I förskolan sker det dagliga möten mellan förÀldrar och pedagoger dÀr övergripande information om barnet utbyts. Utöver dessa dagliga möten ska förÀldrarna enligt regeringen (Regeringens prop. 2004/05:11) erbjudas utvecklingssamtal en gÄng per termin. Det finns inga klara riktlinjer för hur ett utvecklingssamtal ska gÄ till, men syftet Àr att pedagoger och förÀldrar för en gemensam dialog dÀr en helhetsbild av barnet skapas. Syftet med den hÀr undersökningen Àr att jÀmföra hur förÀldrarnas förvÀntningar överensstÀmmer med det material som förskolorna anvÀnder som observations- och samtalsunderlag inför och under ett utvecklingssamtal.

Studiens syfte har varit att fÄ syn pÄ hur barn möter och anvÀnder matematik i förskolan samt hur pedagogerna i förskolan arbetar med och förhÄller sig till Àmnet. BÄde i de ickestyrda aktiviteterna och i de styrda. Jag har undersökt pedagogernas syn pÄ matematik i förskolan samt vad de har för redskap till hands för att kunna arbeta med Àmnet. Vilka teorier som ligger till grund för arbetet med matematik i förskolan samt hur dessa tolkas. I PISA undersökningen som genomfördes 2012 visade det sig att Sverige aldrig hade legat sÄ lÄgt kunskapsmÀssigt inom matematik.

 Valet av denna studie gjordes utifrÄn vÄrt intresse för och nyfikenhet pÄ förskolans inomhusmiljö och Reggio Emiliafilosofins sÀtt att se pÄ barnet och mÀnniskan. Syftet med studien var att beskriva och analysera fyra pedagogers utsagor och resonemang kring inomhusmiljöns utformning pÄ en specifikt utvald Reggio Emilia - inspirerad förskola. Avsikten var att försöka fÄnga bakomliggande tankar av betydelse för utformningen av inomhusmiljön ur ett pedagogperspektiv. Undersökningen baseras pÄ fyra kvalitativa intervjuer med stöd av observationer. I litteraturgenomgÄngen beskrivs Reggio Emiliafilosofin och hur den ser pÄ barnet och lÀrandet, miljön och organisationen av den, avdelningar indelade efter barnens Älder samt materialets roll.

A webpage can be perfectly usable but if users are unable to find the webpage it will remain unused. Nine out of ten Swedes use a search engine and the most popular one is Google, amongst other search engines. In this report I seek to answer which ranking factors that should be included in an SEO-audit of an existing webpage and also how to optimize a webpage for search engines. Applying the method heuristic evaluation normally used to discover usability issues in an existing interface, on TT News Agency?s campaign site I found issues having a negative impact on the visibility in Search Engines Page Results.

Förevarande uppsats belyser de fall dÄ en förÀlders utvisning pÄ grund av brott medför men för den tilltalades barn och i vilken mÄn det ska beaktas dÄ domstolen fattar beslut i utvisningsfrÄgan. Enligt art 3 Barnkonventionen och 1 kap 10 § UtlÀnningslagen (2005:716), UtlL, ska barnets bÀsta beaktas vid Àrenden som rör barn. Principen om barnets bÀsta medför emellertid inte att barns intressen i alla lÀgen ska vara utslagsgivande. 8 kap 8 § UtlL Àr utformad att utgöra avvÀgning mellan behovet av effektiv allmÀn och individuell utlÀnningskontroll och humana aspekter, varför skÀl som talar emot utvisning mÄste prövas om förutsÀttningar för utvisning Àr uppfyllda.SkÀl emot utvisning framgÄr av 8 kap 11 § UtlL. SamhÀllets reaktion gentemot brottslighet ska vara proportionerlig med de följder som utvisning skulle medföra sett till den tilltalades samhÀllsanknytning.

FörÀldrakoordination Àr en barnfokuserad alternativ konfliktlösningsmetod som praktiserats i Sverige sedan 2009. Denna intervjustudie har undersökt separerade förÀldrars upplevelse av att fÄ stöd i sitt förÀldrasamarbete av en förÀldrakoordinator. Intervjuer har genomförts med sju förÀldrar som haft insatsen förÀldrakoordinator under minst sex mÄnader. Samtliga deltagande förÀldrar har flera Ärs erfarenhet av svÄrlösta konflikter med den andra förÀldern och har tidigare provat andra former av konfliktlösningsinsatser. Resultaten visar att förÀldrarna upplevt metoden som hjÀlpsam nÀr det gÀller att öka samarbetsförmÄgan, sÀnka konfliktnivÄn och förbÀttra barnens mÄende.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur förskollÀrare beskriver lÀrandemiljön för barn i behov av sÀrskilt stöd ur ett sociokulturellt perspektiv. För att ta reda pÄ det undersöktes hur förskollÀrare definierar barn i behov av sÀrskilt stöd, vad förskollÀrare uppmÀrksammar i situationen dÄ det uppstÄr svÄrigheter kring barn, vilket pedagogiskt stöd förskollÀrarna ger till barn i svÄrigheter samt vilken form av stöd förskollÀrarna fÄr dÄ det uppstÄr svÄrigheter kring barn. En intervjustudie har genomförts med Ätta förskollÀrare, verksamma i förskola, i en större stad i Mellansverige. Sammanfattningsvis ÄskÄdliggör svaren att förskollÀrarna visar pÄ svÄrigheter i att definiera barn i behov av sÀrskilt stöd. Barnen beskrivs frÀmst utifrÄn de olika svÄrigheter de kan ha men Àven med utgÄngspunkt i att det Àr barn som har utökade behov i förhÄllande till ett tÀnkt utvecklingsförlopp och i relation till andra barn.

Denna studies syfte har varit att utifrÄn förÀldrars och assistenters erfarenheter, undersöka hur förskoleverksamhet för barn med cochleaimplantat (CI) upplevts och vilka önskemÄl som funnits nÀr det gÀller verksamhetens innehÄll och organisation. Mot bakgrund av erfarenheter, vilka önskemÄl har förÀldrar och assistenter om förskoleverksamhetens innehÄll och organisation för barn med CI? Vilka uppfattningar som finns hos förÀldrar och assistenter angÄende assistentens roll och ansvar kring tal och sprÄkutveckling hos barn med CI samt vilken pÄverkan en integrerad avdelning kan ha för dessa barn i deras tal och sprÄkutveckling?Den metod som har anvÀnts för att kunna undersöka dessa frÄgor Àr en kvalitativ intervjumetod med förÀldrar och assistenter i en mindre kommun. De ljudinspelade intervjuerna har analyserats utifrÄn vÄrt transkriberade material. Det resultat som framkom frÄn intervjuerna var att förÀldrar och assistenter hade en uppfattning om att förskoleverksamheten kan ha en pÄverkan pÄ tal och sprÄkutveckling för barnet med CI.

Syftet med mitt arbete har varit att undersöka hur förskolepedagoger idag resonerar kring pÄstÄendet om att vi lever i en beröringsfattig kultur och om detta Àr nÄgot vi kan se effekter av i förskolan. Genom kvalitativa intervjuer av tre förskolepedagoger, tillsammans med observationer ute i barngrupper har jag velat se om beröringsklimatet pÄ förskolan eventuellt stÄr i konflikt med barnets grundlÀggande behov av beröring och pÄ vilka sÀtt detta i sÄ fall visar sig. Resultatet av undersökningen visar att pÄstÄendet till viss del stÀmmer, men att problemet frÀmst ligger i vuxnas rÀdsla för att bli missförstÄdd i sina fysiska handlingar mot barnet. Denna rÀdsla har i första hand visat sig hos manliga pedagoger, som enligt respondenterna blir granskade utifrÄn i större utstrÀckning Àn kvinnliga pedagoger. Vi ser Àven hur pedagoger, utifrÄn förestÀllningar om pojkars och flickors beröringsbehov, agerar olika beroende pÄ barnets kön och dÀrmed sÀtter ramarna för barnets förhÄllningssÀtt till beröring.

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagogerna samtalar om barns olika behov och vad det leder till i förskolans verksamhet. Hur identifieras barns olika behov? Vad leder det till i verksamheten, för alla barn men specifikt för barn i behov av sÀrskilt stöd? NÀr anses ett barn vara i behov av sÀrskilt stöd? Vad beskriver pedagogerna som viktigt i mötet med barns olikheter? Teori: Studien har sin teoretiska förankring i det sociokulturella perspektivet. Barnets lÀrande och utveckling Àr beroende av den sociala kontext barnet ingÄr i. UtifrÄn studiens syfte Àr det sociokulturellt perspektiv en förutsÀttning för barnets lÀrande i förskolan.

NÀr en mamma fÄr diagnosen bröstcancer, drabbas inte bara mamman utan hela familjen. Syftet med studien var att belysa barns behov av stöd nÀr mamman diagnostiserats för bröstcancer. Metoden som anvÀnts Àr en litteraturstudie av 14 vetenskapliga artiklar av bÄde kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultatet har delats in under tvÄ teman: KÀnslomÀssiga behov och informativa behov. Det Àr viktigt att vuxna Àr Àrliga mot barn i en svÄr situation som en mammas bröstcancer diagnos innebÀr.

Musikindustrin i Sverige blommar och en tilltagande mÀngd svenska lÄtskrivare och producenter bidrar till att musikexporten Àr hög. Det Àr nÀstan lika mÄnga kvinnor som mÀn som skapar musiken, men fördelningen sysselsatta inom musikbranschen Àr en tredjedel kvinnor mot resterande mÀn. I ledningsgrupper finns kvinnor representerade med 20 procent och samma fördelning Äterfinns ocksÄ i antalet A&R:s (dem som upptÀcker nya artister) pÄ musik- och artistbolag.Den hÀr studien ser nÀrmare pÄ hur rekryteringsprocesser i musikbranschen gÄr till, dÄ den generella utbildningsnivÄn Àr lÄg men yrkena eftertraktade. Vilka kompetenser eftersöks och vilka personliga egenskaper Àr eftertraktade? Hur ser dem i rekryteringsroller pÄ sina uppdrag och hur tÀnker de kring rekryteringar som verktyg för att styra sitt företags utveckling över tid.Studiens resultat visar en skepsis inför att förÀndra nuvarande metoder för rekrytering eftersom branschen Àr relationsstyrd och bygger pÄ osynliga nÀtverk.

Papparollen har förÀndrats de senaste Ärtiondena och det förvÀntas idag att mÀn Àr engagerade under graviditet, förlossning och i omvÄrdnaden av det nyfödda barnet. Forskning har visat att de pappor som fÄtt stöd och förberedelse in i förÀldrarollen varit bÀttre rustade inför de omstÀllningar förÀldraskapet inneburit bÄde för egen del och som stöd för sin partner. Det stöd som barnmorskor ger via möten pÄ barnmorskemottagningar har visat sig frÀmst fokusera pÄ de blivande mammorna och varit lite anpassat efter de blivande pappornas behov. Syftet med studien var att beskriva nyblivna förstagÄngspappors upplevelser av förberedelse inför övergÄngen mot förÀldraskap utifrÄn möten med barnmorskor pÄ barnmorskemottagningar. Studien utgick frÄn kvalitativ innehÄllsanalys som metod.

Begreppet kÀnsla av sammanhang (KASAM) kan ses som en livshÄllning som Àr relaterad till mÀnniskors förmÄga att hantera problem som uppstÄr i livet. En individs KASAM utvecklas genom socialiseringsprocessen, dÀr förÀldrarnas samspel med barnet vanligtvis Àr central. Hur en förÀlder förhÄller sig till ett barn kan dÀrför ses om en viktig del i barnets utveckling dÀr olika uppfostringsstilar kommer att pÄverka barnets utveckling gÀllande olika förmÄgor. En förÀlders förhÄllningssÀtt till ett barn kan beskrivas i form av olika uppfostringsstilar. Dessa antas relaterade till hur barnet utvecklar olika förmÄgor, dÀribland KASAM.

Syftet med denna studie var att belysa uppkomsten av apatiskt tillstÄnd, hur man som behandlare bemöter och behandlar asylsökande barn med apatiskt tillstÄnd. Vilket mynnade ut i vÄra frÄgestÀllningar: Vad Àr apatiskt tillstÄnd och hur kan det uppstÄ? Varför drabbar detta i sÄdan omfattning just asylsökande barn? Hur bemöter och behandlar man klienter med apatiskt tillstÄnd pÄ en institution? Vi har intervjuat personal pÄ behandlingshem som arbetar med dessa barn. Den lÀsta litteraturen samt de intervjuer vi gjort med behandlingspersonalen har knutits samman med Antonovskys KASAM och Bowlbys bindningsteori. Inslag i litteraturen har varit om det Àr ett Àkta sjukdomstillstÄnd eller ett ?fejkat? tillstÄnd för att fÄ uppehÄllstillstÄnd.