Syftet var att lyfta fram pedagogernas upplevelser, syn och arbetssÀtt gÀllande inkludering av barn med autism pÄ förskolan. Syftet var vidare att ge en inblick i specialpedagogens syn pÄ inkluderingsbegreppet nÀr det gÀller barn med autism. Detta arbete har inriktat sig pÄ kvalitativa intervjuer som metod, dÀr intervju med fem förskolepedagoger och en specialpedagog har anvÀnts. Specialpedagogen lyfte fram frÄgan vad inkludering egentligen innebÀr i praktiken och vikten av delaktighet gÀllande barn med autism pÄ förskolan. Pedagogerna ansÄg enligt resultat frÄn intervjuerna att de upplevde ett dilemma för sitt ansvar för hela gruppen och att det tar mycket tid att hinna gÄ pÄ möten med olika team som arbetar kring barnet med autism.

Studiens syfte var att beskriva det misshandlade barnets upplevelse av sin vardag och erfarenhet av möten med vÄrden. Metoden som anvÀndes var kvalitativ narrativ analys. Fem patografiska autobiografier analyserades. Resultatet redovisades i fem teman: "den dysfunktionella familjen", "lögnen som strategi", "barnets ensamma kamp", "vara osynlig i vÄrden" samt "frÄn avgrunden till fristad". Diskussionen baserades pÄ en syntes av Travelbees Human-to-Human Relationship Model och analysens fynd, det vill sÀga de fem temana.

Syftet med denna studie Àr att studera ambulanssjuksköterskors upplevelser av att bedöma och vÄrda barn under tio Ärs Älder med akut smÀrta i en prehospital kontext. Metod: Studien utfördes som en kvalitativ empirisk intervjustudie baserad pÄ fem öppna frÄgor. Tio ambulanssjuksköterskor intervjuades och fick beskriva positiva och negativa upplevelser av att omhÀnderta barn 0-10 Är med akut smÀrta i prehospital kontext. Materialet analyserades genom en kvalitativ innehÄllsanalys med en manifest och latent ansats. Resultat: Upplevelser av det vÄrdande mötet var en utmaning. Ambulanssjuksköterskan förberedde sig inför smÀrtbehandling under framkörningen till barnet. En bra smÀrtlindring var förenad med ett gott omhÀndertagande men smÀrtbehandlingen var svÄr och mÄngfacetterad.

Syftet med studien var att belysa hur lÀrare kan upptÀcka och arbeta med barn som har lÀs- och skrivsvÄrigheter. Vi har gjort en kvalitativ studie för att fÄ vetskap om hur nÄgra lÀrare tÀnker om lÀs- och skrivsvÄrigheter. I vÄr undersökning har vi intervjuat tvÄ lÀrare i förskolan, fem lÀrare i skolans tidigare Är och tvÄ vuxna personer som har lÀs- och skrivsvÄrigheter. BÄde i vÄr litteraturgenomgÄng och i vÄra intervjuer framkom flera kÀnnetecken som lÀrare kan titta efter för att upptÀcka att barn har lÀs- och skrivsvÄrigheter. KÀnnetecknen kan till exempel visa sig i barnets sprÄk, motorik och hur barnet lÀser och skriver.

Att vara förÀlder till ett barn med kolik kan innebÀra stora pÄfrestningar och risk för ohÀlsa för hela familjen. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva förÀldrars upplevelser av att ha ett barn med kolik. I litteraturstudien analyserades Ätta kvalitativa studier med kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Detta resulterade i fyra kategorier; att den första tiden med barnet inte blev som förvÀntat, att kÀnna rÀdsla inför att förlora kontrollen och skada sitt barn, att försöka klara av att vara förÀlder, att behöva stöd och avlastning under barnets kolikperiod. Det otröstbara barnet gör att förÀldrarna upplever sig otillrÀckliga i sin förÀldraroll, transitionen till förÀldrablivandet försvÄras liksom anknytningen till barnet.

DÄ barn kommer till en barn- och ungdomshabilitering Àr de i behov av hjÀlp med olika saker som inskrÀnker och försvÄrar deras liv. Att fÄ ett barn motiverat till att prova ut hjÀlpmedel eller trÀna sÄdant som deras kamrater kunnat i flera Är, kanske inte alltid Àr sÄ lÀtt. Studiens syfte var att undersöka hur arbetsterapeuter inom barnhabilitering beskriver vad som Àr betydelsefullt för barns motivation. Metoden för datainsamlingen var att intervjua fyra arbetsterapeuter pÄ olika barn- och ungdomshabiliteringar. Intervjuerna bearbetades genom att materialet kategoriserades.

Abstract Syftet med studien var att ta reda pÄ barns tankar om lek. Barns livsvÀrld bestÄr till stor del av lek och samspel. Vygotskij beskriver leken som en social process dÀr barns utveckling pÄverkas av sociala, kulturella och historiska sammanhang. Han betonar att leken Àr nÄgot som barnet har kontroll över och att i leken har fantasin en stor roll. Vygotskij talar ocksÄ om barnets nuvarande utvecklingszon och den potentiella utvecklingszonen.

Det samhÀlle vi lever i idag Àr pÄfrestande och allt fler barn och ungdomar lider av psykisk ohÀlsa och mÄnga av dem har svÄrt för att anpassa sig sÄvÀl i hemmet som i skolan. Detta visar att Àven om det handlar om barn som lever i ett vÀlmÄende samhÀlle, Àr det mÄnga som inte har en bra uppvÀxt, vilket ger brister i barnets utveckling. FörskolelÀrare har stor betydelse för barnet och dess utveckling. Vi skapar en god relation med barnen och har dÀrför oftast lÀtt att se om de mÄr bra eller inte. Barns hÀlsa kan pÄverkas av olika faktorer.

Liljefors, Karin & Nygren, Viktoria (2013). I betraktarens ögon ? en studie om pedagogers resonemang kring dokumentation i förskolan. Malmö: LÀrarutbildningen Malmö Högskola Syftet med denna studie Àr att undersöka hur pedagoger resonerar kring dokumentation i förskolan samt hur de förhÄller sig till barns inflytande och etiska aspekter av dokumentationsarbetet. Tidigare forskning visar att dÄ pedagogen dokumenterar barnet ges barnet ett sammanhang och fÄr genom dokumentationen hjÀlp att gÄ vidare i tÀnkandet och lÀrandet.

Syftet med vÄr uppsats var att vi ville, genom intervjuer med familjehemsförÀldrar och socialsekreterare, fÄ kunskap om och djupare förstÄelse för smÄ barn som lever i familjehem. VÄra frÄgestÀllningar blev dÀrmed: Vilka erfarenheter har familjehemsförÀldrar/socialsekreterare av smÄ barn som placeras? Vid ett omhÀndertagande, hur kan man bibehÄlla relationen mellan barn och biologiska förÀldrar och vilka möjligheter har barn att knyta an till familjehemsförÀldrar? Hur skiljer sig en placering som Àr frivillig frÄn en tvÄngsplacering? Vilka erfarenheter har familjehemsförÀldrar/socialsekreterare angÄende barns Äterförening till biologiska förÀldrar? Resultatet frÄn intervjuerna visade pÄ att sÄvÀl familjehemsförÀldrar som socialsekreterare upplever svÄrigheter vid placering av smÄ barn och att man bÀst bevarar relationen mellan biologiska förÀldrar och barn genom kontinuerliga umgÀngen. FamiljehemsförÀldrar har inte upplevt nÄgra svÄrigheter för barnet att knyta an till dem och de har skilda erfarenheter av vilken form av placering som Àr mest gynnsam för barnet. BÄde familjehemsförÀldrar och socialsekreterare framför att mÄlet Àr att barnet ska Äterförenas med ursprungsfamiljen, men de kan se svÄrigheter nÀr barnet kÀnner tillhörighet i familjehemmet..

Detta examensarbete handlar om synen pÄ barn som fyra pedagoger frÄn tvÄ olika förskolor förmedlar i samband med samtal kring videoobservationer frÄn de bÄda verksamheterna. Syftet med studien var att ta del av vÄra informanters tankegÄngar och resonemang kring de av oss utvalda konfliktsituationer som Àgde rum mellan barnen samt synliggöra vilka bilder av barn lÀrarna ger uttryck för i dessa diskussioner. Undersökningens frÄgestÀllningar var följande: Hur resonerar pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor kring de av oss utvalda konfliktsituationer som utspelar sig mellan barnen pÄ respektive förskola? Vilken barnsyn Äterspeglas i pedagogernas utsagor i samband med de specifika situationerna? De metoder som vi valde var videoobservationer av barnen i deras dagliga miljö. Observationerna utgjorde sedan grunden för diskussionsmötena, dÀr vi samtalade med pedagogerna kring de av oss utvalda konfliktsituationerna.

Studiens syfte Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse för hur umgÀnget mellan de biologiska förÀldrarna och familjehemsplacerade barn kan ordnas med fokus pÄ vad som Àr bÀst för barnet. Genom kvalitativa intervjuer med personal inom socialtjÀnsten och en litteraturstudie utvecklas resonemang kring barnets rÀtt till sitt ursprung. Studiens resultat visar pÄ vikten av kontakt med ursprunget bland annat för barnets identitetsutveckling och anknytning. OmfÄnget pÄ och formen av denna kontakt bör avgöras genom en bedömning av barnets behov av att trÀffa förÀldern, dÀr samtliga inblandades perspektiv bör lyftas, och planeringen för placeringens lÀngd bör vÀgas in. Det Àr vidare viktigt att förÀldern har förmÄga att fungera som förÀlder under umgÀnget.

LÄngvarig smÀrta Àr en smÀrta som ska ha pÄgÄtt i tre eller sex mÄnader och Àr en vanlig orsak till sjukskrivningar i Sverige. LÄngvarig smÀrta har inga yttre manifestationer, vilket gör att andra har svÄrt att förstÄ den. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med lÄngvarig smÀrta. Studien baserades pÄ 13 vetenskapliga studier som analyserades med en kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Resultatet presenterades i fem kategorier: att smÀrtan förÀndrar sjÀlvbilden och distanserar det sociala livet, att kÀnna ett behov av stöd som inkrÀktar pÄ oberoendet, att kÀnna att andra inte förstÄr den osynliga smÀrtan, att smÀrtan och kroppen Àr en motstÄndare som man slÄss mot dagligen och att strÀva efter ett gott liv och acceptera en outgrundlig framtid.

I olika sammanhang och i olika omfattning separeras mor och barn idag inom den perinatala vÄrden. DÄ barnet behöver vÄrd pÄ neonatalavdelning leder det ofta till upprepad och lÄngvarig separation mellan förÀldrarna och barnet. Syftet med denna litteraturstudie Àr att beskriva förÀldrars upplevelse av separation frÄn sitt nyfödda barn efter förlossningen. Metod- studien Àr en systematisk litteraturstudie dÀr 15 vetenskapliga artiklar ingÄr. Resultat- situationer som leder till separation mellan mamma och barn kan utgöra ett unikt tillfÀlle för pappan till nÀra kontakt och tidig anknytning mellan honom och barnet.

Bakgrund: Kvinnor rekommenderas av VÀrldshÀlsoorganisationen att amma exklusivt i sex mÄnader och delvis i tvÄ Är eller lÀngre. Studier visar att amning har hÀlsofrÀmjande effekter pÄ bÄde modern och barnet. Trots detta Àr amningsförekomsten en sjunkande trend i Sverige. RÄd och stöd av sjuksköterskor har betydelse för amningsförekomsten. Studier visar att mödrar som har hög self-efficacy till sin förmÄga att amma, ammar i högre utstrÀckning.Syfte: Att undersöka om en intervention i form av evidensbaserad amningsinformation kan öka mödrars self-efficacy kring amning samt om förekomsten av exklusiv amning ökade nÀr barnet var fyra veckor gammalt.Metod: Studien genomfördes med kvantitativ ansats och var baserad pÄ en kvasiexperimentell före- och efter design med en kontrollgrupp (n=23) och en interventionsgrupp (n=27).