VÄr studie handlar om barn med socioemotionella svÄrigheter dÀr fokus ligger pÄ utÄtagerande barn. I dag har vi en skola för alla vilket innebÀr att lÀrarna ska kunna bemöta alla barns olikheter. VÄrt syfte Àr att undersöka hur lÀrarna bemöter dessa barn samt vilka strategier de anvÀnder. Vi upplevde att osÀkerhet, rÀdsla samt frustation Àr ett vanligt fenomen hos den vuxne vid bemötande av utÄtagerande barn. DÀrför har vi behandlat frÄgorna om vilka strategier lÀrarna anvÀnder för att bemöta barn med socioemotionella svÄrigheter.VÄr undersökning Àr en kvalitativ studie dÀr vi har intervjuat fem lÀrare i olika verksamheter inom skolan.

MÀnniskan har, oavsett Älder, rÀtt till privat- och familjeliv enligt artikel 8 EKMR. Barns rÀtt till privat- och familjeliv kommer Àven till uttryck i artikel 16 barnkonventionen. Privat- och familjeliv innefattar flera aspekter, dÀribland rÀtten till integritet. Integritet Àr ett begrepp som omfattar dels den fysiska integriteten, men Àven den psykiska integriteten. Den fysiska integriteten mellan individer skyddas genom flertalet av brottsbalkens bestÀmmelser, men skyddet för den psykiska integriteten Àr mer sporadiskt.

Övervikt bland barn och tonĂ„ringar har ökat och Ă€r nu ett hĂ€lsoproblem i samhĂ€llet. Den frĂ€msta orsaken till övervikt Ă€r en obalans mellan energiintag och energiförbrukning. För att goda viktresultat ska uppnĂ„s mĂ„ste sjuksköterskan involvera hela familjen i omvĂ„rdnaden runt det överviktiga barnet eller tonĂ„ringen. LĂ„ngvarigt stöd frĂ„n sjuksköterskan Ă€r nödvĂ€ndigt för att förĂ€ndra familjens livsstil. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans stöd till familjer med överviktiga barn och tonĂ„ringar utifrĂ„n aktuell forskning.

Introduktion: Barn med lÄngvarig sjukdom Àr en av de största patientgrupperna inom barnsjukvÄrden. Det vÄrdtillfÀlle dÄ barnets diagnos sÀkerstÀlls innebÀr ofta att behandlingen intensifieras, omvÄrdnadens mÄl riktas mot att barnet med hjÀlp av förÀldrarna ska fÄ den kunskap som krÀvs för att snarast kunna ÄtervÀnda till sin hemmiljö. Att identifiera och tillgodose förÀldrars behov av stöd och samtidigt prioritera omvÄrdnadsÄtgÀrder till barnet Àr en utmaning för barnsjuksköterskan. DÄ korta och effektiva vÄrdtillfÀllen efterstrÀvas Àr det av stor vikt att ineffektiva eller irrelevanta vÄrdÄtgÀrder minimeras. Denna forskningsplan redovisas tillsammans genomförd pilotstudie.

BakgrundDelaktighet betyder aktiv medverkan, vilket innebÀr att ha ett medansvar samt att ha ett medinflytande. Delaktighet i ett omvÄrdnadssammanhang har betydelsen att patienten tar del i beslut i sin vÄrd och behandling. FörÀldrar till sjuka barn har behov som bör tillgodoses, dessa Àr bland annat att kÀnna trygghet och kunna förmedla det till sitt barn. Information och kommunikation mellan vÄrdpersonalen och förÀldrar Àr andra behov som mÄste tillgodoses. Detta bidrar till att förÀldrarna kÀnner kontroll över situationen och kan vara delaktiga gÀllande beslut.

Bakgrund:Förskolan ses som en viktig arena för barn att interagera pÄ, det Àr genom samspel med andra som barnet utvecklar sin kunskap och sitt lÀrande. I en samspelande atmosfÀr Àr vuxnas lyhördhet för barnet viktigt, Àven vuxnas nÀrvaro i barns livsvÀrldar och en avspÀndhet inför övertrÀdelse av grÀnser (Johansson 2003). Sandlund (1987) menar att de yngsta barnen behöver den vuxenledda dramaleken som stöd och stimulans i sitt sociala samspel. Jag och en pedagog dramatiserar sagan om ?De tre bockarna Bruse? i en smÄbarnsverksamhet pÄ förskolan.Syfte:Syftet med min studie Àr att undersöka vad stimulans med avseende, i form av att se en dramaförestÀllning, kan tillföra barns interaktion med hjÀlp av multimodala verktyg i förskolan.

Mitt syfte med denna uppsats var att beskriva vad som menas med uttrycket ?Barnets bÀsta? i förÀldrabalken vid en skilsmÀssa och separation. Jag skrev enligt traditionell juridisk metod. Vid oenighet vid en skilsmÀssa eller separation erbjuds förÀldrarna av kommunen att medverka i samarbetssamtal. DÀr kan de samtala om frÄgor som rör barnets vÄrdnad, boende och umgÀnge.

Som poliser kommer vi dagligen i kontakt med barn i olika situationer. Det kan vara i den brottsförebyggande verksamheten, i den repressiva verksamheten eller i den hjÀlpande verksamheten. Syftet med vÄrt arbete har varit att ta reda pÄ vilka förstahandsÄtgÀrder som Àr viktiga att vidta nÀr barn finns med i bilden och vikten av hur vi poliser bemöter barn i dessa situationer. Information angÄende Àmnet har vi bland annat hÀmtat genom lagtexter, förarbeten och olika rapporter. Vi har Àven samtalat med ett antal poliser/barnutredare och personal inom RÀdda barnen.

I denna studie undersöktes pedagogers arbete med barns/elevers sprÄkutveckling i förskolan och skolan. Jag undersökte ocksÄ om pedagoger har stöd av specialpedagoger i arbetet med dom sprÄksvaga barnen/elever och om miljön kan vara sprÄkutvecklande för alla barn/elever. Sex pedagoger har blivit intervjuade, tre frÄn förskolan och tre frÄn skolan. För att samla data till undersökningen anvÀnde jag mig av öppna intervjufrÄgor. Resultatet visar pÄ att pedagoger Àr medvetna om barns sprÄkutveckling, men har dÄlig kunskap om hur de ska kunna stödja de barn som behöver extra stimulans för att fÄr en bÀttre sprÄkutveckling. De pedagoger som har tillgÄng till specialpedagog kÀnner att de fÄr stöd av denna för att kunna arbeta med sprÄkförsenade barn. Om barnet Àr knutet till en logoped kan pedagogerna oftast fÄ tips om hur de ska arbeta med barnet i förskolan. Miljön kan ha vÀldigt stor betydelse för sprÄklig stimulans.

Denna intervjustudie har undersökt hur blivande adoptivförÀldrar i slutet av adoptions-processen konstruerar sitt förÀldraskap inför att hÀmta och knyta an till sitt barn. Studien har delvis genomförts med tolkande fenomenologisk analys med en analysprocess i sex steg. Genom fem semistrukturerade djupintervjuer med Ätta deltagare framkom att det Àr möjligt att jÀmföra en biologisk graviditet och en adoptionsprocess vad det gÀller kon-struktion av förÀldraskap och anknytning till sitt vÀntade barn. Studien vittnar om att adoptanter Àr vÀl förberedda för sitt kommande förÀldraskap. Deltagarna uppger att vÀn-tan i adoptionsprocessen Àr svÄr samt att mentaliseringsprocessen kring barnet varierar beroende pÄ var i processen de befinner sig.

Barn med funktionshinder Àr ofta i behov av habiliteringsinsatser. Dessa insatser bygger pÄ multidisciplinÀrt teamarbete och idag Àr utgÄngspunkten i habiliteringsarbetet ett familjecentrerat synsÀtt. Detta innebÀr att insatserna riktas till barnet med sitt funktionshinder, barnets förÀldrar samt hela det nÀtverk som finns runt barnet. FörÀldrar till barn med funktionshinder Àr ofta djupt involverade och engagerade i sina barn och i de habiliteringsinsatser som barnen fÄr. Syftet med denna studie Àr att belysa förÀldrars upplevelser av teamarbetet och sin delaktighet i habiliteringsprocessen.

Syftet med vÄr studie Àr att studera hur den muntliga kommunikationen mellan förskollÀrare respektive fritidspedagoger och barn samt barn emellan ser ut ur ett genusperspektiv.Vi har genomfört vÄr studie pÄ tvÄ förskolor och en skola/fritidshem. Vi har utgÄtt frÄn tre olika situationer: fri lek, samling och mÄltid.För att besvara vÄrt syfte har vi anvÀnt oss av kvalitativ forskningsmetod dÀr vi har observerat hur barn och lÀrare i de olika situationerna kommunicerar. Vi har ocksÄ intervjuat fyra lÀrare, tvÄ förskollÀrare och tvÄ fritidspedagoger om hur de tÀnker om jÀmstÀlldhet och traditionella könsmönster utifrÄn Lpfö 98 och Lpo 94.I resultatet av vÄra observationer har vi sett att barn behandlas olika pÄ grund av kön, pojkar tillÄts ta mer plats, flickor hÄller ordning och Àr mer osynliga som enskilda individer Àn pojkarna. Flickors samtal Àr mer ordrika, medan pojkars Àr mer kortfattade och dÀrför fÄr pojkar fler följdfrÄgor.Intervjuerna visar att förskollÀrarna och fritidspedagogerna har olika tankar kring jÀmstÀlldhet och att de har kommit olika lÄngt i sitt genus- och jÀmstÀlldhetstÀnkande..

Syftet med examensarbetet Àr att ta reda pÄ hur förÀldrar och förskollÀrare ser pÄ utvecklingssamtalen i förskolan. Vad förvÀntar sig förÀldrar och förskollÀrare av utvecklingssamtal och sker det en samverkan? Metoden som anvÀndes var kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med fem förskollÀrare och fem förÀldrar frÄn samma kommun men frÄn olika orter.I resultatet syns det att bÄde förÀldrar och förskollÀrare tycker att utvecklingssamtalen Àr viktiga men att syftet eller förvÀntningar pÄ samtalet skiljer dem Ät. FörskollÀrarna vill utgÄ frÄn verksamheten dÀr barnet Àr en del av den. FörÀldrarnas förvÀntningar pÄ utvecklingssamtalet Àr istÀllet att prata om barnets trygghet och sociala relationer.

En helhetssyn pÄ barnet Àr en förutsÀttning för ett bra specialpedagogiskt arbete. Denna helhetssyn kan vara möjlig pÄ familjecentraler, dÀr mÄnga olika verksamheter samarbetar. Sett ur ett utvecklingsekologiskt perspektiv sker barnets utveckling i interaktion med miljön. Syftet med studien Àr att se vilken roll specialpedagogen kan ha pÄ en familjecentral dÀr olika instanser verkar kring det enskilda barnet som Àr i behov av sÀrskilt stöd. MÄlgruppen bestÄr av specialpedagog med förskollÀrarexamen, barnskötare med ansvar för öppna förskolans verksamhet, tvÄ förskollÀrare, socialchef, BVC-sköterska samt skolsköterska.

Naturvetenskapen Àr abstrakt, speciellt inom kemin. Atomer och molekyler Àr osynliga och mÄste ÄskÄdliggöras med strukturer och modeller. Modeller kan man bygga för hand med hjÀlp av kulor och pinnar eller sÄ kan man visualisera modeller pÄ datorn. För det första Àr det intressant att veta hur modeller visualiseras i lÀroböcker. För det andra hur eleverna tolkar visualiseringarna.