Vi Àr tvÄ blivande pedagoger som lÀser pÄ LÀrarutbildningen i Malmö. Genom vÄr verksamhetsförlagda tid samt genom olika vikariat i förskola och skola har vi fÄtt uppleva massage som ett inslag i den dagliga verksamheten och vill dÀrför fördjupa oss i Àmnet. VÄr studie avser att undersöka hur pedagoger arbetar med massage i en förskola och i en skola och vilka effekter massage har pÄ barnet och barngruppen. Vi vill Àven undersöka skillnader och likheter mellan massage i förskolan och skolan. Hur arbetar pedagoger praktiskt med massage i förskolan och i skolan? Och Hur upplever pedagoger i urvalsgruppen att massage pÄverkar barnet och barngruppen? Vi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod i form av observationer och intervjuer.

1939 bröt andra vÀrldskriget ut i Europa. Samma Är drogs Àven Finland in i kriget. Sverige ville stödja sitt broderland under kriget mot Sovjet, en rad olika hjÀlporganisationer bildades. En av dem var inriktade pÄ att hjÀlpa Finlands barn. Slagorden i Sverige var ?Finlands sak Àr vÄr?.

Syftet med mitt utvecklingsarbete var att studera vilket förhÄllningssÀtt förskollÀrare har till leken och dess betydelse för lÀrandet i förskolan. Jag har intervjuat fyra förskollÀrare i en kommun om detta. Jag har anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer för denna undersökning eftersom min intervju baserade sig pÄ frÄgestÀllningar som innehöll frÄgeord. Patel och Davidsson (2003) menar att en kvalitativ intervju görs för att upptÀcka intervjupersonens uppfattningar om ett Àmne. Genom mitt utveckllingsarbete har jag kommit fram till att förskollÀrarna hade ett genmensamt förhÄllningssÀtt till leken och dess betydelse för lÀrandet.

Bland lĂ€rare i Ă„r 2-6 och elever Ă„r 4-6 vill vi försöka ta reda pĂ„ om och dĂ„ eventuellt hur synen pĂ„ svenskĂ€mnet skiljer sig Ă„t. Vi vill ocksĂ„ undersöka svenskundervisningens betydelse och funktion i övriga skolĂ€mnen. Kan det vara sĂ„ att skolans traditioner och vĂ€rderingar av svenskundervisningens betydelse och funktion, dĂ€r formell undervisning dominerat, Ă€r sĂ„ starkt förankrade och rotade att svenskan blir osynlig och mindre betydelsefull i övriga skolĂ€mnen eller förhĂ„ller det sig pĂ„ nĂ„got annat vis? Är svenska nĂ„got vi lĂ€r isolerat och i isolerade situationer för att t.ex. lĂ€ra oss lĂ€sa och skriva eller Ă€r det nĂ„got annat? IngĂ„r svenskundervisningen i övriga skolĂ€mnen eller Ă€r och blir denna osynligt nĂ€r den inte stĂ„r pĂ„ schemat? I vĂ„rt forskningsarbete valde vi att anvĂ€nda oss av den kvalitativa undersökningsmetoden i form av skriftliga och muntliga intervjuer samt klassrumsobservationer. Resultatet av undersökningen bland lĂ€rarna visar en relativt gemensam syn pĂ„ svenskĂ€mnet och dess betydelse och funktion i undervisningen trots att utbildningsbakgrund, tjĂ€nsteĂ„r och form av anstĂ€llning skiljer lĂ€rarna Ă„t.

Syftet med studien var att undersöka hur litteraturen samt personer som arbetar med barn beskriver Àrenden som innehÄller en problembild som anknyter till Munchausen by proxy (MBP). MBP Àr en form av barnmisshandel dÀr förövaren hittar pÄ, framkallar eller överdriver symtom hos barnet. Materialet bestÄr av data frÄn en litteraturstudie samt intervjuer med tvÄ personer. Metoden som anvÀnts för analys av materialet Àr meningskategorisering. Resultaten kopplades till de teoretiska begreppen anknytning och projektion.

Barnmorskan har en central roll nÀr barnet Àr dödfött. Bemötande och stöd har betydelse för sorgeprocessen. Studien beskriver mammors upplevelse av avskedet frÄn sitt dödfödda barn vid hemgÄngen frÄn sjukhuset.FörfrÄgan fanns pÄ SpÀdbarnsfondens hemsida och medverkan i studien initierades av mödrarna sjÀlva. Elva lÀn inom Sverige Àr representerade. Tjugosex kvinnor som fÄtt ett dödfött barn intervjuades.

Syftet med studien Àr att undersöka förskollÀrares erfarenheter av utvecklingssamtal i förskolan. Vi vill dÀrmed att studien ska bidra med kunskap om hur förskollÀrare tÀnker om genomförandet av dessa samtal i förskolan. Som blivande förskollÀrare anser vi att detta Àmne Àr av prioritet eftersom förskollÀraren i samband med den reviderade LÀroplanen för förskolan (Lpfö 98/2010) tillskrevs det yttersta ansvaret för utvecklingssamtalets innehÄll, utformning och genomförande. Forskningen som ligger till grund för studien visar ocksÄ att bedömning i samband med utvecklingssamtal förekommer alltmer i dagens förskola trots att förskolans styrdokument motsÀger bedömning av det individuella barnet. Studiens teoretiska utgÄngspunkt Àr Foucaults maktteori. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med fem förskollÀrare, förskollÀrarnas berÀttelser utifrÄn deras personliga erfarenheter om utvecklingssamtal Àr i fokus.

Bakgrund: Fetma Àr ett problem som leder till psykiska och fysiska komplikationer för individen. Barn med övervikt och fetma kan pÄverkas fysiskt och psykiskt genom utanförskap och mobbning. Bidragande orsaker till övervikt och fetma Àr för lite motion och nÀringsfattig kost. Kroppen behöver energi och nÀringsÀmnen i rÀtt mÀngd för att kunna fungera. Skolsjuksköterskan fÄr en central roll i hÀlsofrÀmjandet och att förebygga hÀlsoproblem innan det har etablerats.

Lek Àr en naturlig del av barns liv. Lek Àr en viktig del för utvecklandet av motoriska och kognitiva fÀrdigheter och förser barnet med sociala fÀrdigheter, kreativitet och sjÀlvmedvetenhet. Studier visar att barn med funktionsnedsÀttning utför fÀrre aktiviteter Àn andra barn och ofta leker för sig sjÀlva. I mÄnga fall beror det pÄ att de inte har tillgÄng till samma lekmiljöer som andra barn har. Syftet med studien var att undersöka arbetsterapeuters upplevelser av hinder i delaktighet i lekaktivitet hos barn med funktionsnedsÀttning samt att beskriva arbetsterapeutiska ÄtgÀrder för att skapa förutsÀttningar för delaktighet i lekaktivitet för dessa barn.

NÀr barn drabbas av astma innebÀr det pÄfrestningar pÄ barnet, dess nÀrstÄende och deras inbördes relationer. Syftet med litteraturstudien var att beskriva barns och förÀldrars upplevelser nÀr barnet har astma. Studien baserades pÄ vetenskapligt granskade och internationellt publicerade artiklar. Vi anvÀnde oss av kvalitativ innehÄllsanalys för att analysera de fjorton artiklar vi valde ut. Vi analyserade barns och förÀldrars textenheter var för sig.

The aim of this study was to highlighting social workers perceptions of women with disabilities and their vulnerability to domestic violence - and thereby problematize previous research on gender-based violence on the basis of category of functional ability. We designed this study by using a qualitative approach based on six semi-structed interviews with professionals from different professions. All of them have contact with women with disabilities in some way. The selection was based on gaining an understanding of the social worker?s perceptions regarding abused women with disabilities based on their different professional experiences.

Syftet med denna studie Àr att vinna kunskap om samverkan mellan förskola och hem ur ett förÀldraperspektiv. För det första undersöks vad förskolan ger förÀldrarna för möjlighet till samverkan, genom att analysera dokument. För det andra undersöks genom intervjuer hur förÀldrar uppfattar sin möjlighet till samverkan genom olika samverkanskanaler t ex förÀldramöte och mÄnadsbrev. Resultatet visar att förskolans dokument i allmÀnhet inbjuder förÀldrarna till samverkan, frÀmst rörande det enskilda barnet. FörÀldrarnas uppfattningar uppvisar sinsemellan stora variationer, liksom mellan de olika samverkanskanalerna.

I Svenska kyrkan rÀknas dopet och nattvarden som sakrament. Med sakrament menas en handling som Jesus Kristus uppmanat sina efterföljare att utöva. I Matt 28: 19 uppmanar Jesus lÀrjungarna att ? GÄ dÀrför ut och gör alla folk till lÀrjungar: döp dem i Faders och Sonens och den helige Andes namn?. Vid lÀsning av Martin Luthers Stora katekes, vilken ingÄr i Svenska kyrkans bekÀnnelseskrifter, ? kÀnneteckna dopets kraft och verkan, som bestÄr just i den gamle Adams dödande och dÀrefter den nya mÀnniskans uppstÄndelse? (2010, 481).

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka genusskillnader ur ett jÀmstÀlldhetsperspektiv i klassrummet samt om det sker nÄgon förÀndring i synen pÄ dessa skillnader hos flickor och pojkar frÄn Är 7 till Är 9. Undersökningen valde vi att genomföra i tvÄ grundskolor. En enkÀt delades ut till fyra skolklasser, tvÄ klasser med elever i Är 7 och tvÄ klasser med elever i Är 9. Observationer med observationsschema genomfördes i tvÄ klasser med elever i Är 7 och tvÄ klasser med elever i Är 9. De beteenden som vi valde att observera mellan flickor och pojkar i klassrummet var frÀmst verbala yttranden, interaktionen mellan könen och kÀnslouttryck.

Introduktion: att lyssna pÄ barnens idéer och tankar för att komma fram till gemensamma mÄl innebÀr att alla kan kÀnna delaktighet i det som sker. Pedagoger bör inte anvÀnda den makt som de har pÄ ett negativt sÀtt utan vÀnda den till att skapa demokratiska och delaktiga beslut. Det Àr viktigt att ta reda pÄ hur mycket barnen kan förstÄ begreppen som inflytande, demokrati samt delaktighet. Skapa vardagliga situationer dÀr barnen fÄr en förstÄelse för orden demokrati, inflytande och delaktighet.Syftet: med vÄr studie Àr att undersöka hur barns inflytande och delaktighet pÄverkar deras vardag och att undersöka om barn har insikt om sin delaktighet i de sammanhang dÀr beslut tas.Metod: ett mindre antal barn frÄn tvÄ olika Reggio Emilia inspirerade förskolor, placerade i en av stadsdelarna till en storstad, deltog i studien. Vi anvÀnde oss av observations schema och intervju med stöd av fyra frÄgor.Resultatet: visar att pedagogerna behöver Àndra sitt förhÄllningssÀtt för att strÀva efter uppmuntran dÀr barn medverkar till pÄverkan och inflytande.