/G) and thereby understand the potential impact of the new transformation of the current individual program and what it brings to the students who do not achieve the objectives in grade 9. We have used a qualitative text analysis method. The background to the study describes in particular today's individual program, view of knowledge and view of learner. The result shows that the most prominent in the memorandum is that knowledge is divided into theory and practice, that individualization is the focus and the text shows freedom for interpretation..

Stress bland ungdomar Àr nÄgot som gÄr allt lÀngre ner i Äldrarna. Prestationskrav och konkurrens ökar och mÄnga ungdomar Àr rÀdda att inte rÀcka till vilket kan leda till stress. Syftet med studien Àr att undersöka vad som stressar ungdomar pÄ det naturvetenskapliga programmet i gymnasieskolan och hur elevernas copingresurser verkar i förhÄllande till stressen. Studien bygger pÄ ett flertal olika psykologiska teorier om stress och coping, dÀribland Krav-Kontroll-Stöd modellen, utvecklad av Robert Karasek och Thöres Theorell (1990), Lazarus och Folkmans teorier om coping (1984), Siegrist anstrÀngnings- och belöningsmodell (1996) samt Blumberg och Pringles (1982) prestationsteori. I studien deltog 64 elever pÄ det naturvetenskapliga programmet i LuleÄ.

Förekomsten av metabolt syndrom ökar och personer med metabolt syndrom har betydligt ökad risk att drabbas av kardiovaskulÀra sjukdomar och diabetes. Alla ÄtgÀrder som kan hejda utvecklingen av metabolt syndrom synes dÀrför synnerligen angelÀgna. Det finns ett starkt stöd i litteraturen för att livsstilsintervention vid metabolt syndrom minskar risken att utveckla Ätminstone en del av komplikationerna till metabolt syndrom. Betania erbjuder sina kunder ÄtgÀrdsprogrammet ?Kroppen i balans?, vilket riktar sig till personer som har eller riskerar att utveckla metabolt syndrom.

Studien utvĂ€rderar tv-programmet Tungan rĂ€tt i mun, som Ă€r ett retorikprogram för mĂ„lgruppen mellanstadiet. Programmet framtogs under hösten 2011 av Utbildningsradion (UR) med syftet att anvĂ€ndas som lĂ€randematerial i svenska grundskolor dĂ„ Ă€mnet retorik ska bli mer framtrĂ€dande i den nya kursplanen. I undersökningen utförs en kvantitativ enkĂ€tundersökning av sammanlagt 84 barn pĂ„ tvĂ„ mellanstadiefritidsgĂ„rdar; i Stockholm och pĂ„ Öland. Barnen delades in i tvĂ„ lika stora grupper, en kontrollgrupp fick fylla i enkĂ€ten utan att ha sett programmet och en experimentgrupp fick först titta och sedan fylla i samma enkĂ€t. Denna enkĂ€t bestod av fyra frĂ„gor med öppna svar som rĂ€ttades inför analysen med hjĂ€lp av ett rĂ€ttningsschema framtaget tillsammans med en specialpedagog för mellanstadiet.Syftet med utvĂ€rderingen av programmet var att se om barnen tar till sig de konkreta retoriktips de fĂ„r av programledaren Elaine EksvĂ€rd, legitimerad retorikkonsult.

Detta examensarbete handlar om hur den pedagogiska miljön pÄverkar barns fria lek i tvÄ av förskolans klassiska lekrum; byggrummet samt hemvrÄn. Vidare handlar det om hur fyra pedagoger ser pÄ den pedagogiska miljön och dess utformning.  Syftet med arbetet Àr att belysa den pedagogiska miljön i tvÄ av förskolans lekrum samt dess betydelse för barnens fria lek och pedagogerna förhÄllningssÀtt i rummen. FrÄgestÀllningarna till arbetet Àr följande:Hur ser den fria leken ut i tvÄ klassiska lekrum pÄ förskolan idag samt vilka leker i respektive rum ur ett genusperspektiv?Hur förhÄller sig pedagogerna i de tvÄ olika rummen?Hur ser pedagogerna pÄ den pedagogiska miljön och utformningen av denna?  De metoder som jag har valt att anvÀnda i detta arbete Àr sÄ kallade kvalitativa intervjuer samt observationer. DÀrefter har jag jÀmfört observationerna med intervjusvaren för att urskilja skillnader samt likheter och fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar. Resultatet tar upp det viktigaste frÄn det empiriska materialet och den sammanfattande diskussionen sÀger bland annat att pojkarna mest leker i byggrummet och blir mer uppmÀrksammade av pedagogerna.

Avsikten med denna studie Àr att öka kunskapen om hur förskollÀrare uppfattar det pedagogiska syftet med samlingen. Vi har anvÀnt subjektskapande som analysbegrepp, vilket vi har hÀmtat frÄn Elisabeth Nordin Hultmans doktorsavhandling (2004). Vi har analyserat hur pedagogerna uppfattar att barnen kan pÄverkas av samlingens pedagogiska utformning. Metoden vi anvÀnde i denna studie var fokusgruppsamtal. FörskollÀrarna diskuterade bl.a.

Det primÀra syftet Àr att fÄ veta vad som skett nÀr det gÀller det drogpolitiska programmet i Sölvesborgs kommun. De teoretiska utgÄngspunkterna Àr vad forskarna menar behövs för att ett sÄdant program ska lyckas. MÄlet med studien Àr att ta reda pÄ om det drogpolitiska arbetet har vunnit genomslag i kommunen. Den empiriska utgÄngspunkten Àr att försöka belysa problemet utifrÄn den nationella handlingsplanen Först gjordes en litteraturgenomgÄng, angÄende forskarnas uppfattningar betrÀffande droger och alkohol samt hur problem förebyggs. Vad som företrÀdesvis varit av intresse Àr om programmet lyckats bli förankrat hos alla samt i fall det uppfyller nÄgra av de kriterier som forskarna menar Àr nödvÀndiga.

Det hÀr examensarbetet har genomförts i samarbete med Consultec i UmeÄ. PÄ företaget fanns ett behov av attredovisa programmet StatCon?s utrÀkningar i form av handberÀkningar och att presentera vad programmetrÀknar. Programmet i frÄga Àr ett dimensioneringsverktyg för balkar och pelare i olika material, det finns Àvenandra funktioner som balkskor, skarvar och traversbalkar. StatCon anvÀnder sig av eurokoder och det Àr enligtdessa handberÀkningarna har gjorts.

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en ökad kÀnnedom kring hur musikundervisning pÄ gymnasiesÀrskola kan se ut och hur musiklÀrare upplever sin undervisning.Detta har undersökts genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med tre utbildade musiklÀrare som arbetar pÄ programmet för estetiska verksamheter och det individuella programmet. Av intresse har varit att ta reda pÄ vad lÀrarna har för mÄl med sin undervisning och hur de ser pÄ sin verksamhet.Resultatet visar pÄ att mÄlet med musikundervisningen kan ses som bÄde musikaliskt och utommusikaliskt. Detta beroende pÄ vilka elever man undervisar dÄ gymnasiesÀrskolan omfattar flera olika typer av funktionshinder. Ingen av lÀrarna har i sin grundutbildning berört metodik för funktionhindrade elever. Hos dem som lÀrare Àr den viktiga och gemensamma kompetensen den musikaliska.

Att dokumentera och följa barns lĂ€rande och utveckling Ă€r en enormt viktig del i förskolans verksamhet, Ă€ven att utvĂ€rdera den pedagogiska verksamheten har fĂ„tt en betydande roll i förskolans lĂ€roplan. Detta sker bland annat genom pedagogisk dokumentation. Även naturvetenskapen har fĂ„tt en vĂ€sentligt plats i förskolans lĂ€roplan. DĂ€rigenom kommer vĂ„rt syfte i att fĂ„ förstĂ„else för valet av innehĂ„ll som pedagoger gör i barns lĂ€rprocesser inom Ă€mnesomrĂ„det naturvetenskap i den pedagogiska dokumentationen. Vi har tagit del av fyra  dokumentationer frĂ„n tvĂ„ förskolor med barn i Ă„ldrarna tre till fem Ă„r.

ABSTRACT  I den hÀr uppsatsen ville jag visa hur kryssningspassagerarnas beteende kan beskrivas med hjÀlp av karnevaleska teorier i reality-programmet ?FÀrjans? sista sÀsong. Syftet var att visa hur det finns andra sÀtt att analysera serien pÄ Àn enbart med hjÀlp av medieteoretiker som Àr kritiska till genre reality-tv som sÄdan. Jag har velat visa passagerarnas handlingsutrymme i programmet och beskriva hur deras handlingar ombord pÄ bÄten kan ses som karnevaleska. Jag utgick frÄn antropologiska teorier om karnevalen och det karnevaleska med hjÀlp av frÀmst Victor Turner och Roberto DaMatta.

Denna studie har gjorts i syfte att se hur förskollÀrare förhÄller sig till den pedagogiska verksamheten i förhÄllande till den fysiska inomhusmiljön. Vi ville se om lokalerna med dess olika förutsÀttningar hade betydelse för hur man arbetar utifrÄn mÄlen för barns utveckling och lÀrande i förskolans lÀroplan. En till aspekt var att se hur förskolans inomhusmiljö pÄverkar vÀlmÄende hos pedagoger och barn. Genom kvalitativa intervjuer har sex yrkesverksamma förskollÀrare pÄ olika förskolor i Mellansverige medverkat. Studien har visat att utformningen av den fysiska inomhusmiljön Àr viktig för barns utveckling och lÀrande samt vÀlmÄende i förskolan.

Taltidningen Àr en inlÀst tidning som personer med svÄrigheter att lÀsa en vanlig tidning kan fÄ. Tidningen sÀnds förvrÀngd via radio sÄ att endast prenumeranter skall ha tillgÄng till den. FörvrÀngningen krÀver att prenumeranter har en sÀrskild typ av mottagare hemma. Mottagaren som anvÀnds idag spelar in tidningen pÄ ett kassettband som sedan kan lyssnas av pÄ vilken bandspelare som helst. Mottagarna Àr dock dyra att underhÄlla och det Àr svÄrt att fÄ tag pÄ nya.

Den hÀr rapporten behandlar ett kandidatarbete som utfördes mot Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling. Arbetet gick ut pÄ att modernisera det existerande programmet MODEST som anvÀnts för att berÀkna optimala energisystem. Moderniseringen gjordes genom att skapa programmet Humble, vars funktionalitet bygger pÄ MODEST.I den hÀr rapporten beskrivs hur program kan utvecklas för att de ska vara enkla att anvÀnda, samt hur de kan konstrueras för att möjliggöra vidareutveckling. Dessa aspekter framstÀlldes av kunden som viktiga i projektet.Gruppens tillvÀgagÄngssÀtt för att utveckla programmet förklaras och en överskÄdlig bild över den arkitektur som anvÀnts ges. De erfarenheter som gruppen förskaffat sig under projektet beskrivs och reflekteras över.