Bakgrund: Incest och sexuella övergrepp började uppmärksammas som ett samhällsproblem på 1980-talet. Majoriteten av sexuella övergrepp begås i hemmet. Personer som utsatts har en låg kroppstillfredsställelse vilket påverkar kroppsuppfattningen. Sjukgymnaster bör vara insatta i hur dessa patienter upplever sin kropp, då sjukgymnastik är den del av behandlingen som syftar till att förstärka kroppsuppfattningen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kroppsuppfattningen hos kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp under uppväxten.

När ett barn insjuknar i en svår sjukdom är det oundvikligt att föräldrarna påverkas både emotionellt och socialt. Då barnet är i stort behov av sina föräldrar kan det uppstå problem eftersom föräldrarollen ändras i och med att barnet läggs in på sjukhus. Barnsjukvården har gått mot en familjefokuserad vård som är baserad på en nära och kontinuerlig involvering i barnets familj. Genom att vårdpersonalen bygger upp en ömsesidig relation till föräldrarna och deras barn kan de lättare hjälpa dem med deras grundläggande behov. Syftet med denna studie är att beskriva hur föräldrar till barn på sjukhus upplever relationen med vårdpersonalen.

Bakgrund: Kvinnors psykiska välbefinnande har försämrats sedan 1980-talet. Sjukdomsrisken för kvinnor att någon gång i livet drabbas av depression är 40 %.Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av depression i det dagliga livet. Metod: En litteraturstudie baserad på 14 kvalitativa artiklar, publicerad mellan 2006-2011. Resultat: Kvinnor med diagnosen depression, upplevde ett stort osynligt lidande och nedsatt livskvalitet. Kvinnors syn på orsaker till depression var tidigare negativa livserfarenheter.

Sedan 2011 allt fler barn med autism tas emot idag i den svenska grundskolor eftersom de inte l?ngre har r?tt till grunds?rskolan utan signifikanta intellektuella funktionsneds?ttningar (SFS, 2010:800). Dock, vissa studier har visat att barn med autism i grundskolan ?r ensamma och ?r mindre accepterade av sina kamrater (Chamberlain et al; 2007). Jag ville unders?ka vad ?r det som f?rsv?rar eller underl?ttar social integration f?r barn med autism i grundskolan.

Studien syftade till att undersöka hur gravida förstagångsföräldrar i tredje trimestern upplever sin graviditet och det kommande föräldraskapet, utifrån kvinnan och mannens perspektiv. Studien hade ett fenomenologiskt förhållningssätt och ett kvalitativt tillvägagångssätt i form av semistrukturerade intervjuer. Analysunderlaget utgjordes av 14 intervjuer med blivande föräldrar och barnmorskor. Resultatet av analysen visade fem huvudområden: Förhållandet till den gravida kroppen (tankar och känslor inför kroppens förändring, förlossningen, bärandet av fostret), Förhållandet till det blivande barnet (känslor och kommunikation med fostret, föreställningar om barnet), Förhållandet till den kommande föräldraidentiteten (tankar kring föräldraskapet, förebilder, skapandet av föräldraidentiteten), Förhållandet till parrelationen (graviditeten och föräldraskapets påverkan på relationen, partnernas rollfördelning), Förhållandet mellan föräldra- och yrkesidentitet (balansen mellan föräldrarollen och yrkesidentiteten). I en slutdiskussion föreslås vidare forskningsfrågor..

I Sverige föds ca 90 000 barn per år och cirka 10 % behöver vård på en neonatalavdelning. Orsakerna till det kan vara många, men vanligt är att barnen som drabbas, är för tidigt födda och då är extra utsatta pga. sin omognad. Syftet med studien var att ta reda på pappans upplevelse att vårda sitt barn på en neonatalavdelning. En kvalitativ forskning med innehållsanalys som metod valdes.

Syftet med arbetet är att undersöka barnlitteraturens skildring av kost och måltidsvanor samt förskolans arbete med en ökad kostmedvetenhet hos barnen. Vidare är tanken att se hur barnlitteraturen kan användas som ett verktyg i verksamheten, för att tydliggöra sunda kostvanor. Metoder som används är enkätundersökning, kvantitativ litteraturundersökning samt kvalitativa intervjuer. Sammanfattningsvis visar resultatet att majoriteten av barnlitteraturen skildrar någon form av måltidsvanor och kost kopplad till måltidsvanor samt att den hälsosamma kosten skildras i större omfattning än den ohälsosamma kosten. Resultatet av de kvalitativa intervjuerna visar att alla förskolor som deltog i intervjun har pedagogiska måltider där personalen deltar samt att tre av fyra förskolor tycker att de använder barnlitteraturen mycket i verksamheten, dock arbetar ingen av förskolorna medvetet med barnlitteraturen som ett verktyg i verksamheten, för att tydliggöra sunda kostvanor.

I detta arbete undersöks utifrån olika aspekter, barn med koncentrationssvårigheter i förskola. Mitt teoretiska perspektiv är motivationsteorin. Min hypotes är att miljöns utformning har betydelse för barn med koncentrationssvårigheter. Mina forskningsfrågor är föjande; Vad är viktigt för att ett barn skall bibehålla sin koncentration? Vad har förskollärarna för ansvar för att bibehålla barnens koncentration? Vad har förskollärarna för strategier så att barnen skall kunna bibehålla koncentrationen? Och Har miljös utformning betydelse för barn koncentrationsförmåga? För att undersöka syftet har kvalitativaintervjuer utförts med tre förskollärare med olika erfarenheter och år inom yrket.

Denna studie belyser svårigheten för teknik och virtuell geografi att nå ut till mottagaren genom en kartläggning av e-postens geografi. För att skapa förståelse och fånga den osynliga processen bakom e-postens geografi  utgår uppsatsen dels från teorin Actor Network Theory (ANT) och dels från intervjuer.Under studiens gång uppstod ny förståelse för e-postens komplexitet och ledde fram till en reviderad syn. I början av uppsatsarbetet betraktades e-posten enbart utifrån sin funktion som aktant och intermediarie men i takt med att undersökningen fortgick framkom att den samtidigt, utöver dessa funktioner, fungerar e-posten som ett heterogent nätverk med betydelsefulla komponenter såsom aktörer och aktanter. Enligt uppsatsens konklusioner är e-postens trajektoria beroende av den strategi som producenten använder under skapandet av elektroniska meddelanden. Ett kontinuerligt arbete mellan producent och konsument krävs för att e-postens trajektoria ska upprätthållas och leda fram till att det elektroniska meddelande som löper igenom det virtuella nätverket når sitt syfte..

Bakgrund: När ett barn drabbas av en allvarlig sjukdom som leukemi så förändras livet för föräldrarna och omgivningen. En hel familj påverkas och deras vardagsliv blir förändrat. Tidigare forskning har visat att föräldrar kan känna sig osäkra på sjukhuset och inte veta hur de kan hjälpa sitt barn. Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelser i samband med att deras barn drabbats av leukemi och vårdas på sjukhus. Metod: Kvalitativ ansats och Graneheim och Lundmans manifesta innehållsanalys av tre stycken självbiografiska böcker.

Sammanfattning                                                                           Min studie riktar sig mot föräldrar/familjer med ursprung från Eritrea som har funktionshindrade barn. Barnet är antingen född i Sverige eller i hemlandet Eritrea. Anledningen till min studie är att jag vill undersöka hur det är att komma till ett land som Sverige och hur det funktionshindrade barnet påverkar föräldrarnas liv. Min studie har två syften. Det första syftet är att öka kundkapen om och förståelsen för funktionshinder och etnicitet i kombination. Det andra syftet är att föräldrar till funktionshindrade barn med ursprung från Eritrea skall få komma till tals. Jag har genomfört kvalitativa samtalsinterjuver och för tolkning och reflektion till min studie har jag använt mig av metodologin hermeneutik.Jag har avgränsat mig till att enbart undersöka föräldrar till funktionshindrade barn med ursprung från Eritrea som är bosatta i Sverige.

Bakgrund: Cancer drabbar cirka 250-300 barn varje år. Föräldrar har fått en alltmer betydelsefull roll i omvårdnaden av sitt barn på sjukhus. Enligt tidigare forskning har föräldrars upplevelser av vården varit beroende av sjuksköterskors bemötande, deras intresse för barnet och tillgänglighet. Familjefokuserad omvårdnad inriktar sig på hela familjen och deras behov. Syfte: Att belysa föräldrars upplevelser av att ha ett barn som drabbats av cancer.

Varje år blir cirka 100 000 barn i Sverige inlagda på sjukhus. De flesta har minst en förälder med sig under sjukhusvistelsen. För föräldrarna är detta ofta en mycket stressande och orolig tid oavsett barnets sjukdomsdiagnos. Hur föräldrar blir bemötta i vården varierar trots att det idag förespråkas familjecentrerad vård med deltagande föräldrar och omtanke om hela familjen. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva föräldrars upplevelser av att ha sitt barn på sjukhus.

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden (Funktionsinriktad MusikTerapi). Jag beskriver även sensorisk integration och innebörden av sinnesintegrering och relaterar det till hur arbetet med FMT kan utföras. Under min praktikperiod har arbetet pågått med flera adepter. Valter som har diagnosen Autism och Stellan som har diagnosen Down syndrom, får en närmare presentation här. Jag undersöker också om det går att nå fram till dessa personer med denna ickeverbala metod, när deras förutsättningar är så olika. Båda har funktionsnedsättningar, men av olika slag.

Det här examensarbetet behandlar den verbala kommunikationen mellan pedagog och barn som är mellan 1-3 år i förskolan. Arbetet beskriver även pedagogens påverkan på barns språkliga utveckling och deras ansvar att ha ett arbetssätt som stöder och vägleder barnen framåt i sin utvecklingsprocess. Som teoretisk grund spelar det sociokulturella perspektivet en central roll i det här arbetet. Enligt det sociokulturella perspektivet har den kommunikation och det samspel som finns mellan barnet och människorna i dess närhet en stor påverkan på barnet och hur det kommer att utvecklas. Undersökningens syfte har varit att studera hur pedagogen verbalt kommunicerar med de yngsta barnen, samt hur barnen tar kontakt med pedagogen i förskolans verksamhet.Examensarbetet har begränsats till att endast undersöka en specifik omsorgssituation i verksamheten, nämligen fruktstunden. Arbetet har utförts genom observationsstudier under ett antal fruktstunder på en småbarnsavdelning i förskolans verksamhet. De forskningsfrågor som det här arbetet har utgått ifrån är följande: (a) Hur ser pedagogens kommunikation till barnen ut under fruktstunden? och (b) Vilken kontakt försöker barnen få med pedagogen under fruktstunden? Huvudbudskapet i det här examensarbetet är att belysa pedagogens roll i den vardagliga verbala kommunikationen med de yngsta barnen i förskolans verksamhet, och vilken betydelse han eller hon kan ha för barnen och deras lärande- och utvecklingsprocess.