Arbetets syfte är att efter en genomgång av den här relevanta litteraturen studera hur lärare ser på undervisnings inre miljöer. Vad har social kommunikation samt praktiska och pedagogiska verksamheter i skolan för betydelse för elevers lärande och allsidiga utveckling? Hur bedrivs de? Först refererar jag till några kända teorier om hur barn lär sig sedan tar jag upp hur ser det ut i verkligheten, om skolans roll och undervisningsmetoder. Litteraturen tar upp samspelet mellan elevers konkreta handling i praktiska, pedagogiska och sociala samanhang, såsom i lek, dramatisering, studieresor, temadagar och utanför skolan aktiviteter. Litteraturen berör också hur elevers förståelse för ämnesinnehåll, lärande samt harmonisk utveckling påverkas aktivt av sådana sammanhang.

Dirigenten och komponisten Leonard Bernstein (1918-1990) var en av sin tids ledande kulturella celebriteter i Amerika. Bernsteins berömmelse vilade på hans mångsidighet inom skilda artistiska områden. Särskild uppmärksamhet fick dock hans banbrytande verksamhet som musikfolkbildare i tv. En allmän uppfattning är att Bernsteins personliga karisma och affinitet för tv-mediet var anledningen till programmens succe?.

Syftet med studien var att få en bättre förståelse för hur distansarbetande säljares arbetstrivsel ser ut. Utgångspunkt har tagits i Antonovskys Känsla av sammanhang (KASAM), och dess tre komponenter: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Specifikt har aspekter som ledarskap, motivation, lagkänsla, mål och kommunikation, och hur de kan relateras till de tre komponenterna studerats.KASAM har varit den huvudsakliga teorin som har använts men studien har även fokuserat på ett brett område och tagit hjälp av andra teorier som är viktiga för arbetstrivsel vid distansarbete. Teorier om mål, värdegrunder, virtuella lag, nätverk, kommunikation samt olika motivationsaspekter har använts, men fokus har även legat på ledarskapet och hur ledaren kommunicerar, ger feedback samt fördelar ut ansvar till medarbetare på distans.Vår undersökning har genomförts utifrån en kvalitativ, hermeneutisk utgångspunkt vilket är lämpligt när syftet med studien är att öka förståelsen kring ett fenomen. I det här fallet kännetecknas studien av att säljarna arbetar i en komplex miljö och organisation, där kontexterna ser olika ut, och är beroende av den egna upplevelsen och av olika relationer, vilket gör den kvalitativa studien lämplig.

Studien syftar till att bidra med kunskap kring hur pedagoger använder inomhusmiljön för att främja barns lärande och delaktighet, samt på vilka sätt inomhusmiljön är tillgänglig för barnen. Detta har gjorts genom en kvalitativ undersökning med en hermeneutisk ansats. Frågeställningarna har varit hur pedagogerna använder sig av inomhusmiljön i det pedagogiska arbetet för att främja barns lärande och delaktighet men även hur tillgänglig miljön är för barnen. Detta sett utifrån ett sociokulturellt perspektiv som grundades av Lev S.Vygotskij, där lärande sker i samspel med andra. För att uppnå syftet med denna undersökning har vi valt att observera och intervjua tio pedagoger, på fyra olika kommunala förskolor i två skilda kommuner, en större och en mindre.

Pedagoger har ett uppdrag som innebär att de ska arbeta med etiska värden och normer i förskolan. I detta arbete spelar pedagogers förhållningssätt och uppfattning av barns lärande en stor roll.     Vårt syfte med denna c-uppsats är att ta reda på innebörden av etiska värden och normer för förskolepedagoger samt hur de uppfattar att barn lär sig dessa. Forskningsfrågorna är: Vad innebär etiska värden och normer för pedagoger i förskolan? Hur lär barn etiska värden och normer enligt förskolepedagogerna och finns det speciella pedagogiska arbetsmetoder för detta arbete?    Vår undersökning grundar sig på en kvalitativ intervjustudie, som har genomförts med tio pedagoger på fem olika förskolor.    Av resultatet framkommer det att forskningsfrågan om innebörden av etiska värden och normer var en väldigt svår och komplex fråga för pedagogerna att besvara då etiska värden och normer består av så oerhört mycket som kan delas in i många olika begrepp och synsätt.

På alla arbetsplatser uppstår konflikter som kan hanteras med hjälp av de fem strategierna konkurrens, samverkan, kompromiss, undvikande och anpassning. Vilken strategi som används beror till stor del på situationen och hur individen bedömer konsekvenserna. På arbetsplatser kan ledare ha ett transformellt- och transaktionellt ledarskapsbeteende eller ett låtgå-ledarskapsbeteende. Syftet med studien var att undersköka relationen mellan ledarens beteende och konflikthanteringsstrategin i arbetsgruppen. Enkäter som bestod av frågor om bakgrund, konflikthantering och ledarskapsbeteende lämnades ut på två företag i Mellansverige samt som länkar på två diskussionsforum på Internet.

Förskola och skola kostar samhället stora summor och det finns en osäkerhet hur resultatet av denna verksamhet ska mätas. Därför har behovet av pedagogiska verktyg och redskap för hur man bl.a. observerar, kartlägger och stimulerar barns språkutveckling ökat. Huvudsyftet med denna studie är att belysa några pedagogers och föräldrars beskrivning och värdering av TRAS-materialet (Tidig Registrering Av Språkutveckling). På vilka sätt kan observationsmaterialet påverka förskolans verksamhet? Författaren genomför studien med hjälp av intervju- och enkätundersökning.

Intresset för ledarskap är stort massmedia skapar rubrik kring ledarskapet och hur det ska bedrivas. Det svenska särdraget har vuxit fram ur en stark tradi­tion och kan ha bidragit till den unika svenska ledarskapsstilen, vilken kan vara framti­dens ledande ledarskapsstil. En ledarskapsegenskap är self-efficacy vilken står för individens subjektiva tro på sin egen förmåga. Organisationer bör ge män och kvinnor samma förutsättningar för ledande positioner. Aktuell studie är en enkätbaserad kvantitativ studie som under­sökte om graden av self-efficacy har betydelse för den svenska ledarskaps­stilen och om genus påverkar denna.

Försvarsmakten i Sverige genomgick år 2010 omfattande förändringar för att bli mer tidsenlig och punktinsats-orienterad. Syftet med denna studie var att undersöka hur försvarsmaktens organisationsförändring har påverkat officerarnas upplevelse av det ledarskap de utövar och hur de motiverar sina soldater samt undersöka officerarnas upplevda arbetsbörda och stress. Informationen hämtades genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem verksamma officerare. Resultatet av en tematisk analys visade att officerarna är anhängare av ett ledarskap där medarbetare inkluderas och får möjlighet att tillgodose sina psykologiska behov, vilket kan härledas till moderna och tidsenliga motivations- och ledarskapsteorier. Dessutom framgick det att de flesta officerarna upplevde stress som kan relateras till omorganisationen samt försvarsmaktens starka kultur..

Syftet med studien är att undersöka förskollärares syn på blyghet hos barn samt att ta reda på hur man som förskollärare kan stödja blyga barn på förskolan. Detta eftersom vi under utbildningens gång saknat att få ta del inom området. Ett ytterligare syfte är att utforska vad teorin och forskning belyser gällande blyghet och blyghet hos barn.Studien visar på att blyga barn kan ha svårigheter och vara i behov av stöd, precis som barn med t.ex. ADHD. Blyghet hos barn kan bland annat påverka de kommunikativa färdigheterna negativt samt ge svårigheter med att inleda sociala kontakter med jämnåriga.

Det här arbetet har undersökt hur sex gymnasielärare med olika ämnesprofil diskuterar ochsamtalar kring estetiska lärprocesser. Resultatet utgår från två fokusgruppsintervjuer på två olikagymnasieskolor i sydvästra Sverige. Syftet har varit att genom samtalen få en bild av hur lärarnakonstruerar och legitimerar estetiska lärprocesser i klassrummet samt att utifrån diskussionenidentifiera de diskursiva mönster som framträder i samtalen. Arbetet tar sitt avstamp isocialkonstruktionism och använder diskursanalys som vetenskaplig metod. I analysenframträder fyra diskurser kring vilka lärarna diskuterar de estetiska lärprocesserna.

Bakgrund:Hösten 2008 kom nya riktlinjer för skolan, vilket innebär att lärare ska författa lokala pedagogiska planeringar (LPP:er). De här planeringarna ska ligga till grund för de skriftliga omdömena, vilka är en del i processen för individuella utvecklingsplaner. Syftet med de lokala pedagogiska planeringarna är att tydliggöra kopplingarna mellan de nationella målen, undervisningens innehåll och bedömningen av elevens lärande. LPP:n, blir därför ett av många dokument, som ska göra eleverna delaktiga i sitt lärande, men som också har en styrande och kontrollerande aspekt på elevernas lärande. Syfte:Syftet med studien är att belysa skolan som en pedagogisk apparat, vilken styrs utifrån rådande diskurser i samhället.

Undersökningen rör funktionsledarnas nya roll på Länsstyrelsen i Kronobergslän. Den nya rollen är ett utökat chefskap som är en del av en omorganisering. Syftet med studien är att ta reda på hur det utökade chefskapet hos funktionsledarna påverkar deras, roll och arbetsgemenskap samt vilka effekter ett ledarskap längre ner i organisationen medför. Teorier kring roll, ledarskap, organisation och institution har används. Metoden som använts är främst intervjuer.

Syftet med denna uppsats är att, utifrån en kvalitativ ansats, undersöka och beskriva hur ett kommunalt miljöprojekt i pedagogiska avseenden arbetar med att förändra individers attityder och beteenden. Med utgångspunkt i arbetet i projektet undersöks även vad som hindrar och möjliggör en förändring av individers attityder och beteenden. Uppsatsen bygger på intervjuer med projektgruppen för det kommunala energiprojektet SAMS, intervjuer med personer som har deltagit i en energispartävling samt dokument rörande projektet. Den teoretiska bakgrunden utgörs av teori kring motivation, lärande och vanor samt kommunikation och olika hinder och möjligheter som kan finnas i förändringsarbete. Resultatet visar att projektet arbetar med att förändra beteenden och attityder genom en metodik som bygger på tävlingar, feedback och jämförelser brukarna emellan.

Syftet med denna studie är att undersöka hur ledarskapet hos lärare ser ut i praktiken, detta med stort fokus på de tre ledarskapsstilar som baseras på bland annat Christer Stensmos teorier. Man kommer även genom intervjuer att få se vad lärare själva har för syn på ledarskap och vad ett gott ledarskap innebär för dem.Metoden som används för studien är kvalitativ och det har genomförts åtta observationer, två per lärare, och fyra intervjuer för att få svar på forskningsfrågorna som senare presenteras.Resultatet visade att alla fyra lärare som deltagit i studien lägger vikt vid struktur och tydlighet i sin undervisning, samt att de alla värdesätter ett gott ledarskap, vilket för dem till stor del innebär en demokratisk ledarstil. De slutsatser man kan dra är bland annat att dessa lärare inte tror på ett gott lärarskap utan ett gott ledarskap..