Tidigare forskning i bland annat barndomssociologi har hĂ€vdat att barn Ă€r en grupp som mĂ„ste lyftas fram och synliggöras, kanske framförallt i de lĂ€nder dĂ€r risken för utsatthet Ă€r hög (Wyness 2006). Även i utvecklingsekologin sĂ„ nĂ€mns att barnet bör ses utifrĂ„n omgivningen och dess sammanhang (Andersson 2002). Indien Ă€r ett av dessa lĂ€nder som Ă€r under utveckling men som fortfarande behöver omvĂ€rldens stöd. Syftet med vĂ„r studie Ă€r att synliggöra barnens roll i familjen i en kontext som i flera avseenden skiljer sig frĂ„n det vĂ€sterlĂ€ndska. Detta har vi undersökt i Hathi Tiba som ligger i Rajasthan, norra Indien.

SammanfattningSyftet med denna uppsats var att fÄ ökad kunskap och förstÄelse om hur en förÀlders alkoholmissbruk kan pÄverka relationen mellan det vuxna barnet och förÀldern. Vi ville Àven se om det fanns könsskillnader gÀllande detta. Vi har genomfört en intervjuundersökning med fyra kvinnor och fyra mÀn. Intervjuerna har tolkats efter hermeneutiska principer och de teoretiska utgÄngspunkterna var Bowlbys anknytningsteori och Antonovskys KASAM. Resultatet visar att flertalet av respondenterna kÀnde bristande tillit till vuxna och avstÀngande av kÀnslor var vanligt förekommande under respondenternas uppvÀxt.

Föreliggande studie syftade till att sökakunskap om barns reaktioner vid bevittnade av vÄld samt derasupplevelser och hantering av situationen. Den empiriska studiengenomfördes via kvalitativa intervjuer med fyra socialarbetare som isitt arbete kommer, eller har kommit, i nÀra kontakt med barn sombevittnar vÄld. Via en omfattande datainsamlingsprocess dÀr artiklar,avhandlingar, forskningsrapporter och litteratur studerades, kunde enkartlÀggning av det aktuella kunskaps- och forskningslÀgetgenomföras, vilken sedan anvÀndes vid analys av det insamladeintervjumaterialet. Resultatet av analysen visade konsekvent att barnreagerar med emotionell stress och destruktiva beteenden av olika slag.Det visade sig Àven att barns reaktioner Àr mycket individuella, blandannat beroende pÄ i vilket utvecklingsstadie barnet befinner sig, densociala omgivningen samt den mening barnet ger förÀldrarnaskonflikter. Studien visade Àven att barn som bevittnar vÄld bÀr pÄ starkakÀnslor i form av oro, ilska, rÀdsla, skuld etc., samt att de aktivtförsöker förhindra, ingripa, lugna eller stoppa vÄldet..

Det övergripande syftet med denna uppsats Ă€r att utifrĂ„n ett rĂ€ttsociologiskt perspektiv undersöka huruvida begreppet barnets bĂ€sta förverkligas i domstolars beslut samt familjerĂ€tters yttrande gĂ€llande vĂ„rdnadstvister. Uppsatsen söker vidare förklara lagrummets grĂ€nser avseende vĂ„rdnadstvister dĂ„ domstolar och familjerĂ€tter samarbetar under speciella omstĂ€ndigheter. Åtta stickprovsutvalda rĂ€ttsfall, med bifogat yttrande frĂ„n socialnĂ€mnd, utgör grunden för studien. Den empiriska delen bygger inledningsvis pĂ„ en delanalys i form av meningskoncentrering, för att övergĂ„ till att inringa sĂ€rdrag i analyserad text med utgĂ„ngspunkt i om och huruvida barnet har fĂ„tt komma till tals. Barnets bĂ€sta tycks beaktas sĂ„ lĂ„ngt det Ă€r möjligt i vĂ„rdnadstvister men begreppets innebörd har en tendens att tolkas av vuxna, vilket kan leda till att det definieras ur ett vuxenperspektiv istĂ€llet för ett barnperspektiv.

Mitt examensarbete handlar om arbetssÀttet ?eget arbete? som bland annat vÀxt fram de senare Ären som en lösning pÄ hur man ska kunna hantera spridningen i klassrummet. Jag har gjort intervjuer pÄ tvÄ olika skolor (en kommunal skola och en friskola) med sammanlagt sju lÀrare. Jag har velat undersöka hur lÀrare beskriver arbetssÀttet pÄ de tvÄ skolorna, lÀrares syn pÄ sin roll som lÀrare under eget arbete och undersöka lÀrares syn pÄ vad de anser vara fördelar och svagheter med arbetssÀttet. I analysen av de tvÄ skolornas arbetssÀtt har jag anvÀnt mig av Basil Bernsteins begrepp, klassifikation och inramning, eller med andra ord: synlig och osynlig pedagogik.

Denna studie syftar till att unders?ka rektorers, specialpedagoger och fritidsl?rares perspektiv p? st?det f?r extra anpassningar till elever p? fritidshemmet. Vi har i denna studie utg?tt fr?n dessa fr?gest?llningar: - Hur ser rektorer, specialpedagoger och fritidsl?rare p? st?d f?r extra anpassningar p? fritidshemmet? - Vilka utmaningar eller m?jligheter finns det i verksamheten f?r att st?dja elever med behov av extra anpassningar enligt rektorer, specialpedagoger och fritidsl?rare? Samtliga av skolans verksamheter ska i enlighet med l?roplan anpassa sin verksamhet till elevernas behov. F?r att samla in v?rt empiriska material har vi anv?nt oss av kvalitativ metod d?r vi genomf?rt semistrukturerade intervjuer.

Abstract The aim of this essay has been to deepen the knowledge of how professional social workers, therapists and almoners experience working with children who have psychical disturbed parents. By interviews we have examined the experiences of people who, through their work, comes in contact with children whose parents suffer from psychical disturbance. In our interviews we have concentrated on specific themes, such as working with these children, the situation these children are in, parenthood and cooperation with other actors in the field of action. Literature has earlier shown that children with psychical disturbed parents have been difficult to discover. This was confirmed in our study.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka likheter och skillnader i förÀldrars upplevelser ochpedagogers resonemang kring inskolning av barn utan tidigare erfarenheter av denpedagogiska verksamheten i förskolan. Anledningen till undersökningen handlar om attbelysa de olika intressen och behov som kan finnas under inskolningsperioden.Undersökningen grundar sig pÄ en kvalitativ ansats i form av sex intervjuer av trepedagoger verksamma inom förskolans verksamhet samt tre förÀldrar som under detsenaste halvÄret skolat in ett barn utan tidigare erfarenheter av den pedagogiskaverksamheten i förskolan. Materialet har utifrÄn ett fenomenografiskt perspektivanalyserats dÀr fokus har legat i att finna eventuella skillnader och likheter irespondenternas upplevelser och resonemang kring fenomenet, inskolning. I resultatetframkom likheter i pedagogers resonemang och förÀldrars upplevelser dÀr samtligamenar att barnets trygghet Àr det primÀra mÄlet för inskolningen. Det visar sig attförÀldrars oro för barnets vÀlbefinnande efter momentet av att lÀmna barnet kan utgöraett hinder vid barnets inskolning.

Behandling eller terapi ihop med hund kan hjÀlpa barnet att utveckla och förbÀttra dess finmotoriska fÀrdigheter. Hunden kan Àven medverka och underlÀtta vid utbildning och dessutom öka barnet fysiska, mentala och emotionella status. En hunds utryck av sympati och omtanke kan vara första gÄngen barnet upplever att de blir hörda och kÀnner sig viktiga och pÄ sÄ sÀtt ger dem tröst. Syftet med denna studie var att skapa en översikt över den vetenskapliga grund som finns för AAT med hund inom fysioterapeutisk behandling av barn inom habilitering och rehabilitering. Studien Àr en litteraturöversikt.

Syftet med denna uppsats Àr att lyfta fram vad förÀldrar upplever som verksamt i samspelsbehandling vid en spÀdbarnsverksamhet, vilken i sina metoder utgÄr frÄn anknytningsteorin. Jag har genom SpÀdbarnsverksamheten i Jönköpings lÀn kommit i kontakt med sex förÀldrar, som pÄ olika sÀtt har upplevt samspelssvÄrigheter med sitt spÀdbarn och fÄtt hjÀlp till förÀndring.Genom kvalitativa intervjuer har jag frÄgat förÀldrarna om deras upplevelser och sedan kopplat detta till anknytningsteorin. dess metoder och tidigare forskning.Resultatet visar att behandlarens personlighet, trygghet i relationen till behandlaren och metoden Marte meo (videoinspelning) Àr inslag i behandlingen, som förÀldrarna upplever har betydelse i deras förÀndring av samspelet. FörÀldrarna fÄr hjÀlp med att stÀrka sin lyhördhet inför barnet, vilket pÄverkar omvÄrdnadsbeteendet hos förÀldern i en positiv riktning. Detta Àr av vikt för att barnet ska fÄ möjlighet att bygga upp en trygg anknytning.Undersökningen visar att det Àr viktigt att behandlaren kommer in i rÀtt tid, vilket krÀver att professioner som kommer i kontakt med spÀdbarnsfamiljer mÄste kÀnna till SpÀdbarnsverksamheten, för att kunna remittera i tid..

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att undersöka pedagogers upplevelser av specialpedagogers handledning och vilka konsekvenser den ger barn och pedagoger i förskolan. Fokus för studien Àr specialpedagogens handledningssamtal med pedagoger i förskolan. Intresset riktas mot handledning som en förebyggande ÄtgÀrd för barn i behov av sÀrskilt stöd. Arbetet ger en övergripande bild av tidigare forskning kring handledning. Med hjÀlp av intervjuer ville vi undersöka av vilka anledningar, vilka förvÀntningar och vad konsekvenserna av den pedagogiska handledningen blev enligt pedagogerna sjÀlva.

Under graviditeten gÄr de blivande förÀldrarna till MödravÄrdscentralen (Mvc) för regelbundna kontroller. Efter att barnet Àr fött kommer förÀldrarna i kontakt med BarnavÄrdscentralen (Bvc) som har till syfte att frÀmja hÀlsa. Syftet med denna studie var att beskriva nyblivna förÀldrars upplevelse av sitt första besök pÄ barnavÄrdscentralen. Data samlades in genom intervjuer med tre förÀldrapar samt en förÀlder i Norrbotten. Intervjuerna analyserades med kvalitativ metod.

Syftet med denna uppsats Àr att medelst intervjuer lyfta fram vad barn och ungdomar som har medverkat i olika barnprogram i SVT har för synpunkter och tankar pÄ sitt deltagande.Genom nio intervjuer med elva informanter i Äldrarna 8-17 Är belyses aspekter sÄsom inflytande, kÀnsla av delaktighet och möjligheter till pÄverkan, betydelsen av att fÄ medverka i TV samt tankar om kÀndisskap och att bli sedd. NÀmnda aspekter sÀtts sedan i relation till barnrÀttskonventionen samt till olika barndomsdiskurser och förestÀllningar om barndom.Studiens teoretiska utgÄngspunkter har makt som övergripande tema och berör tre omrÄden. Först belyses begreppen makt och diskurser, dÀrefter diskuteras hur kulturstudier har försökt synliggöra de maktstrukturer som produceras i samhÀllet genom bland annat media och slutligen presenteras teorier frÄn barndomsforskning dÀr maktordningen mellan barn och vuxna problematiseras.Genom intervjuerna framgÄr att ett vuxet förhandsarbete prÀglar TV-produktionerna och att de deltagande barnen har liten eller ingen möjlighet att göra nÄgra större förÀndringar i sitt deltagande. Vuxnas planerande av barnens agerande, utseende och repliker kan sÀgas gÄ stick i stÀv med barnrÀttskonventionen. Barnen Àr dÀrmed styrda och kan ses som symboler, eller representanter för en barndom som vuxna anser viktig att förmedla.

Syftet med studien var att beskriva vad som krÀvs för nÀrvaro i den vÄrdande relationen, utifrÄn vÄrdares och vÄrdtagares erfarenheter. Att se pÄ vad som ger en nÀrvaro som berör, ger ett samspel samt verkar lindrande i vÄrdmötet. Tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativa metodansatser analyserades med avsikt att utifrÄn denna uppsats syfte beskriva innehÄllet. InnehÄllsanalysen resulterade i fyra kategorier; Att se hela mÀnniskan, SjÀlslig och kroppsligberöring, VÀgen till att knyta an samt VÄrdarens tillgÄngar. Resultatet visar att bekrÀftelse, vÄrdarens bemötande, fysisk och mental nÀrvaro samt kommunikationen Àr vÀsentligt för hur nÀrvaro upplevs av mÀnniskor.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur flyktingbarnets rÀttigheter efterlevs i Europa samt hur Sverige lever upp till skyldigheterna i barnkonventionen i Àrenden enligt Dublinförordningen. Det Àr en litteraturöversikt över befintlig forskning pÄ omrÄdet, men Àven en kompletterande semistrukturerad gruppintervju har gjorts pÄ Migrationsverkets Dublinenhet. Tolkningsramen bestÄr av barnkonventionen samt etik i socialt arbete. Genom dessa utgÄngspunkter har vi i analysen försökt bidra till en större förstÄelse för hur verkligheten ser ut för flyktingbarnet i Europa. Studiens resultat tyder pÄ att barnkonventionens breda tolkningsutrymme gör det möjligt för stater att anpassa barnets rÀttigheter enligt konventionen till att gynna staten.