Syfte: Syftet var att belysa hur yngre personer efter stroke upplevde det dagliga livet. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar gjordes. Bakgrund: I Sverige drabbas årligen 30 000 personer av stroke och uppskattningsvis lever 100 000 personer med något funktionshinder. Av de överlevande är 15-20 procent i arbetsför ålder. Stroke orsakar ett omfattande hjälpbehov hos de drabbade eftersom så många funktioner påverkas.

Barn är en grupp inom sjukvården som upplever motgångar på andra sätt än vuxna ochdärmed kräver annan omvårdnad än vuxna. Syftet med studien är att få en inblick i hurbarn med långvarig sjukdom upplever sin vardag. Känner de att de har livskvalitet ochkan göra samma saker som friska barn eller är deras möjligheter begränsade? Vi villfånga barnets perspektiv samt belysa sjuksköterskans roll i arbetet med långtidssjukabarn. Uppsatsen är en litteraturstudie där 16 vetenskapliga artiklar utgör grunden förresultatet.

Sammanfattning Bakgrund: Typ 1 diabetes är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna bland barn. Målet för all diabetesbehandling hos barn är att normalisera blodsockernivån för att undvika senkomplikationer i vuxen ålder. Eftersom barnet tillbringar en stor del av dagen i skolan så behöver behandlingen fungera bra under skoldagen. År 2008 uppgav barndiabetesteam i Sverige att ca 50 % av alla barn med diabetes i låg- och mellanstadiet inte får ett tillräckligt stöd i sin diabetesbehandling i skolan. En funktion som diabeteskonsulent har testats i Jönköpings läns landsting under två år för att erbjuda kunskaper som skolpersonal behöver angående diabetes.Syfte: Att beskriva diabeteskonsulentens möjlighet att påverka de stöd som barn med typ 1 diabetes får i skolan.

Persson, Maura & Salimi-Amlashi, Nasrin (2010). Förälder och pedagoger i samverkan ? en fallstudie. (Parent and teaachers in cooperation ? a case study).

Utifrån Lpfö98 (Skolverket, 2010) samt Skollagens paragraf 9 (SFS, 2010:800) om särskilt stöd i förskolan, framträder en oklarhet i tillvägagångssättet i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Då oklarhet om hur arbetet med barn i behov av särskilt stöd går tillväga är framträdande, samt att det är förskollärarna som ser och arbetar med dessa barn dagligen, har denna intervjustudie genomförts i syfte att undersöka vilka pedagogiska strategier för inkludering som finns att tillämpa. Samt att se vilka av dessa förskollärare använder sig av vid inkludering av barn inom autismspektrat i förskolan. För att få svar på detta har en intervjustudie utförts, fyra förskollärare har intervjuats. Intervjuerna har varit strukturerade med frågor som enbart varit relevanta i förhållande till studiens syfte.

The aim of this Master's thesis is to study how DIK (Documentation, Information and Culture), the major trade union for Swedish librarians, work with the status and professionalization of the occupation. The status is, as we see it, low and depending on several factors. They are among others: the knowledge base, how extended the research base is and the domination of women within the profession. These factors all work together to maintain the status and the prestige of the occupation at a low level. With the help and work of the trade union DIK the status can improve if the focus is right.

Sammanfattning Bakgrund: Typ 1 diabetes är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna bland barn. Målet för all diabetesbehandling hos barn är att normalisera blodsockernivån för att undvika senkomplikationer i vuxen ålder. Eftersom barnet tillbringar en stor del av dagen i skolan så behöver behandlingen fungera bra under skoldagen. År 2008 uppgav barndiabetesteam i Sverige att ca 50 % av alla barn med diabetes i låg- och mellanstadiet inte får ett tillräckligt stöd i sin diabetesbehandling i skolan. En funktion som diabeteskonsulent har testats i Jönköpings läns landsting under två år för att erbjuda kunskaper som skolpersonal behöver angående diabetes.Syfte: Att beskriva diabeteskonsulentens möjlighet att påverka de stöd som barn med typ 1 diabetes får i skolan.

BAKGRUND:Vygotskij betonade pedagogens betydelse för att stimulera barns lärande och utveckling. I vårundersökning har vi utgått från det sociokulturella perspektivet som lyfter fram att lärandesker i samspel med andra människor och att de miljöer vi ingår i påverkar utvecklingen. Medstöd av den vuxne kan barnet stimuleras till att bli språkligt medveten.SYFTE:Syftet med vår undersökning är att höra hur förskollärare beskriver sitt arbete med att stimuleraförskolebarns språkliga medvetenhet.METOD:Undersökningen genomfördes genom kvalitativ metod i form av intervjuer. Sex förskollärare ifem olika förskolor med verksamhet för barn från ett till sex år valdes för undersökningen.RESULTAT:Ett väl fungerande språk för att kommunicera är mycket viktigt. Barn i förskolan kan lära sigmer genom att förskolläraren ger barn utmaningar och vägledning att nå längre i sin utveckling.För att stimulera förskolebarns språkliga medvetenhet är högläsning, samtal och språklekarviktiga inslag.

Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva förberedelser och distraktionsmetoder som sjuksköterskor använder sig av i samband med smärtsamma omvårdnadsprocedurer för att hjälpa barn i åldern 4-6 år samt vilka fördelar detta hade.Metod: En deskriptiv design användes till den kvalitativa studien. Materialet inhämtades genom semistrukturerade intervjuer med nio sjuksköterskor som arbetade på barnkliniker. Det insamlade materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: Resultatet av berättelserna kunde kategoriseras i ?Sociala och praktiska förberedelser?, ?Ickefarmakologiska distraktionsmetoder?, ?Farmakologiska distraktionsmetoder? samt ?Distraktionen kan hjälpa barnet att främja dess självkänsla?.

Syfte:Syftet med detta arbete var att undersöka hur lärare använder undantagsbestämmelsen när de ska bedöma elever med funktionsnedsättning. I undantagsbestämmelsen står det att om det finns särskilda skäl (funktionsnedsättningar) får läraren vid betygssättningen bortse från enstaka mål i kursplanen som eleven annars skulle ha uppnått i slutet av skolår 9.De frågeställningar som arbetet utgick ifrån är:? Vilken kännedom uttrycker lärare att de har med avseende på undantagsbestämmelsen?? Hur stor kännedom har lärare om funktionsnedsättningar?? Ser lärare ett dilemma i hur de ska använda undantagsbestämmelsen vid bedömning och betygssättning?Litteraturgenomgång:Till en början belyser kapitlet betygssättning i ett historiskt perspektiv och därefter nuvarande styrdokument. Jag ser sedan vidare på ?en skola för alla? och några specialpedagogiska forskningsperspektiv.

Stureplan i Stockholm har sedan länge betraktats som en symbol för Sveriges rika och berömda. Under senare tid har ett antal samarbeten mellan klädföretag och Stureplans aktörer uppmärksammats i media. Dessa företag har medvetet försökt associera sig till Stureplan som ett led i sin marknadsföring och för att bygga sina varumärken. Den här uppsatsen studerar hur klädföretag utnyttjar Stureplans icke-traditionella marknadsföringskanaler samt anledningarna därtill. Uppsatsens empiriska underlag härrör i första hand från fyra djupintervjuer med personer som i kraft av sina positioner inom klädföretag, kommunikationsbyråer eller restaurangbranschen har god insyn i den marknadsföring som bedrivs via Stureplan.

För de barn som behöver vårdas utanför det egna hemmet är placering i familjehem den vanligaste insatsen. Familjehemsplacering är en insats som påverkar, förutom det berörda barnet, barnets omgivande nätverk. När ett beslut är fattat att ett barn skall placeras utanför det egna hemmet, skall socialsekreterare undersöka barnets befintliga nätverk och överväga om barnet kan familjehemsplaceras hos en anhörig eller annan närstående, enligt 6 kap. 5§ SoL. Syftet med denna studie var att med utgångspunkt i 6 kap.

SammanfattningVi blev intresserade av skriftspråksutveckling genom lek, på grund av att vi läste kursen svenska/matematik och eftersom vi har haft egna barn som haft problem att knäcka koden när de mötte skriftspråket i skolan. Utifrån det blev vi intresserade av att få veta hur förskolepersonalen bemöter barn i deras skriftspråksutveckling. Syftet blev att se hur personalen i Sävsjö kommuns förskolor arbetar med skriftspråksutveckling genom lek. För det finns i Lpfö 98 ett strävansmål som säger, ?Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar [?] sitt intresse för skriftspråk och för förståelsen av symboler samt deras kommunikativa funktioner? (2006, s 9).

Andelen yngre som insjuknat i stroke har under de senaste åren ökat och möjligheten för dessa individer att kunna återgå till arbete med hjälp av rehabilitering eller kompensatoriska åtgärder är av stor vikt. Syftet med denna studie är att undersöka hur individer som insjuknat i stroke upplever sin nuvarande arbetssituation, men även belysa hur de upplever rehabiliteringens roll som en del av återgången till arbete. Datainsamlingen skedde genom en egenutformad enkät med kvalitativ ansats. Deltagarna bestod av två män och två kvinnor i åldrarna 32-60 och med olikartade yrkesroller. Resultatet visade att framförallt arbetsgivare och rehabiliteringspersonal hade en avgörande roll i individernas upplevelser av återgången till arbete.

SammanfattningExamensarbetets syfte är att undersöka barnens samspel under bildskapande tillfällen och forskningsfrågan lyder; Hur samspelar barnen med varandra då de bildskapar gemensamt?Bildskapandet är en stor del av förskoleklassens vardag, så stor att det ibland kallas för att ?jobba? och det bör därför uppmärksammas. Tidigare forskning visar att flickor och pojkars bildskapande skiljer sig åt och att barnens bilder kan ge indikationer för hur långt barnet kommit i sin utveckling. I det här examensarbetet kommer jag att bortse från barnens bilder som objekt och har istället valt att fokusera på bildskapandet som en process.  I litteraturgenomgången redogörs för det sociokulturella perspektivet. Kulturen i samhället och det sociala samspelet med andra människor är avgörande för hur människan utvecklas.