Bakgrund: Barn i sjukvården som ska genomgå anestesi och kirurg känner betydande oro och ångest vilket medför ett lidande hos barnet. Detta kan resultera i postoperativa komplikationer och förlängda vårdtider. I sjuksköterskans ansvarsroll ingår det att hjälpa barnet lindra sin oro och ångest. Syfte: Att beskriva och utvärdera de preoperativa metoder sjuksköterskan kan använda sig av för att minska barns oro och ångest inför anestesi och kirurgi. Metod: Design: Litteraturstudie.

Bakgrund:Ett av dagens problem är att vårdpersonal i mötet med föräldrar till barn med självskadebeteende, har en brist på förståelse för deras upplevelser. Föräldrars upplevelser är viktiga för vårdpersonal att veta om för att kunna ge god omvårdnad utan att vara dömande. Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars upplevelser av att ha ett barn med självskadebeteende. Metod: Studien gjordes som en litteraturstudie baserad på sju kvalitativa artiklar. Resultat: I litteraturstudien framkom fyra huvudkategorier: Föräldrarna upplevde hjälplöshet, föräldrarna riktade sin ilska mot barnet, föräldrarna kände att det var deras fel och föräldrarna upplevde en brist på hjälp.

Uppsatsens syfte är, att utvärdera bibliotekariernas integrering av webbresurser vid Umeå stadsbiblioteks informationsdisk. Jag har valt att använda mig av två kvalitativa metoder i form av observationer av referenssamtal och intervjuer av sju bibliotekarier som arbetar vid disken. Utvärderingsfrågorna, som ligger till grund för min uppsats, är på vilket sätt webbresurserna används i referenssamtalet, hur bibliotekarierna informeras och utbildas på nya och befintliga resurser samt hur webbresurserna marknadsförs mot användarna.Som grund för min bedömning har jag använt mig av bibliotekslagen (1996:1596), Unescos folkbiblioteksmanifest och de rekommendationer, som Svensk biblioteksförening har ställt upp.Utifrån mina observationer och bibliotekariernas utsagor har jag kommit till vissa slutsatser, som kortfattat kommer att redogöras för här. Webbresurserna är relativt osynliga i biblioteksrummet och behöver lyftas fram och marknadsföras på ett målmedvetet sätt. Vidare bör omkringliggande system underlättas för att avlasta referensdisken med rutinmässiga ickereferensfrågor och på så sätt skapa tid för referensfrågor.

Syftet med vår uppsats har varit att lyfta fram och synliggöra mäns upplevelser av att vara familjehem och deras tankar om fadersrollen utifrån familjehemsuppdraget. Vårt syfte har även varit att belysa hur männen själva beskriver sin roll i familjehemmet, sitt föräldraskap samt hur ansvarsfördelningen i hemmet och gentemot det placerade barnet ser ut. Vi använde oss av den kvalitativa metoden där vi intervjuade sex män mellan åldrarna 35 år till 65 år som alla var verksamma som familjehem. Resultaten visar att informanterna i vår studie är familjeorienterade, där barn är en stor del av deras livsplan och att det i praktiken handlar om en traditionell organisering av vardagslivet. Informanterna har överlag goda erfarenheter av att knyta an till de placerade barnen och menar på att det placerade barnets ålder har stor inverkan på hur anknytningen sett ut.

Syftet med studien var att undersöka vilka omvårdnadsåtgärder en sjuksköterska kan utföra för att minska smärta, samt att undersöka vad föräldrarna kan bidra med för att underlätta smärtan hos sitt barn.Metoden som använts är en systematisk litteraturstudie, där 15 artiklar granskades. Det finns många olika omvårdnadsåtgärder för att lindra smärtan hos ett barn, detta kan göras med hjälp av avledning, förberedande information, sensorisk fokusering, kyla, visualisering, andningsteknik, avslappning och emotionellt stöd. Sjuksköterskan kan även hjälpa genom att stötta föräldrarna. Föräldrarna kan hjälpa sina barn genom emotionellt stöd, massage, avledning och lägesändringar. Enligt uppsatsförfattarna finns det enkla sätt för sjuksköterskan att underlätta barns smärta, som inte kräver barnspecialistutbildning från sjuksköterskan.

I början av 1900-alet växte människor med intellektuell funktionsnedsättning upp på stora, enkönade institutioner. Som en reaktion på samhällets avståndstagande från människor med funktionsnedsättningar växte så småningom ideal om avinstitutionalisering och normalisering fram alltmer. Fr.o.m. 1994 har vi i Sverige en lag, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) (SFS 1993:387), som syftar till att understryka dessa människors självständighet och tillförsäkra dem självbestämmande, valfrihet och integritet. Till följd av denna samhälleliga utveckling är särskolan fr.o.m.

Patofysiologin bakom fibromyalgi är diffus och det finns många hypoteser kring uppkomsten, detta medför en stor brist på kunskap i både hälso- och sjukvården och i samhället. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur patienter med fibromyalgi påverkas av sin sjukdom. Studien genomfördes som en litteraturstudie med en teoretisk referensram. Resultatet redovisas utifrån smärtans sex dimensioner vilket gav en överblick om hur det är att leva med syndromet. Resultatet visade att fibromyalgi påverkade individers psykiska och fysiska välbefinnande genom att det sociala livet inskränkts, arbetsförmåga reduceras och isolering.

Arbetets syfte är att göra en jämförande undersökning utifrån likheter och skillnader i undervisningsmetoderna för läs- och skrivutveckling mellan lärarstudenter på högskolan i Kristianstad och yrkesverksamma lärare ute på fältet. Vi använder oss av en kvalitativ undersökningsmetod, intervjuer, för att undersöka hur pedagoger förhåller och använder sig av olika undervisningsmetoder. Resultatet av vår undersökning visar att de intervjuade pedagogernas undervisningsmetoder till stor del påminner om det lärarstudenter på högskolan i Kristianstad fått med sig i utbildningen. Genom att intervjua verksamma pedagoger har vi bekräftat att det inte finns en metod som passar alla barn, utan att varje pedagog utarbetar sin metod för läs- och skrivutveckling utifrån barnets förutsättningar, genom att plocka det bästa ur varje erkänd metod. Resultatet visar också att det inte bara är frågan om vilken metod som är bäst lämpad för läs- och skrivutveckling, utan också att pedagogens förhållningssätt till undervisningen är viktig, liksom miljön runtomkring det lärande barnet.

I detta arbete undersöks utifrån olika aspekter, barn med koncentrationssvårigheter i förskola. Mitt teoretiska perspektiv är motivationsteorin. Min hypotes är att miljöns utformning har betydelse för barn med koncentrationssvårigheter. Mina forskningsfrågor är föjande; Vad är viktigt för att ett barn skall bibehålla sin koncentration? Vad har förskollärarna för ansvar för att bibehålla barnens koncentration? Vad har förskollärarna för strategier så att barnen skall kunna bibehålla koncentrationen? Och Har miljös utformning betydelse för barn koncentrationsförmåga? För att undersöka syftet har kvalitativaintervjuer utförts med tre förskollärare med olika erfarenheter och år inom yrket.

Bakgrund: Inom neonatal intensivvård vårdas ofta barn med ventilator. Isärkoppling av ventilatorkretsen kan orsaka negativ lungpåverkan men kan vara nödvändig utifrån säkerhetsaspekter. Syfte: Att beskriva förekomsten av isärkopplingar av ventilatorkretsen vid omvårdnadsrelaterade lägesförändringar hos barn som vårdas på en neonatal intensivvårdsavdelning. Syftet var även att beskriva vårdpersonals anledningar till att ventilatorkretsen kopplas isär eller hålls sluten samt att identifiera om förbättringar i området skulle kunna göras. Metod: Enkätstudie med kvantitativa beskrivningar och kvalitativ innehållsanalys.

Syftet med mitt arbete är att undersöka hur ett antal förskolepedagoger tänker kring förskolebarns utagerande beteende; vad sådant beteende är, vad orsaken till det är samt hur man bör hantera det som pedagog. Jag har använd mig av kvalitativa intervjuer och intervjuat fem pedagoger. Frågan vad utagerande beteende hos barn är associerar informanterna först till olika slags konkreta yttringar, som bråk och skrik. Man associerar också till avvikande, störande beteenden. Orsaker till utagerande beteende associerar man till en mängd olika faktorer som hemmiljö, psykologiska faktorer och förhållanden i själva förskolemiljön.

Vår studie går ut på att få en inblick i hur pedagogerna arbetar med sagan för att främja barns utveckling. Vi utgår från följande frågeställningar; Hur ser relationen mellan sagor och barns utveckling ut i förskolans teori och praktik samt hur förhåller sig pedagogerna gentemot barnen vid sagoarbetet?I studien belyser vi tidigare forskning kring sagoarbete för att få en ökad kunskap och förståelse för sagans inverkan i verksamheten och för barnens utveckling. De teoretiska utgångspunkter som legat till grund för vår studie är socialisation, empati, metasamtal och det kompetenta barnet. De metodval vi grundar studien på är intervjuer och observationer.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur förskollärare arbetar med barn i behov av särskilt stöd samt att ta reda på vilka svårigheter barn kan ha och vad som menas med barn i behov av särskilt stöd. Var går gränsen om ett barn är i behov av särskilt stöd? Vilken betydelse har en diagnos för en pedagog? I undersökningen framgick det att informanterna hade mött olika barn med olika behov som till exempel dövhet, funktionshinder, motoriska svårigheter, språksvårigheter, talsvårigheter, autism, koncentrationssvårigheter, sociala och emotionella svårigheter och ej diagnostiserade barn. Även att två av informanterna ansåg att det inte var nödvändigt med den specialiserade diagnostiseringen. Tidigare forskning visar på att förskolan i många fall ses som en barnpassnings institution för arbetande vårdnadshavare istället för en plats där barnen kan utveckla sig. Det tas vidare upp den kontroll som pedagogerna har.

I vårt samhälle råder en maskuliniserad föreställning om företagare och entreprenörer. Kvinnor är ofta osynliga som företagare trots att en tredjedel av alla nya företag i Sverige startas av kvinnor. Det har sin grund i historien som kommit att påverka våra attityder, vår tradition, vår samhällsstruktur samt den manliga prägel som företagandet har idag. Största delen av den befintliga dokumentationen inom entreprenörskap bygger på forskning med mannen som förebild, men det fokuseras mycket på forskning kring kvinnligt företagande i dagens samhälle och medvetandet om hur viktigt det är ökar hela tiden. Syftet med denna studie är att ta reda på kvinnors motiv och drivkrafter för att välja företagande som karriär samt belysa de eventuella hinder som möter kvinnliga entreprenörer i deras affärsutveckling. Tre kvinnor har deltagit i denna studie. De har berättat om varför de valt att starta och driva företag och vilka hinder de mött på vägen. Det har talats om att kvinnor och män talar olika språk och hur man som kvinna bör bete sig bland affärsmän för att nå framgång.

Bakgrund: I Sverige drabbas varje år runt 300 barn av cancer. Det är inte endast barnet som drabbas utan alla i familjen berörs av den förändrade situationen. Syskonen blir rädda, känner sig oroliga över situationen och en otrygghet infinner sig. De får stå utanför och glöms lätt bort. Sjuksköterskan bör arbeta familjefokuserat och inkludera hela familjen i vården av det sjuka barnet, där delaktighet är en viktig del.