Bakgrund: I Sverige uppskattas cirka 7-15% av befolkningen lida av stickrÀdsla, varav mÄnga Àr barn. StickrÀdsla kan ge upphov till fysiska och kÀnslomÀssiga reaktioner och uppkommer vid exempelvis provtagning, insÀttning av perifer venkateter och injektioner. Barnet reagerar med skrik, panikattack och kÀnslan av att förlora kontrollen samt svimning nÀr rÀdslan Àr oövervinnerlig. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa allmÀnsjuksköterskors erfarenheter av att möta barn med stickrÀdsla. Metod: Metoden Àr en kvalitativ litteraturbaserad studie.

Syftet med den hĂ€r uppsatsen var att undersöka hur socialsekreterare talar om att de hanterar delgivning av information till barn om att de Ă€r föremĂ„l för en utredning hos socialtjĂ€nsten. FrĂ„gestĂ€llningarna gĂ€llde huruvida socialsekreterarna sĂ€ger att de delger barnen information samt hur bristande information pĂ„verkar samtalet med barnet, och Ă€ven hur socialsekreterarna resonerar kring lagstiftning och etik i dessa frĂ„gor. Teoretiska utgĂ„ngspunkter var Harold Öv-reeides kommunikationsteoretiska perspektiv, etisk teori och lagstiftningen. Metoden var kva-litativ och djupintervjuer i form av tvĂ„ fokusgrupper genomfördes. Analysen gjordes med hjĂ€lp av meningskoncentrering dĂ€r centrala teman i den utskrivna intervjutexten eftersöktes.

Syftet med vÄr uppsats var att vi ville, genom intervjuer med familjehemsförÀldrar och socialsekreterare, fÄ kunskap om och djupare förstÄelse för smÄ barn som lever i familjehem. VÄra frÄgestÀllningar blev dÀrmed: Vilka erfarenheter har familjehemsförÀldrar/socialsekreterare av smÄ barn som placeras? Vid ett omhÀndertagande, hur kan man bibehÄlla relationen mellan barn och biologiska förÀldrar och vilka möjligheter har barn att knyta an till familjehemsförÀldrar? Hur skiljer sig en placering som Àr frivillig frÄn en tvÄngsplacering? Vilka erfarenheter har familjehemsförÀldrar/socialsekreterare angÄende barns Äterförening till biologiska förÀldrar? Resultatet frÄn intervjuerna visade pÄ att sÄvÀl familjehemsförÀldrar som socialsekreterare upplever svÄrigheter vid placering av smÄ barn och att man bÀst bevarar relationen mellan biologiska förÀldrar och barn genom kontinuerliga umgÀngen. FamiljehemsförÀldrar har inte upplevt nÄgra svÄrigheter för barnet att knyta an till dem och de har skilda erfarenheter av vilken form av placering som Àr mest gynnsam för barnet. BÄde familjehemsförÀldrar och socialsekreterare framför att mÄlet Àr att barnet ska Äterförenas med ursprungsfamiljen, men de kan se svÄrigheter nÀr barnet kÀnner tillhörighet i familjehemmet..

Syfte:Att beskriva förÀldrars upplevelse av faktorer om har inverkan pÄ deras nÀrvaro hos sitt extremt underburna barn som vÄrdats pÄ intensivvÄrdssal pÄ neonatalavdelning.Material och metod: Semistrukturerade djupintervjuer utifrÄn en intervjuguide genomfördes under 2010 och 2011. Tretton förÀldrar deltog i studien. De inspelade intervjuerna transkiberades ordagrant, och bearbetades med kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat:FörÀldrar till extremt underburna barn som vÄrdais pÄ intensivvÄrdssal beskrev skilda upplevelser av vÄrden och uttryckte olika behov. VÄrdtiden innebar ett kÀnslomÀssigt pendlande frÄn chock till en kÀnsla av kontroll. Faktorer som underlÀttade nÀrvaron hos barnet var möjlighet till boende pÄ avdelningen.

Bakgrund: Barn kommer ofta akut till röntgen och som legitimerad röntgensjuksköterska har man som skyldighet vÀrna om en god omvÄrdnad och hÄlla strÄldoser nere. Barn Àr mycket strÄlkÀnsliga och har högre risk att drabbas av stokastiska effekter av strÄlning Àn vuxna. NÀr ett barn Àr stressat och otryggt kan detta försvÄra undersökningar och bidra till onödigt förhöjda strÄldoser. Med sin kommunikation och genom avledning kan man hjÀlpa barnet att kÀnna trygghet. Syfte: Att med denna studie ta reda pÄ barns upplevelser av akuta röntgenundersökningar och vad man som röntgensjuksköterska bör ha med sig nÀr man trÀffar barn pÄ röntgen.

En dag frÄgade jag mig vad sagan kan betyda för barnets andliga utveckling. Andlighet Àr för mig förmÄga att kÀnna kÀrlek, att kunna ge utan egen vinning samt att se nÄgot utöver det synliga. Andlig utveckling och personlighetsutveckling hör ihop. DÀrför sÄg jag mig omkring i min hemstad Nyköping för att ta reda pÄ vilka sagor barn i Äldern tre till sex Är kan ha glÀdje av för sin personlighetsutveckling. Barn har mindre kunskaper och erfarenheter Àn vuxna.

I denna uppsats undersöker vi, genom att göra tematiserade semistrukturerade forskningsintervjuer, hur fem socialarbetare som arbetar med utredningar som rör barns livssituation uppfattar vad som menas med barnperspektiv och hur de anvÀnder barnperspektiv i sina utredningsarbeten. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Vad innebÀr det enligt socialarbetare som arbetar med utredningar som rör barn att arbeta utifrÄn ett barnperspektiv, och hur anvÀnder de barnperspektivet i sitt utredningsarbete? Finns det möjlighet för barnet att vara delaktigt i utredningen? PÄverkar barnets Älder hur socialarbetarna förhÄller sig till barnperspektivet? UtgÄr socialarbetarna frÄn teorier om barns behov i utredningsarbetet? Informanternas syn pÄ barnperspektiv handlar till stor del om att det Àr viktigt att se barnet och göra dess röst hörd. Samtliga informanter utgÄr frÄn ett barnperspektiv som Àr den vuxens syn pÄ barnet och dess bÀsta. Barnet ges stora möjligheter att vara delaktig i utredningen, men har dock inte nÄgon större möjlighet att pÄverka den rekommendation som blir resultatet av utredningen.

BAKGRUND: Stress kan vara positiv eller negativ. Positiv stress utvecklar ett lÀrande hos barnet. Den negativa stressen pÄverkar barnets utveckling och lÀrande negativt. Det kan visa sig pÄ förskolan genom att barnet Àr trött, okoncentrerat, har magsmÀrtor med mera. Positiva relationer med andra barn och vuxna i förskolan ger barnen trygghet och förebygger den negativa stressen.

Bakgrund: FÄ barn föds varje Är med dövblindhet som varierar i grader av syn- samt hörselnedsÀttning. Information om kommunikationsstrategier till pedagoger och nÀrstÄende krÀvs och audionomen bör vara inlÀst pÄ hur interaktion skapas mellan barnet, pedagogerna och nÀrstÄende. Audionomen bör veta vilken roll pedagoger och nÀrstÄende spelar i samverkan med barnet.Syfte: Att utifrÄn litteraturen belysa interaktionen mellan pedagoger och nÀrstÄende och barnet med dövblindhet samt se pÄ de karaktÀristiska kommunikationssÀtten för barnet med dövblindhet.Metod: Litteraturstudie dÀr kvalitativa och kvantitativa studier anvÀnts.                                Resultat: TvÄ olika utbildningsmodeller hittades. En Äterkom i flera studier och byggde pÄ lÀmpliga samt olÀmpliga beteenden, en beskrev tillvÀgagÄngssÀtten i interaktionen. Ett varierat resultat pÄvisades hos pedagogerna/nÀrstÄende, mestadels positivt och ett fÄtal mindre optimala resultat.

Denna C-uppsats Àr en kvalitativ studie om hur nÄgra utvalda socialsekreterare uppfattar och anvÀnder sig av utredningssystemet BBIC i arbetet med barnavÄrdsutredningar. Vi har framförallt undersökt om BBIC har tillfört en stÀrkt profession för socialsekreterarna och ett synliggörande av barnet i utredningarna. BBIC ? Barnets Behov I Centrum Àr resultatet av ett lÄngsiktigt samarbete mellan socialstyrelsen, kommuner och forskare med syftet att utveckla socialtjÀnstens arbete med barnavÄrdsutredningar.FrÄgestÀllningarna som valts för uppsatsen Àr: Kan BBIC tillföra nÄgot som tidigare har saknats och hjÀlpa till att ÄtgÀrda de brister som visat sig finnas i barnavÄrdsutredningarna?Kan BBIC medverka till att socialsekreterarna uppfattar att professionaliseringen av social barnavÄrd har ökat? FramtrÀder barnet som ett aktivt subjekt med hjÀlp av BBIC?Undersökningen har genomförts i form av kvalitativa, individuella intervjuer med fem socialsekreterare som arbetar med barnavÄrdsutredningar samt med Kjerstin Bergman som arbetade som projektledare för BBIC pÄ Socialstyrelsen.Undersökningens resultat visar att de utvalda socialsekreterarna uppfattar BBIC som en stor hjÀlp till att ÄtgÀrda de brister som de sjÀlva anser finnas i barnavÄrdsutredningarna och att BBIC bidrar till att göra barnet till ett aktivt subjekt i utredningsarbetet. Resultatet visar ocksÄ att socialsekreterarna vi intervjuat efterfrÄgar mer kunskap nÀr det gÀller att skriva barnavÄrdsutredningar och att BBIC har hjÀlpt till att tillföra ny kunskap till detta omrÄde och pÄ sÄ sÀtt stÀrkt professionen för socialsekreterarna.

Syftet med denna studie har varit att ta reda pÄ hur man kan arbeta med inkludering av barn i behov av sÀrskilt stöd och varför inkludering Àr viktigt. Arbetet utgÄr frÄn en rektor och fyra lÀrares syn pÄ Àmnet. Arbetet innehÄller Àven en begreppsgenomgÄng av de mest relevanta begreppen. Relevant litteratur och tidigare forskning tas ocksÄ upp. I resultatet framkom att inkludering Àr en process som sker kontinuerligt. Grunderna för denna process Àr att de vuxna har kunskap och förstÄelse för bÄde barnet och dess behov.

Bakgrund: Familjecentrerad vÄrd Àr ett sÀtt att tillmötesgÄ barns och familjens behov under en sjukdomsperiod. Fokus lÀggs pÄ att anpassa vÄrden för hela familjen och inte bara för den sjuka familjemedlemmen. Syskon till det cancerdrabbade barnet kan lÀtt glömmas bort i skuggan av cancersjukdomen. Detta kan leda till problem med skolan och att barnet inte kÀnner sig lika vÀrdefull som sitt syskon. Ur ett sjuksköterskeperspektiv anses bland annat en god relation till barnet och en bra vÄrdmiljö vara viktiga för det cancerdrabbade barnet.Syfte: Att sammanstÀlla forskning som belyser vilka behov familjen har i samband med att ett barn vÄrdas för en cancersjukdom.Metod: Litteraturöversikt.Resultat: Behoven skiljer sig mycket mellan familjemedlemmar.

Barns förestÀllningar av smÀrta Àr relaterade till tidigare erfarenheter av smÀrta. SmÀrtan skiljer sig mycket frÄn barn till barn. FörÀldrarna Àr ofta en betydelsefull lÀnk mellan barnet och sjukvÄrden, speciellt nÀr barnet upplever stark smÀrta. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter i samband med omvÄrdnad till förskolebarn med smÀrta. Studien Àr baserad 15 internationellt publicerade vetenskapliga artiklar som analyserats med kvalitativ innehÄllsanalys.

Syftet med studien har varit att undersöka om och i sÄ fall hur det Àr nÄgot som Àndras i lÀrarnas undervisning nÀr elever fÄr diagnosen ADHD. Jag ville veta om eleverna fÄr nÄgra andra förutsÀttningar i och med det att de fÄr en diagnos. Metoden som jag anvÀnt för denna studie var att genomföra kvalitativa intervjuer med lÀrare som haft elever bÄde före och efter deras ADHD diagnos. Resultatet visade att de flesta förÀndringar var gjorda för eleven redan före det att diagnosen var stÀlld. Det ansÄgs viktigt för bÄde förÀldrar och för vissa lÀrare att de efter diagnosen kunde tolka barnets beteende pÄ ett nytt sÀtt.

Barn blir ofta den part som förbises nÀr vÄld mellan nÀrstÄende rÄder i hemmet. Fokus lÀggs ofta pÄ kvinnan, den slagna, och mannen, vÄldsutövaren. Det Àr bara att betrakta lagen för att kunna se varför barn blir den osynliga aktören nÀr det kommer till vÄld i hemmet. Det var först under vintern 2006 som en ny lag trÀdde i kraft som betraktar barn som brottsoffer i rÀttsfall dÀr de utsatts för direkt vÄld eller har bevittnat vÄld av eller mot personer som stÄr dem nÀra. Syftet med de nya lagÀndringarna Àr att synliggöra och uppmÀrksamma de barn som bevittnat vÄld genom att kunna erbjuda en rÀttslig trygghet nÀr tryggheten i hemmet för lÀnge sedan har slutat att existera.Syftet med studien Àr att se hur dessa barn som bevittnat vÄld framstÀlls och gestaltas i olika dokument.