Uppsatsen behandlar begreppen barnets bÀsta och barnets rÀtt samt vilken processuell stÀllning barnet har rÀtt till, enligt barnkonventionen och svensk rÀtt. För att kunna möjliggöra att barnets bÀsta efterlevs krÀvs det att barnet ges en framtrÀdande roll i beslutsfattandet kring frÄgor rörande det. Barnkonventionen har transformerats in i svensk lagstiftning vilket innebÀr att lagstiftaren mÄste stifta de lagar som krÀvs för att barnkonventionen och dess intentioner skall implementeras i det svenska samhÀllet. Enligt barnkonventionen skall barn ha talerÀtt för att pÄ största möjliga sÀtt kunna pÄverka sin egen situation, enligt svensk lagstiftning tillerkÀnns barnet inte sÄdan rÀttighet, utan barnet har bara rÀtt att komma till tals. För att kunna ta beslut som Àr i enlighet med begreppet barnets bÀsta mÄste barnets instÀllning i det enskilda fallet utredas, vilken vikt som skall lÀggas vid det Àr dock beroende pÄ vilken mognadsgrad barnet uppnÄtt.

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ vilken funktion den pedagogiska dokumentationen fyller i förskolan. Vi har tittat nÀrmare pÄ hur pedagogisk dokumentation fungerar i praktiken utifrÄn bÄde lÀrares perspektiv och barns perspektiv. MÄlet med undersökningen var att fÄ djupare kunskaper inom Àmnet. Under undersökningens gÄng har vi genomfört bÄde lÀrare och barnintervjuer dÀr vi har fÄtt svar pÄ hur de arbetar med pedagogisk dokumentation i förskolan. LÀrarna anvÀnder sig av observationer för att följa upp det individuella barnet och förtydliga den verksamhet som bedrivs.

NÀr ett barn drabbas av asfyxi (syrebrist) vid födseln finns det idag en behandlingsmetod vars syfte Àr att minska risken för hjÀrnskador hos barnet. Barnet kyls ner med hjÀlp av en kylmadrass till 33,5 C? och hÄlls nedkylt i tre dygn för att sedan sakta vÀrmas upp igen. Flera randomiserande internationella studier har gjorts och resultatet visar pÄ positiva effekter av behandlingen. Dock har inga studier gjorts pÄ hur sjuksköterskor upplever att vÄrda dessa barn.

Barn som far illa Àr ett stort problem och polisen missar ofta att uppmÀrksamma dem och rapportera till sociala myndigheterna om deras livssituation. Med detta arbete vill vi lyfta fram kunskap som kan vara till hjÀlp för polisens arbete. Med hjÀlp av intervjuer frÄn sakkunniga och en mÀngd litteratur har vi kommit fram till en rad punkter en polisman bör tÀnka pÄ nÀr det gÀller att prata med ett barn. Vi har ocksÄ sammanstÀllt inre och yttre kÀnnetecken för hur man kan se pÄ ett barn att han/hon far illa. Barnet anvÀnder sig av olika försvarsreaktioner för att bearbeta sina traumatiska upplevelser.

Author: Madeleine Ahlström and Hanna PuontiTitle: To meet the invisible population - A qualitative study of men with deliberate self-injury [Att möta de osynliga - En kvalitativ studie om killar med sjĂ€lvskadebeteende]Supervisor: Anders ÖstnĂ€sAssessor: Jan Petersson This study aims to provide a picture of the underlying causes why men deliberately hurt themselves. It also aims to provide a picture revolving how men self-harm and what the direct effects are from their self-harm. The study describes their behaviour and how the behaviour has evolved over time. There is also a focus in the study to illustrate how societyÂŽs operative approach towards men makes their self-harm invisible, and make them an invisible population that neither the scientists nor the general population chooses to see. Self-injury is strongly associated with girls and their way of harming themselves.

Arbetet syftar till att uppmÀrksamma och problematisera förskolepedagogens förhÄllningssÀtt gentemot barn som ofta hamnar i ensamlek, samt uppmÀrksamma vilka samband som beskrivs mellan barns ensamlek och deras sprÄkutveckling. I vÄr undersökning av hur verksamma pedagoger ser pÄ ensamlekande barn har vi genomfört kvalitativa djupintervjuer med inspiration frÄn fenomenologin som utgÄngspunkt. Undersökningen visar att pedagogerna inte sÄg nÄgot fel i att vissa barn ofta hamnar i ensamlek sÄ lÀnge det Àr sjÀlvvalt. DÀremot om ensamleken beror pÄ att barnet vill men har svÄrt för att leka i samspel med andra beskriver pedagogerna hur de genom eget deltagande kan stötta och hjÀlpa barnet till en samspelande lek med andra barn. Pedagogerna upplevde att förskoleverksamheten Àr fylld med vardagliga rutiner och regler som kan utgöra en hindrande faktor för barnens lek.

Mer Àn hÀlften av alla barn som ska opereras upplever oro och Ängest. Det kan leda till att anestesiinduktionen försvÄras och Àven orsaka postoperativa besvÀr som till exempel ökad smÀrta, apati, Àtstörningar och sömnproblem. Den familjefokuserade omvÄrdnaden föresprÄkar att förÀldrar bör ges möjlighet att nÀrvara med sitt barn under perioperativa perioden, sÄ lÄng det Àr möjligt. Anestesisjuksköterskans roll perioperativt Àr att utifrÄn dialogen med barnet och förÀldrarna skapa förtroende, minska oro och öka barnets möjlighet att kÀnna kontroll under den perioperativa perioden. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva förÀldranÀrvarons effekt pÄ barns oro i samband med operation.

Motorik och perception Àr viktigta delar i alla barns utveckling,men hur viktgt Àr det för banrets skrivinlÀrning. Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur pedagoerna ser pÄ sambandet mellan motorik, perception och skrivinlÀrning och vad sÀger forskningen.Vad gör pedagogerna om de ser att barn har problem med motrik, perception eller skrivinlÀrning för att hjÀlpa barnet inom dessa omrÄden. Hur pÄverkar det pedagogernas arbete samt hur pÄverkar det barnet om denne har sÄrigheter inom motrik och perception..

ROP undersökningen har visat sig vara en stressande och smÀrtsam undersökning för det prematura barnet. Vid ROP-undersökning Àr det barnsjuksköterskan som ansvarar för omvÄrdnaden om det prematura barnet pÄ neonatalavdelning. Inga publicerande studier har identifierats inom omrÄdet dÀr sjuksköterskors upplevelser Àr beskrivna i samband med en ROP-undersökning. Suftet med pilotstudien var att belysa barnsjuksköterskors upplevelser i samband med ROP-undersökningar pÄ prematura barn födda innan gestationsvecka 32. Pilotstudien har en kvalitativ deskreptiv design med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod.

Studiens syfte Àr att undersöka om det finns en normerande och styrande funktion i den Reggio Emiliainspirerade förskoleverksamheten som den implementeras i Sverige. Genom intervjuer med fyra pedagogistor undersöks hur bilden av barnet och dess lÀrande tar sig uttryck pÄ de olika förskoleenheterna, framförallt nÀr det gÀller de för Reggio Emiliafilosofin vÀsentliga begreppen att följa barnens intresse, pedagogisk dokumentation, miljön som den tredje pedagogen och det kompetenta barnet. Resultaten visar att den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken genom projektarbeten och pedagogisk dokumentation leder in barnens kunskapande i givna ramar och omdirigerar vissa av barnens egna viktiga frÄgor. Resultaten visar ocksÄ att den pedagogiska miljön har en starkt styrande funktion dÀr bara vissa aspekter av lÀrandet uppmuntras och att den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken vÀrjer sig för begrepp som omsorg, anknytning och behov. IstÀllet konstitueras en normerande bild av det önskvÀrda barnet som en naturvetenskaplig forskare.

NÀr barn krÀver neonatalvÄrd efter förlossningen Àr det ofta ovÀntat för modern. PÄ den neonatala vÄrdavdelningen lÀggs fokus pÄ familjecentrerad vÄrd, dÀr förÀldrarna blir de primÀra vÄrdgivarna. Syftet med studien var att beskriva mödrars upplevelser samt faktorer som pÄverkar upplevelserna under den neonatala vÄrdtiden. Litteraturstudiens resultat baseras pÄ tio vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att mödrar upplever ett kÀnslomÀssigt kaos.

Under slutet av 1800-talet publicerades tidningen Svenska familj-journalen i flera a?rga?ngar som en tidning menad att la?sas av hela familjen som underha?llning. Ett inslag i tidningen var bera?ttelser om fra?mmande la?nder och folkslag. Skribenterna beskrev en exotisk och sensationell va?rld utanfo?r Sverige i sina artiklar och fo?r ma?nga i la?sarkretsen var detta deras enda kontakt med omva?rlden.

Jag har undersökt vilken matematisk kommunikation som förekommer i förskolebarnets bygglek. Jag valde metoden videoinspelning dÀr jag observerade fem olika bygglekssituationer som jag sedan tolkade och analyserade. För att fÄ en större förstÄelse kring byggmiljön stÀllde jag ocksÄ nÄgra frÄgor till pedagoger som ansvarade för konstruktionsverkstaden. Resultatet visade att det konkreta materialet förstÀrkte översÀttningsledet frÄn det barnet redan kan (första ordningens sprÄk) till det barnet Ànnu inte förstÄr (andra ordningens sprÄk). Pedagogerna kunde med materialets hjÀlp göra ett matematiskt begrepp konkretare.

PÄ ett hem för vÄrd och boende (HVB) kan barn som misstÀnks fara illa pÄ nÄgot sÀtt placeras av socialtjÀnsten med eller utan förÀlder, för att deras situation ska utredas och lÀmpliga insatser ska kunna utformas om sÄ behövs. Syftet med denna uppsats var att skapa större förstÄelse för hur behandlingsassistenter upplever sitt arbete med barn placerade pÄ HVB-hem. Kunskapsöversikten sammanstÀlldes med hjÀlp av tidigare forskning och litteratur som har visat att behandlingsassistenten under tiden barnet Àr placerat pÄ HVB-hemmet kan ha en betydande roll för barnets framtid. Behandlingsassistenten utgör i de fall barnet placeras utan förÀldrar den möjlighet till trygghet som barnet har under tiden pÄ HVB-hemmet. För att besvara studiens syfte anvÀndes en kvalitativ metod dÀr halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sex behandlingsassistenter vid ett HVB-hem.

FörvÀntningar inför förÀldrarollen och i vilken utstrÀckning som dessa infrias har betydelse för anpassningen till förÀldraskapet och den nyblivna förÀlders hÀlsa. Studiens fokus var ovÀntade upplevelser i förÀldrarollen och hur dessa stÄr i relation till tankar och förvÀntningar inför rollen. Fyra heterosexuella par som fÄtt sitt första barn för mellan fem mÄnader och tvÄ Är sedan intervjuades i studien. Det semi-strukturerade intervjuerna transkriberades för att sedan menings-koncentreras och tematiseras. Meningskoncentreringen resulterade i fyra huvudteman: Tid, Prestation, Relationen till barnet och Relationen till andra.