I denna studie har fokus legat pÄ sociala insatsgrupper i fyra omrÄden i Stockholms lÀn. Sociala insatsgrupper Àr en strukturerad samverkan pÄ individnivÄ mellan i första hand socialtjÀnst, polis och skola som syftar till att förhindra nyrekrytering av ungdomar till kriminella grupperingar samt underlÀtta avhopp frÄn kriminella grupperingar. Studiens övergripande syfte Àr att undersöka hur samverkan mellan socialarbetare och poliser ser ut inom projektet sociala insatsgrupper. Studien fokuserar pÄ socialarbetarnas och polisernas yrkesroller samt stöd- och kontrollaspekter. Studiens resultat visar att sociala insatsgrupper uppfattas som ett framgÄngsrikt projekt, men ocksÄ att det rÄder ett spÀnningsförhÄllande mellan en behandlingslogik och en straffrÀttslig logik som polis och socialarbetare mÄste förhÄlla sig till i samverkan kring ungdomen.

SammanfattningSyftet med vÄr studie var att öka kunskapen om hur nÄgra verksamma lÀrare anvÀnder skönlitteratur i undervisning i Är 1-3. Vi ville ta reda pÄ lÀrarnas uppfattningar om skönlitteraturens betydelse för barnens utveckling. VÄrt syfte var Àven att undersöka hur lÀrare skapar en god lÀsmiljö, hur han/hon vÀcker lÀslust hos sina elever samt hur lÀrare och elever samtalar om böcker som de har lÀst.I vÄr studie anvÀnde vi oss av sociokulturell teori. Stödet för det hÀmtade vi hos flera kÀnda forskare med Vygotskij i spetsen. En central tanke i sociokulturell teori Àr att barnet utvecklas och lÀr sig i samspel med andra och framför allt med vuxnas hjÀlp.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad forskning sÀger om anknytningen hos familjehemsplacerade barn och hur denna kan pÄverkas av biologiska förÀldrars delaktighet och nÀrvaro. Vidare syftar studien till att ta reda pÄ om det alltid Àr förenligt med det familjehemsplacerade barnets bÀsta att Äterförenas med den biologiska familjen. För att besvara dessa frÄgor genomfördes en kvalitativ litteraturstudie. Studien presenterar anknytningsteorins huvuddrag för att skapa förstÄelse för resultaten. Vidare ges en övergripande bild av den svenska familjehemsvÄrdens mÄl, och dÄ i synnerhet att utgÄngspunkten Àr att barn som bereds vÄrd i familjehem ska Äterförenas med sina biologiska förÀldrar.

Bakgrund: För inte sÄ lÀnge sedan prÀglades barnsjukvÄrden av förÀldrars frÄnvaro dÄ de inte fick delta i omvÄrdnaden av sitt sjuka barn. Idag har vi en mer familjecentrerad vÄrd och sett ur ett familjeperspektiv mÄste mÄlet för vÄrden vara att se bÄde till patientens och familjens behov. NÀr ett barn vÄrdas pÄ sjukhus uppstÄr en jobbig och stressande situation för barnet men Àven för förÀldrarna. Trots att vi börjar förstÄ vilken belastning det Àr Àven för anhöriga nÀr nÄgon i familjen blir sjuk tyder allt pÄ att familjeperspektivet mÄste medvetandegöras och vidareutvecklas och göras till en naturlig del i vÄrdtÀnkandet. Syfte: Syftet med studien Àr att belysa förÀldrars upplevelser av vÄrden nÀr deras barn vÄrdas pÄ sjukhus med inriktning pÄ vilka behov förÀldrarna behöver fÄ tillgodosedda.

En sammanfattning av uppsatsen pĂ„ maximalt 8000 tecken.Syftet med föreliggande arbete Ă€r att fĂ„ kĂ€nnedom om personlig utveckling hos relativt nyblivna chefer och dĂ€rigenom fĂ„ fördjupad förstĂ„else av första chefsrollens innebörd och processen av chefsblivande.Teorier som belyser personliga processer i ledar- och chefskap, vilket innebĂ€r teorier om emotionell intelligens och hur ledare skapas, ligger till grund för uppsatsens undersökningsomrĂ„de. En kvalitativ forskningsansats med narrativ teori och metod samt intervju för insamling av data, har tillĂ€mpats. Sju teman framkom under bearbetningen av det empiriska materialet och Ă„skĂ„dliggör gemensamma upplevelser av första chefskapet: chefsrollen ? ensamhet och sĂ€tt att hantera den ? arbetsbelastning: grĂ€nssĂ€ttning, prioritering och delegering ? personlighet, sjĂ€lvmedvetenhet och utveckling ? mellanmĂ€nskligt samspel ? lĂ€r- och insiktsprocesser ? fĂ„ stöd. DĂ€rtill har vi under rubriken ?Övrigt? valt att belysa ytterligare nĂ„gra teman för att fĂ„nga skillnader i upplevelser.

SammanfattningBakgrund: NÀr ett barn drabbas av cancer Àr det ett hÄrt slag för hela familjen dÀr de stÀlls inför en helt ny verklighet. En förÀlder i kris kan bli oförmögen att visa kÀnslor och stÀnger dÀrför in den skuld och sorg de kÀnner för att just deras barn och familj drabbats. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva förÀldrars livssituation nÀr ett barn drabbats av cancer. Metod: Metoden var en allmÀn litteraturstudie. Resultatet bestÄr av elva vetenskapliga artiklar som Àr systematiskt granskade och analyserade.

Som pedagoger i förskolan ska vi skapa meningsfulla miljöer för barnen. För att kunna göra detta behöver vi hitta former för barns delaktighet, sĂ„ att de fĂ„r vara med och pĂ„verka. Syftet med vĂ„r undersökning Ă€r att i förskolan studera relationen mellan barns inflytande och den pedagogiska miljön. Studien innefattar bĂ„de barns inflytande över miljön och hur miljön kan ge barn inflytande. Åtta förskollĂ€rare pĂ„ fyra olika förskolor har intervjuats för att ge en bild av hur barns delaktighet pĂ„ olika sĂ€tt kan ta sig uttryck i miljön.

Detta examensarbete undersöker kvinnors nÀrvaro i bÄde text och bilder i kursböckernai religion i grundskolans senare Är (Ärskurs 7-9) för Sverige. Det undersöks ochanalyseras i minst tre lÀroböcker som anvÀnds i grundskolan i Sverige. KursplanengÀllande religionskunskap i grundskolan ska studeras och den ska jÀmföras medböckernas innehÄll.Genussystemet av Yvonne Hirdman och diskursanalys av Göran Bergström, KristinaBoréus och Michel Foucault stÄr i centrum för mina teorier. Hirdman analyserarmaktprocesser, det vill sÀga dikotomi dÀr det manliga inte blandas med det kvinnliga ochhierarkin som visar vad normen Àr. Bergström och Boréus sÀger att det finns ettregelsystem som visar mÀnniskor vilket sÀtt de ska prata och agera pÄ.

Uppsatsen har behandlat en frÄga av betydelse för det sociala arbetets utmaningar i en globaliserad vÀrld ? mediernas makt att formulera sociala problembilder. Syftet har varit att med hjÀlp av en diskursanalytisk ansats studera nationella mediediskurser som berör de som benÀmns ?gömda flyktingbarn?. Detta för att se hur de framstÀlls och vilka möjliga konsekvenser det fÄr för det sociala arbetet.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

Denna studie Àr en litteraturstudie med syftet att se hur kunskapen ser ut om hörselskadade barns psykosociala situation samt hur barnen identifierar sig i förhÄllande till den döva och den hörande vÀrlden. För att fÄ mer helhet och djup i studien inkluderas Àven döva barn samt barn som fötts döva och fÄtt cochleaimplantat inopererat. FrÄgestÀllningarna omfattar de hörselskadade barnens mentala hÀlsa/vÀlbefinnande, identitetsutveckling, sociala relationer, samt CI-opererade barns situation. Som en sÀrskild grupp nÀr det gÀller hÀlsa/vÀlbefinnande redovisas Àven hörselskadade barn med tillÀggsfunktionshinder.Studien Àr gjord som en systematisk kunskapsöversikt dÀr sökningar gjorts i olika databaser för vetenskapliga artiklar och litteratur. NÀr det gÀller böcker sÄ har databasen LIBRIS anvÀnts och vad gÀller artiklar har ELIN, Pubmed, PsychINFO samt ERIC anvÀnts.

Syftet med denna undersökning Àr att undersöka och synliggöra hur pedagoger ser pÄ samlingen i förskolan. Studien har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur tÀnker pedagogerna kring Àmnet samling och dess innehÄll? Hur ser samlingen ut? PÄ vilket sett fÄr barnen delaktighet och inflytande i samlingen? Hur tÀnker pedagogerna kring samlingens förÀndring? Vilken barnsyn har pedagogerna i samlingen? För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi fördjupat oss i forskning pÄ omrÄdet och gjort en studie pÄ fyra förskolor, dÀr observationer och intervjuer har anvÀnts som metod. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med observationerna utifrÄn frÄgestÀllningarna. Respondenterna talar om samlingens förÀndring, delaktighet och inflytande och det kompetenta barnet. Slutresultatet visar att samlingen Àr ett Äterkommande inslag i förskolans verksamhet, men att samlingens innehÄll och syfte varierar mellan förskolorna.

Bakgrund:Vi har valt att skriva om leken pÄ förskolor eftersom vi anser den Àr viktig. En del barn har svÄrt att komma in i leken, vissa barn Àr vÀldigt dominanta, en del barn Àr budbÀrare Ät de andra barnen i leken och nÄgra barn Àr tystlÄtna, utÄtagerande och inÄtvÀnda. MÄnga barn har svÄrigheter att förstÄ de sociala koderna och behöver utveckla förmÄgan att samspela i leken. Vi Àr intresserade av vilka uppfattningar pedagogerna har för att frÀmja dessa barn och för att inkludera dem i leken. Syfte:VÄrt syfte med denna studie Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse av hur pedagogerna uppfattar barn med leksvÄrigheter.

År 2006 tillkom en ny paragraf i förĂ€ldrabalken, 6 kap. 18 a §, som gjorde det möjligt för domstolar att förordna om medling i tvister gĂ€llande vĂ„rdnad, boende och umgĂ€nge. Denna Ă€ndring gjordes för att lagstiftaren ville markera vikten av att förĂ€ldrar nĂ„r en samförstĂ„ndslösning i vĂ„rdnadstvister. Detta för att en överenskommelse mellan förĂ€ldrar anses vara det bĂ€sta för barnet.Vid en konflikt mellan förĂ€ldrar gĂ€llande frĂ„gor om vĂ„rdnad, boende och umgĂ€nge av barnet, Ă€r det vanligt att förĂ€ldrar gĂ„r i samarbetssamtal innan de vĂ€nder sig till domstol för att vĂ€cka talan. Även domstolen kan uppdra Ă„t SocialnĂ€mnden att anordna samarbetssamtal mellan förĂ€ldrar nĂ€r en tvist har startat i domstol.

Korsell Reuter, Maria och Strömberg, Rebecca (2014) Hur skilsmÀssobarn bemöts i förskolan. Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur skilsmÀssobarn bemöts i förskolan och vad det finns för kunskaper om krishantering bland pedagogerna. Vi Àr intresserade av att fÄ veta hur barn kan pÄverkas av en skilsmÀssa och pÄ vilket sÀtt pedagoger och förÀldrar kan stötta och hjÀlpa barnen i en sÄdan situation. I den teoretiska bakgrunden för analysen har vi har fokuserat pÄ Urie Bronfrenbreners teorier. Forskaren beskriver att barn pÄverkas av sin nÀrmiljö. Vi anvÀnder Àven Dion Sommer som menar att bÄda förÀldrarna Àr viktiga nÀr det gÀller barnens uppfostran och utveckling.