Syftet med denna studie Àr att söka svar pÄ i vilken omfattning barn har getts möjlighet att uttrycka sin Äsikt inom socialtjÀnstens förhandsbedömningar som inte har lett till utredning. Detta genom att mÀta i vilken omfattning barnets nÀrvaro har dokumenterats inom ramen för en förhandsbedömning som inte har lett till utredning. För att besvara studiens syfte anvÀndes utvalda variabler för att ta reda pÄ om det finns eventuella omstÀndigheter som kan ha pÄverkat om barnet har getts möjlighet att uttrycka sin Äsikt. Barnets stÀllning inom socialtjÀnsten Àr stÀrkt pÄ ett flertal vis och denna studie tar avstamp i vad socialtjÀnstlagen (SFS 2001:453), FN:s konvention om barnets rÀttigheter och Stockholms stads riktlinjer för socialtjÀnsten faststÀller om barnets möjlighet till att uttrycka sin Äsikt i Àrenden som rör dess person.  Studien Àr en kvantitativ aktstudie och empirin bestÄr av 384 förhandsbedömningar som inte lett till utredning. Förhandsbedömningarna Àr genomförda av samma stadsdel inom Stockholms stad under 2013.

Bakgrund: NÀr ett barn fÄr cancer förÀndras livet för hela familjen. Den tuffa behandlingen Àr pÄfrestande pÄ alla medlemmar i familjen. En okunskap om hur syskonens hÀlsa pÄverkas finns bÄde hos förÀldrar och sjukvÄrdspersonal.Syfte: Att belysa hur syskon till cancerdrabbade barn upplever sin hÀlsa.Metod: En systematisk litteraturstudie baserad pÄ 5 kvantitativa och 5 kvalitativa artiklar. Databaserna PubMed och Cinahl anvÀndes för sökning av vetenskapliga artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades och en latent innehÄllsanalys anvÀndes.Resultat: I resultatet uppkom 5 kategorier kring syskon till cancersjuka barns behov och brister som pÄverkade hÀlsan.

Syfte: Att undersöka pappors tankar och erfarenheter kring förÀldrautbildning och förÀldraledighet under barnets första levnadsÄr. Metod: Explorativ kvalitativ intervjustudie. Ett mÄlinriktat bekvÀmlighetsurval gjordes och semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio mÀn som blivit pappor under de senaste tvÄ Ären. Data analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Resultat: FörÀldrautbildningen bör inriktas mer pÄ det gemensamma förÀldraskapet Àn pÄ graviditet och förlossning.

Syftet med denna studie Àr att bidra med en ökad förstÄelse för hur genus kan pÄverka barnets identitetsskapande. Studiens forskningsfrÄga Àr: hur kan genus pÄverka barnets identitetsskapande? I litteraturgenomgÄngen belyses studiens forskningsfrÄga utifrÄn olika aspekter, sÄsom vilka förvÀntningar det finns pÄ flickor och pojkar, sprÄkets betydelse för barnets identitetsskapande och hur genus och identitet skapas. Studiens problemprecisering Àr: hur beskriver barnskötare och förskollÀrare verbalt att deras genusperspektiv kan pÄverka barnets identitetsskapande? För att besvara studiens problemprecisering har tvÄ barnskötare och fyra förskollÀrare intervjuats utifrÄn en kvalitativ intervjuform.

Syftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare talar om förÀldrasamverkan samt hur de förhÄller sig till sitt sÀrskilda ansvar enligt styrdokumenten som behandlar förskola och hem. Undersökningen utgÄr ifrÄn följande frÄgor: Vilka olika samverkansformer finns det och anvÀnds i förskollÀrarens arbete? Hur beskriver förskollÀrare sitt arbete/uppdrag kring förÀldrasamverkan? Hur talar förskollÀraren om sitt sÀrskilda ansvar? Det sociokulturella perspektivet Àr uppsatsens teoretiska utgÄngspunkt, dÀr tyngdpunkten ligger pÄ samspel och kommunikation mellan mÀnniskor. Kommunikationen och samspelet blir tvÄ betydande faktorer dÄ uppsatsen handlar om samverkan mellan hem och förskola. Vidare i litteraturkapitlet presenteras tidigare forskning om förÀldrasamverkan.

Syftet med detta arbete Àr att fÄ veta mer om dyskalkyli. Jag vill veta vad dyskalkyli Àr, hur det visar sig, hur lÀrare kan arbeta med dessa elever och om det finns nÄgon koppling mellan dyslexi och dyskalkyli.För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har jag gjort en litteraturstudie.Dyskalkyli betyder specifika matematiksvÄrigheter. Det Àr inte ovanligt att dyskalkyliker fÄr svÄrt med exempelvis planering och tidsuppfattning. Det Àr viktigt med en noggrann utvÀrdering av eleven för att den ska fÄ rÀtt hjÀlp. Dessa elever behöver en bra struktur pÄ undervisningen som ska ligga pÄ en nivÄ som passar eleven.

Ett vÀl utforskat omrÄde inom sociologin Àr hur förÀldrar pÄverkar sina barn. FÄ studier har dock gjorts pÄ hur barn i sin tur kan pÄverka sina förÀldrar, dÀrmed behandlar denna studie ett outforskat omrÄde. HÀlsogruppen, som har sin verksamhet i en kommun i södra Sverige, arbetar med att skapa livsstilsförÀndringar hos överviktiga barn och ungdomar. Förutom att verksamheten har positiva hÀlsoeffekter pÄ barnet uppger vissa av förÀldrarna att Àven deras hÀlsa har förbÀttrats, som ett resultat av deras barns medverkan. Syftet med den hÀr studien Àr att utforska hur barn indirekt kan pÄverka sina förÀldrars upplevda hÀlsa positivt genom att vara deltagare i en hÀlsofrÀmjande verksamhet.

UtgÄngspunkten i studien Àr det beroende och den ömsesidighet som finns inom familjen. Barnet Àr beroende av sina förÀldrar för sin utveckling och sin hÀlsa. FörÀldrarnas resurser och vÀlbefinnande pÄverkar i sin tur hur de knyter an till barnet. Syftet Àr att ta reda hur BVC- sjuksköterskor arbetar med att identifiera sÀrskilt behov av stöd för barn och deras familjer. Metoden Àr en litteraturstudie av vetenskapliga, kvalitativa artiklar.

Studiens syfte Àr att undersöka lek och samspel hos elever med diagnosen Asperger syndrom eller högfungerande autism genom att ta del av deras egna upplevelser av detta. Hur beskriver dessa elever sin lek under förskole- och skoltid? Hur beskriver de sitt samspel med andra? Vilka stÀllningstaganden gör eleverna för att delta eller icke delta i lekar?I litteraturgenomgÄngen belyses olika begrepp och aspekter som Àr relevanta för studien sÄsom lekens betydelse för ett barns utveckling och lÀrande. HÀr presenteras ocksÄ autismspektrumstörningar och vad dessa funktionshinder kan medföra för konsekvenser för barnet nÀr det gÀller lek och samspel. SvÄrigheter som gÀller ömsesidig social interaktion, ömsesidig verbal och icke-verbal kommunikation samt fantasi och alla dessa omrÄden Àr viktiga förutsÀttningar för lek och samspel.Den metodansats jag Àr inspirerad av Àr hermeneutiken.

Syftet med den hÀr studien Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse till vad det Àr som gör att pedagoger och specialpedagoger, inom förskolans verksamhet, upprÀttar sÀrskild dokumentation kring barn i behov av sÀrskilt stöd, nÀr det inte finns nÄgonting i uppdraget som gör gÀllande att sÄ ska göras. TvÄ frÄgestÀllningar har varit vÀgledande under arbetets gÄng; ?Vilka skÀl finns för sÀrskild dokumentation av barn i behov av sÀrskilt stöd?? och ?Hur motiverar pedagogerna sitt val av den form av dokument som de anvÀnder sig av nÀr de dokumenterar kring barn i behov av sÀrskilt stöd?? Denna kvalitativa undersökning bygger pÄ sju intervjuer med förskollÀrare och specialpedagoger, verksamma i förskolan. Arbetet har tolkats ur ett hermeneutiskt perspektiv, vilket har inneburit att med utgÄngspunkt frÄn informanternas berÀttelser, försöka förstÄ och tolka deras sÀtt att tÀnka, deras Äsikter och handlande nÀr det gÀller dokumentation kring barn i behov av sÀrskilt stöd. Resultatet har speglats genom Moira von Wrights teorier om det punktuella och det relationella perspektivet, som i denna studie handlar om hur pedagogerna ser pÄ barnet. Resultatet visar att sex av de informanter som medverkat i studien dokumenterar mer eller tydligare, kring barn som ses som i behov av sÀrskilt stöd.

Syftet med studien Àr dels att belysa och synliggöra pÄ vilket sÀtt som ett adopterat barn blir bemött av lÀrare vid inskolning samt att fÄ en förestÀllning om hur vÄrdnadshavarna uppfattar inskolningen.Studien vilar pÄ Bowlbys anknytningsteori och utgÄr frÄn följande frÄgor:? PÄ vilket sÀtt beskriver lÀrarna en inskolning av adopterade barn?? Hur uppfattar vÄrdnadshavarna förskolans inskolning?Vi intervjuade tvÄ vÄrdnadshavarpar till adopterade barn och tvÄ lÀrare som har inskolat adopterade barn pÄ förskolan. Barnen som Àr med i studien var tre respektive fyra Är nÀr de började pÄ förskolan. De hade dÄ varit ungefÀr ett Är hos sina vÄrdnadshavare hÀr i Sverige.Genom att intervjua lÀrare och vÄrdnadshavare till adopterade barn har vi fÄtt fram fakta om hur inskolningar kan vara. NÀr vi sen har analyserat svaren har vi insett att kunskap och förberdelser Àr viktiga inslag för en bra inskolning.

Syftet med studien Àr dels att belysa och synliggöra pÄ vilket sÀtt som ett adopterat barn blir bemött av lÀrare vid inskolning samt att fÄ en förestÀllning om hur vÄrdnadshavarna uppfattar inskolningen.Studien vilar pÄ Bowlbys anknytningsteori och utgÄr frÄn följande frÄgor:? PÄ vilket sÀtt beskriver lÀrarna en inskolning av adopterade barn?? Hur uppfattar vÄrdnadshavarna förskolans inskolning?Vi intervjuade tvÄ vÄrdnadshavarpar till adopterade barn och tvÄ lÀrare som har inskolat adopterade barn pÄ förskolan. Barnen som Àr med i studien var tre respektive fyra Är nÀr de började pÄ förskolan. De hade dÄ varit ungefÀr ett Är hos sina vÄrdnadshavare hÀr i Sverige.Genom att intervjua lÀrare och vÄrdnadshavare till adopterade barn har vi fÄtt fram fakta om hur inskolningar kan vara. NÀr vi sen har analyserat svaren har vi insett att kunskap och förberdelser Àr viktiga inslag för en bra inskolning.

Denna studie belyser svÄrigheten för teknik och virtuell geografi att nÄ ut till mottagaren genom en kartlÀggning av e-postens geografi. För att skapa förstÄelse och fÄnga den osynliga processen bakom e-postens geografi  utgÄr uppsatsen dels frÄn teorin Actor Network Theory (ANT) och dels frÄn intervjuer.Under studiens gÄng uppstod ny förstÄelse för e-postens komplexitet och ledde fram till en reviderad syn. I början av uppsatsarbetet betraktades e-posten enbart utifrÄn sin funktion som aktant och intermediarie men i takt med att undersökningen fortgick framkom att den samtidigt, utöver dessa funktioner, fungerar e-posten som ett heterogent nÀtverk med betydelsefulla komponenter sÄsom aktörer och aktanter. Enligt uppsatsens konklusioner Àr e-postens trajektoria beroende av den strategi som producenten anvÀnder under skapandet av elektroniska meddelanden. Ett kontinuerligt arbete mellan producent och konsument krÀvs för att e-postens trajektoria ska upprÀtthÄllas och leda fram till att det elektroniska meddelande som löper igenom det virtuella nÀtverket nÄr sitt syfte..

Hembesök hos nyblivna förÀldrar har sedan lÀnge varit en vanlig arbetsmetod inom barnhÀlsovÄrden för att lÀra kÀnna barnet och dess familj samt etablera en relation till nyblivna förÀldrar. En god relation mellan distriktssköterska och förÀldrar Àr en förutsÀttning för att kunna samarbeta kring barnet, vilket har betydelse för barnets hÀlsa och utveckling. Idag har hembesöket förflyttats till mottagningen pÄ flera hÄll i landet. Syftet med studien Àr att beskriva distriktssköterskans upplevelse av platsens betydelse för att kunna skapa en god relation vid första mötet med nyblivna förÀldrar. I studien har sju distriktssköterskor intervjuats och datamaterialet har analyserats utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys.

I den hÀr uppsatsen jÀmförs hur tre bilderboksförfattare skildrar sin barndom. Deras anvÀndning av miljöskildringar, karaktÀrer och berÀttarteknik undersöks. Författarnas motiv för att berÀtta om sin barndom, deras syn pÄ historia och deras instÀllning till att skriva för smÄ barn har ocksÄ studerats. Teorierna i uppsatsen har hÀmtats frÄn bland andra historikern Peter Aronsson, psykologen Clarence Crafoord, litteraturvetarna Helene Ehriander, Judith Graham och John Stephens samt pedagogen Nanny Hartsmar. Uppsatsen utgÄr ifrÄn en narratologisk metod dÀr bilderböckerna analyseras med hjÀlp av nÀrlÀsning utifrÄn de metoder som Maria Nikolajeva presenterar i Bilderbokens pusselbitar (2000) och Barnbokens byggklossar (2004) samt de som Mieke Bal presenterar i Narratology.