Syftet med denna studie var att undersöka om förÀldrar till barn med ADHD/ ADD upplevde att barnet fick det stöd som det behövde i skolan samt hur barnet blev bemött av skolpersonalen. Vidare undersökte vi hur förÀldrarna upplevde att samspelet mellan skolan och eleven pÄverkade deras barn. I studien anvÀndes en kvalitativ metod dÀr det insamlade materialet tolkades utifrÄn symbolisk interaktionism samt stÀmplingsteorin. Fyra förÀldrar till barn med ADHD/ADD har intervjuats. Resultatet visade att förÀldrarna upplevde att deras barn hade bristfÀlliga eller obefintliga stödinsatser dÀr somliga av dessa barn bemöttes ofördelaktigt av skolpersonalen.

Syftet med denna studie var att belysa hur litteraturen beskriver hur syskon till barn med cancer mÄr, vilka behov de har och vad som görs för dessa syskon. Fjorton artiklar inkluderades i studien och dessa hittades i databaserna Cinahl och Medline (via Pub Med). Sökorden cancer, siblings, emotions, childhood neoplasms, feelings, neoplasms, coping och support har anvÀnts i kombination för att hitta artiklarna. Av studiens resultat framkom att mÄnga syskon fick förÀndrad livskvalitet. De kÀnde sig oroliga för det sjuka barnet, en del fick beteende problem som försvann, medan andra kvarstod under en lÀngre tid hos andra.

Syfte: Studiens övergripande syfte Àr att synliggöra vilka diskurser som framtrÀder i en fokusgrupps tal om sÀrskilt stöd i förskolan. Mer preciserat Àmnar studien att undersöka om nÄgon av resultatets diskurser innehar hegemoni samt vilka sociala konsekvenser diskurserna kan tÀnkas fÄ för barnet i förskolan. Teori: Den teoretiska utgÄngspunkt som studien vilar pÄ Àr socialkonstruktionism och studien har inspirerats av en diskursiv ansats. Socialkonstruktionistiska perspektiv har en kritisk instÀllning till kunskap som ses som sjÀlvklar och menar att mÀnniskan konstruerar, upprÀtthÄller och förÀndrar sin uppfattning om vÀrlden tillsammans med andra. Vidare för detta perspektiv fram att mÀnniskans vÀrldsuppfattning pÄverkar hennes handlingar och dÀrmed fÄr den kunskap vi har om vÀrlden sociala konsekvenser.

Syftet med studien var att undersöka begreppet Det kompetenta barnet. Genom att undersöka toddlares förmÄgor och kompetenser i ett undersökande arbetssÀtt, ville jag se vilka kompetenser som barnen visar och hur det kan förhÄlla sig till bilden av det kompetenta barnet. Jag ville undersöka pÄ vilka sÀtt barnen kommunicerade med varandra i undersökandet. Med fenomenen flyta och sjunka, som ÀmnesinnehÄll i barnens undersökande, ville jag se hur barnen anvÀnder sig av de olika materialen och hur de uttrycker sig kring fenomenen. Jag ville Àven i denna studie undersöka vilka miljöerbjudanden och invitationer till handling som utemiljön erbjuder barnen i undersökandet.

MÀnniskan tenderar att bry sig mer om vad andra gör Àn vad agerandet beror pÄ. Detta för att lÀttare kunna skapa sig en uppfattning om hur dessa andra mÀnniskor Àr. Icke synliga egenskaper som t.ex. begÀr, tro eller avsikt anvÀnds för att försöka göra det osynliga synligt. DÄ observatören tar för givet att aktörens beteende Àr ett resultat av personliga egenskaper uppstÄr det fundamentala attributionsfelet.

Juvenil Idiopatisk Artrit, JIA, Àr en sjukdom vars fysiska symptom kan försena utvecklingen av barnets grovmotorik, vilket kan hindra barnets integration i den sociala och fysiska miljön. SkolgÄrden Àr den kontext dÀr barnet ofta leker och dÀr fysisk och social utveckling sker. I lek med andra barn ges barnet möjlighet till upplevelse av delaktighet, vilket Àr av grundlÀggande betydelse för god hÀlsa. Studiens syfte var att undersöka hur barn med JIA upplever delaktighet i lek i skolgÄrdsmiljö. Metoden som anvÀndes var kvalitativa intervjuer dÀr undersökningsgruppen bestod av fyra barn i Äldern nio till 13 Är.

Syfte:Att beskriva förÀldrars upplevelse av faktorer om har inverkan pÄ deras nÀrvaro hos sitt extremt underburna barn som vÄrdats pÄ intensivvÄrdssal pÄ neonatalavdelning.Material och metod: Semistrukturerade djupintervjuer utifrÄn en intervjuguide genomfördes under 2010 och 2011. Tretton förÀldrar deltog i studien. De inspelade intervjuerna transkiberades ordagrant, och bearbetades med kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat:FörÀldrar till extremt underburna barn som vÄrdais pÄ intensivvÄrdssal beskrev skilda upplevelser av vÄrden och uttryckte olika behov. VÄrdtiden innebar ett kÀnslomÀssigt pendlande frÄn chock till en kÀnsla av kontroll. Faktorer som underlÀttade nÀrvaron hos barnet var möjlighet till boende pÄ avdelningen.

Ett barn som blir utsatt för övergrepp stÄr inför flera utmaningar. För det första Àr det vanligt att barnet inte berÀttar för nÄgon om det som hÀnt och pÄ sÄ sÀtt försvÄras barnets bearbetning av övergreppet. För det andra har en rÀttsprocess ofta en mer eller mindre retraumatiserande verkan pÄ barnet. NÀr flera olika myndigheter, med inbördes skilda ansvarsomrÄden och prioriteringar kopplas in pÄ ett och samma fall Àr det inte ovanligt att barnet kommer i klÀm. Barn har inte samma rÀttssÀkerhet som vuxna dÄ de stÄr i mentalt underlÀge i alla situationer.

Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ vad barn har för tankar om och upplevelser av att ha kontaktfamilj. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ om och hur barnen Àr delaktiga i besluts- och genomförandeprocessen.FrÄgestÀllningarna Àr:- Hur delaktig Àr barnet i processen att fÄ och ha kontaktfamilj?- Hur medvetet Àr barnet om anledningen till att de har kontaktfamilj?- Vad har barnet för egen förklaring till insatsen?- Hur upplever barnet att det Àr att ha kontaktfamilj?- Vad tÀnker barnet om insatsens varaktighet?Undersökningen Àr kvalitativ och grundar sig pÄ fem intervjuer med barn mellan 7 och 15 Är som har och har haft kontaktfamilj i minst ett Är. Metoden har gjort det möjligt att utifrÄn barns perspektiv ta reda pÄ dess upplevelser, tankar och delaktighet. I analysdelen presenteras resultatet av intervjuundersökningen och analys utifrÄn barnens berÀttelser med citat.

BAKGRUND: En dold kategori av barn i dagens samhÀlle Àr de barn vars förÀldrar avtjÀnar straff pÄ anstalter. Dessa barn mÄr ofta mycket dÄligt dÄ de tar pÄ sig skulden för att förÀldern Àr frÄnvarande (Barnombudsmannen, 2004). Som pedagog i skola och förskola kommer vi förmodligen att trÀffa nÄgot av dessa barn. Vi söker kunskap för att kunna bemöta barnet pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt och ha beredskap för att kunna förstÄ barnets reaktioner. SYFTE: Syftet med vÄr studie Àr att vi vill fÄ kunskap om hur barns livssituation kan se ut vid en förÀlders fÀngelsevistelse.

MÄnga barn i Sverige har det bra, men det finns Àven barn som lever i en otrygg miljö. Vi vill öka kunskapen om hur vuxna i förskolan kan upptÀcka utsatta barn, hur vi gÄr tillvÀga vid en anmÀlan samt hur förskolans och socialtjÀnstens samverkan kan se ut. Genom kvalitativa intervjuer med personer inom förskola och socialtjÀnst har vi erhÄllit information kring hur man agerar nÀr barn far illa. Vi tar upp att beteendeförÀndringar hos barn kan vara ett tecken pÄ att barn far illa och det Àr dÀrför nÄgot som vi vuxna bör vara uppmÀrksamma pÄ. Andra vanliga tecken som framkom var blÄmÀrken pÄ barnet, att barnet sjÀlv berÀttar vad den utsatts för eller att man sett tecken i leken.

Bristande kognitiv förmÄga eller ordförrÄd kan medföra svÄrigheter för barnet att kunna berÀtta om sin smÀrta och sÄlunda göra smÀrtan svÄridentifierad. Barnet anvÀnder sig av lek och sömn för att hantera sin smÀrta vilket kan göra att smÀrtan inte uppmÀrksammas i mötet med ambulanssjukvÄrden. All personal som vÄrdar barnet behöver ha kunskap att bemöta de fysiska och psykiska behov som föreligger. SmÀrta Àr en vanlig orsak till att barnet drabbas av ett sjukdomslidande och vÄrdlidande i samband med sjukdom och behandling. Syftet var att beskriva ambulanssjuksköterskans erfarenheter av att vÄrda barn med smÀrta.

Det hÀr examensarbetet fokuseras pÄ Downs syndrom. Jag valde att undersöka bland annat hur barn med syndromet blir bemötta av personal och andra barn nÀr de börjar i förskolan och skolan/sÀrskolan och hur personalen anpassar verksamheten för att barnet ska trivas. Vidare undersöktes hur pedagogerna i de olika verksamheterna gÄr tillvÀga för att ha ett bra samarbete med hemmet. Jag har Àven tagit reda pÄ vem det Àr som bestÀmmer om det handikappade barnet ska gÄ integrerat i vanlig klass eller om han/hon börjar i sÀrskolan. Jag anvÀnde mig av en kvalitativ metod. Fyra personer blev intervjuade med hjÀlp av penna och papper.

Varje Är förlorar cirka 3 200 barn en förÀlder i dödsfall och nÀstan 500 barn dör Ärligen i Sverige, mÄnga av dessa barn har syskon. Förskolan kan för barn som mist en familjemedlem bli en betydelsefull plats för barns sorgebearbetning. Syftet med denna studie Àr att fördjupa vÄr kunskap kring bemötande av barn i sorg. VÄr problemformulering lyder:Hur bemöter pedagoger i förskolan det berörda barnet, vid dödsfall i barnets familj?Hur hanterar pedagoger i förskolan den situation som uppstÄr i barngruppen, dÄ ett barn mist en familjemedlem genom dödsfall?För att fÄ svar pÄ vÄr problemformulering intervjuade vi fem pedagoger som samtliga hade erfarenheter av barn i sorg.

Syftet med vÄr studie har varit att undersöka hur pedagogerna arbetar med sprÄket pÄ förskolan med barn som har annat modersmÄl Àn svenska. För att vi skulle fÄ en djupare förstÄelse av pedagogernas erfarenheter och tillvÀgagÄngssÀtt har vi utfört fem intervjuer med verksamma förskollÀrare. Genom intervjuerna framkom hur pedagogerna sjÀlva anser att de arbetar med stimuleringen av flersprÄkiga barn, samt vilken betydelse de och förskolan har för att stödja barnet i dess utveckling av ett andrasprÄk. DÀrefter har vi jÀmfört pedagogernas resonemang med litteraturen samt tidigare forskning. Resultatet av jÀmförelsen visar att pedagogerna Àr viktiga förebilder, dÄ de finns som ett stöd för att hjÀlpa barnet i sin kommunikation med andra svensktalande barn.