Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagogerna samtalar om barns olika behov och vad det leder till i förskolans verksamhet. Hur identifieras barns olika behov? Vad leder det till i verksamheten, för alla barn men specifikt för barn i behov av sÀrskilt stöd? NÀr anses ett barn vara i behov av sÀrskilt stöd? Vad beskriver pedagogerna som viktigt i mötet med barns olikheter? Teori: Studien har sin teoretiska förankring i det sociokulturella perspektivet. Barnets lÀrande och utveckling Àr beroende av den sociala kontext barnet ingÄr i. UtifrÄn studiens syfte Àr det sociokulturellt perspektiv en förutsÀttning för barnets lÀrande i förskolan.

Syftet med vÄr studie Àr att fÄ ökad kunskap om hur pedagoger tÀnker och arbetar med bild- och formskapande med de yngsta barnen i förskolan. Bakgrunden ger en litteraturgenomgÄng om de omrÄden som Àr relevanta för att det ska ske ett positivt skapande med barn och för att frÀmja deras utveckling. Det har gjorts fem kvalitativa intervjuer med utbildade förskollÀrare som arbetar med bild- och formskapande med barn i förskolan. Detta har gjorts för att fÄ kunskap om pedagogers uppfattning om detta Àmne. Resultatet visar att samtliga respondenter anser att de yngre barnen i förskolan Àr kapabla att delta i bild- och formskapande aktiviteter och att det Àr viktigt att börja med skapandet redan med de yngsta barnen.

Bakgrund: ADHD Àr idag en vanlig funktionsnedsÀttning hos barn. Störningen pÄverkar dock inte enbart barnet utan ocksÄ dess familj negativt. FörÀldrarnas vÀlbefinnande stÄr Àven i relation med barnets vÀlbefinnande. Denna störning innebÀr dock en försÀmrad livskvalité hos förÀldrarna. Med familjecentrerad omvÄrdnad, socialt och professionellt stöd kan sjuksköterskan hjÀlpa förÀldrar i deras krÀvande livssituation.Syftet: Syfte med denna studie var att belysa förÀldrars erfarenheter av att leva med ett barn som har ADHD diagnos.Metod: En litteraturbaserad studie dÀr 10 kvalitativa artiklar har analyserats.Resultat: Ur analysen av datamaterialet framkom tvÄ huvudkategorier: bemötande frÄn omgivningen och svÄrt att ta beslut om medicinsk behandling med sju underkategorier.Slutsats: Denna studies resultat bidrar med kunskap om förÀldrars erfarenheter av att leva med barn som har ADHD.

Sverige och Finland Àr tvÄ lÀnder som ofta jÀmförs. SÄ Àven inom utbildning dÄ media framstÀller finska barn som framgÄngsrika. Förutom hög status inom lÀrarprofessionen i Finland bekrÀftas framstegen i PISAs undersökningar dÀr finska skolungdomar presterar höga resultat. För de smÄ barnen gÄr största delen av dagen ut pÄ att leka och undersöka deras nÀrmiljö. Genom leken skaffar sig barnet vÀrdefulla fÀrdigheter som gagnar barnet i det livslÄnga lÀrandet.

Varken lÀkare eller forskare har kunnat lösa gÄtan kring fenomenet plötslig spÀdbarnsdöd. Detta syndrom drabbar spÀdbarn, vanligtvis nÀr de Àr 8-12 veckor gamla, utan att nÄgon förklaring kan ges. Endast i Sverige dör cirka 13 spÀdbarn per Är. LÀkare har under Ären kommit med förebyggande rÄd men nÄgon sÀker metod som förhindrar syndromet existerar inte. Samtidigt finns det olika former av andningslarm som alternativ om förÀldrarna vill övervaka spÀdbarnets andningsrörelser.

Bakgrund: Det Àr ungefÀr 10 % av barnen som bor i Sverige som bevittnar vÄld mot mamman i hemmet. VÄldet försiggÄr i olika familjesammansÀttningar, inom olika socioekonomiska samt psykosociala typer av familjer. Att bevittna vÄld kan leda till att barnen fÄr svÄrt att klara sin skolgÄng och kan Àven ge bÄde psykiska och fysiska symtom. Skolsköterskan Àr en person som alla barn pÄ en skola trÀffar nÄgon gÄng under sina skolÄr och har dÀrför en viktig stödjande roll.Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av att arbeta med barn som bevittnar vÄld mot mamman i hemmet.Metod: I denna studie anvÀndes en induktiv ansats dÀr datamaterialet analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Datamaterialet bygger pÄ intervjuer som genomfördes med sex skolsköterskor.Resultat: Ur analysen av datamaterialet framtrÀdde tvÄ kategorier: identifiera utsatt barn samt tar emot och bekrÀftar barnets berÀttelse.Konklusion: Skolsköterskorna försöker skapa en relation mellan sig sjÀlv och barnet sÄ att barnet skall uppleva att de har en personlig relation till skolsköterskan och pÄ sÄ sÀtt ha lÀttare för att söka stöd hos denne och berÀtta om sina erfarenheter..

Syftet med vÄrt examensarbete har varit att undersöka hur nÄgra pedagoger ser pÄ pedagogisk dokumentation, vad de anser krÀvs för att en dokumentation ska bli pedagogisk och pÄ vilket sÀtt de anser att pedagogisk dokumentation kan pÄverka/utveckla verksamheten i förskolan. Som metod har vi anvÀnt oss av en enkÀtundersökning som har genomförts med tolv pedagoger frÄn olika förskolor. Det vi har kommit fram till i vÄrt resultat Àr att pedagogisk dokumentation som arbetssÀtt innebÀr att pedagogerna fÄr en möjlighet att förstÄ lÀroprocesser och fÄnga barnens utveckling. Samtidigt Àr det ett sÀtt att visa pÄ den verksamhet som bedrivs för förÀldrarna och andra intresserade. Kommunikationen och reflektionen kring dokumentationen, leder vidare till utforskande och utveckling sÄvÀl för barnet som för pedagogen.

Bakgrund: NÀr förÀldrar fÄr reda pÄ att deras barn har en kronisk sjukdom som diabetes vÀcks mÄnga frÄgor och funderingar. Funderingar om livet hÀr och nu, men ocksÄ om framtiden. För det lilla barnet blir det förÀldrarnas uppgift att ansvara för skötseln av sjukdomen men Àven det större barnet behöver hjÀlp och stöd frÄn sina förÀldrar. OcksÄ förÀldrarna stÄr mitt i kaoset och har egna upplevelser. Problem: Ett barn med diabetes pÄverkar hela familjens livssituation, bÄde sjÀlsligt och praktiskt.

Denna studie belyser svÄrigheten för teknik och virtuell geografi att nÄ ut till mottagaren genom en kartlÀggning av e-postens geografi. För att skapa förstÄelse och fÄnga den osynliga processen bakom e-postens geografi  utgÄr uppsatsen dels frÄn teorin Actor Network Theory (ANT) och dels frÄn intervjuer.Under studiens gÄng uppstod ny förstÄelse för e-postens komplexitet och ledde fram till en reviderad syn. I början av uppsatsarbetet betraktades e-posten enbart utifrÄn sin funktion som aktant och intermediarie men i takt med att undersökningen fortgick framkom att den samtidigt, utöver dessa funktioner, fungerar e-posten som ett heterogent nÀtverk med betydelsefulla komponenter sÄsom aktörer och aktanter. Enligt uppsatsens konklusioner Àr e-postens trajektoria beroende av den strategi som producenten anvÀnder under skapandet av elektroniska meddelanden. Ett kontinuerligt arbete mellan producent och konsument krÀvs för att e-postens trajektoria ska upprÀtthÄllas och leda fram till att det elektroniska meddelande som löper igenom det virtuella nÀtverket nÄr sitt syfte..

Inledning:PÄ BarnhjÀrtcentrum i Göteborg vÄrdas barn och ungdomar med medfött hjÀrtfel i sambandmed hjÀrtkirurgi. Operationen Total cavopulmonary connection (TCPC) som genomförs i 3-4-ÄrsÄldern och ofta krÀver flera veckors sjukhusvÄrd innebÀr mÄnga för barnet iblandobehagliga procedurer. Vissa familjer klarar av att hantera de flesta situationer i dennasjukhusvistelse utan problem medan andra uppvisar tecken till stress i de situationer dÀrbarnet inte klarar av att hantera upplevelsen sjÀlv. Som teoretisk referensram anvÀndsAntonovskys KÀnsla av sammanhang och Orems egenvÄrdsteori.Syfte:Syftet med denna studie var att belysa vilket stöd förÀldrar kan vara för sitt barn under denspecifika sjukhusvistelsen i samband med TCPC-operationen.Metod:Kvalitativ induktiv metod har anvÀnts. För att pröva metoden genomfördes en pilotstudie.Urvalet bestod av förÀldrar vars barn genomgÄtt en TCPC-operation pÄ BarnhjÀrtcentrum desenaste tvÄ Ären.

I Sverige föds mellan 750-1000 barn per Är med hjÀrtmissbildning. Utvecklingen kring medfödd hjÀrtmissbildning gÄr framÄt bÄde medicinskt och kirurgiskt, vilket gör att sjukvÄrden trÀffar pÄ en helt ny patientgrupp eftersom det aldrig tidigare har funnits sÄ mÄnga vuxna som överlevt hjÀrtmissbildning. NÀr barnet föds med denna sjukdom resulterar det i en kris hos förÀldrarna. Efter födseln vÀntar en lÄng och kÀnslomÀssig tid med sjukhusvÄrd för bÄde barnet och förÀldrarna. Under den svÄra situationen Àr förÀldrar i ett stort behov av stöd ifrÄn sjuksköterskan.

Denna studies syfte har varit att utifrÄn förÀldrars och assistenters erfarenheter, undersöka hur förskoleverksamhet för barn med cochleaimplantat (CI) upplevts och vilka önskemÄl som funnits nÀr det gÀller verksamhetens innehÄll och organisation. Mot bakgrund av erfarenheter, vilka önskemÄl har förÀldrar och assistenter om förskoleverksamhetens innehÄll och organisation för barn med CI? Vilka uppfattningar som finns hos förÀldrar och assistenter angÄende assistentens roll och ansvar kring tal och sprÄkutveckling hos barn med CI samt vilken pÄverkan en integrerad avdelning kan ha för dessa barn i deras tal och sprÄkutveckling?Den metod som har anvÀnts för att kunna undersöka dessa frÄgor Àr en kvalitativ intervjumetod med förÀldrar och assistenter i en mindre kommun. De ljudinspelade intervjuerna har analyserats utifrÄn vÄrt transkriberade material. Det resultat som framkom frÄn intervjuerna var att förÀldrar och assistenter hade en uppfattning om att förskoleverksamheten kan ha en pÄverkan pÄ tal och sprÄkutveckling för barnet med CI.

I Sverige ser vi idag en arbetsmarknad som Àr lÄngt ifrÄn jÀmstÀlld, detta kan man se exempel pÄ inom svenska företags- och organisationsledningar samt styrelser dÀr kvinnor Àr starkt underrepresenterade. Den rÄdande strukturen bidrar till att kvinnor i stor utstrÀckning exkluderas frÄn de högsta befattningarna och har svÄrt att överkomma de hinder som möter dem under karriÀren. Dessa hinder brukar benÀmnas glastak dÄ de syftar till det osynliga tak som försvÄrar kvinnors tilltrÀde till de högsta positionerna. Vi vill i denna uppsats belysa vikten av ett aktivt engagemang och arbete med jÀmstÀlldhet för att hjÀlpa kvinnor att avancera inom den egna organisationen. Genom fallstudier av tvÄ organisationer som anvÀnt sig av jÀmstÀlldhetsprojekt i sitt arbete för en jÀmstÀlld arbetsplats vill vi analysera hur de frÀmjar att kvinnor pÄ lika villkor som mÀn skall kunna nÄ toppositionerna.

Sammanfattning/abstract VÄrt syfte med denna studie var att problematisera dokumentationsarbetet i förskolan och visa vilka dilemman pedagogerna kan hamna i. FrÄgestÀllningar vi utgick ifrÄn var: Hur beskrivs pojkar, respektive flickor i dokumentationerna ur ett genusperspektiv? Hur kan barns identitetsskapande pÄverkas av dokumentationerna? Vem Àr dokumentationen till för och hur anvÀnds den? För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor samlade vi in dokumentationer som pedagoger i förskolan har gjort. Vi gjorde Àven intervjuer med pedagogerna som gjort dokumentationerna för att fÄ en djupare förstÄelse av dokumentationerna. I dokumentationerna tittade vi efter vilka situationer barnen Àr dokumenterade i, pedagogernas ordval och sÀtt att beskriva barn och situation.

Syftet med studien var att undersöka hur nÄgra barn med fysiska funktionshinder i Syrien upplever sina vardagliga aktiviteter och sin delaktighet i samhÀllet. Ett ytterligare syfte var att undersöka vilka insatser som görs/har gjorts för att öka aktivitet och delaktighet för dessa barn.I studien ingick fyra deltagare, tvÄ pojkar och tvÄ flickor. Datainsamlingen skedde med hjÀlp av intervjuer. En egenutformat frÄgeformulÀr anvÀndes under intervjuerna.Resultatet visade att alla deltagare upplevde aktivitetsproblem. Upplevelserna kring aktivitetsproblemen varierade.