Syftet med kartlÀggningen Àr att undersöka förekomsten av olika sprÄkstörningar, hur de uppmÀrksammas, vilka som samarbetar i processen för att hjÀlpa barn med sprÄkstörningar samt om det anvÀnds nÄgot sÀrskilt kartlÀggningsmaterial för att upptÀcka barn med sprÄkstörningar. Den metod som har anvÀnts för att genomföra kartlÀggningen Àr webbenkÀt. Det var sammanlagt 81 avdelningar som besvarade enkÀten och den riktade sig till förskollÀrare som Àr verksamma i Äldrarna ett till fem. Resultatet visade att fonologiska problem Àr vanligast bland barn i förskoleÄldern samt att det i huvudsak Àr förskollÀrare, vÄrdnadshavare och BHV som uppmÀrksammar barns sprÄkstörning. De professioner som avdelningarna frÀmst samarbetar med i processen för att hjÀlpa barn med sprÄkstörningar Àr logopeder, specialpedagoger och BHV.

Denna c-uppsats Àr en kvalitativ undersökning om hur hemutredare resonerar kring begreppet lÀmplig adoptivförÀlder, och hur de beskriver svÄrigheterna med lÀmplighetsbedömningen. Undersökningen har genomförts i form av tvÄ fokusgruppsintervjuer med hemutredare frÄn olika kommuner och stadsdelar i Stockholms lÀn. De frÄgestÀllningar som styrt arbetet Àr: Hur beskriver hemutredarna en lÀmplig adoptivförÀlder? Hur upplever hemutredarna skillnaderna mellan det biologiska förÀldraskapet och adoptivförÀldraskapet, nÀr det gÀller lÀmplighet? Hur beskriver hemutredarna svÄrigheterna med lÀmplighetsbedömningen av tilltÀnkta adoptivförÀldrar? VÄra resultat visar att hemutredarna anser att det bÀsta för ett adoptivbarn Àr att adopteras av tvÄ förÀldrar. Detta par skall ha en kÀrleksfull relation, bÄde rimlig hÀlsa och rimlig inkomst.

Att bilda familj Àr en stor del av livet och innebÀr mÄnga förÀndringar för de blivande förÀldrarna. För kvinnorna som drabbas av postpartumdepression (PPD) blir vardagen vÀldigt annorlunda. PPD förekommer alltmer i vÀrlden och idag förvÀntas 10 ? 15 % av mammorna utveckla sjukdomen. Mammans tidigare livserfarenheter samt det stöd hon fÄr av sin nÀrmsta omgivning avgör hur hon tar sig an den nya rollen som mamma.

Denna uppsats belyser problemet med anvÀndandet av begreppen EU-medborgare och EU-migrant, samt vad det Àr som avgör huruvida man skall bli betraktad som antingen det ena eller andra. Det rÄder fri rörlighet för alla EU-medborgare mellan medlemsstaterna, det skapar problem nÀr grupper som rent juridiskt inte klassificeras som medborgare, och i stÀllet klassificeras som migrant. Skillnaden mellan att vara EU-medborgare och EU-migrant Àr bland annat att det skiljer sig i Ätnjutandet av det sociala skyddsnÀtet. Romer anvÀnds som ett exempel genom hela uppsatsen dÄ de har en historia som inte pÄminner om nÄgon annan, samt för att det Àr ett aktuellt Àmne i dagens EU. Genom en komparativ studie mellan tvÄ vÀlfÀrdsstater, samt en diskursanalys dÀr Benhabibs teori ?the rights of others? appliceras diskuteras huruvida alla inom EU kan Ätnjuta de mÀnskliga rÀttigheterna.

Bakgrund: Övervikt och fetma Ă€r ett ökande problem i Sverige och stora delar av vĂ€rlden, för bĂ„de vuxna och barn. Övervikt och fetma hos modern innan och under graviditeten ökar risken för övervikt och fetma hos barnet. Risken för fetma hos barn ökar i proportion med förĂ€ldrarnas fetma. Fetma vid 4 Ă„rs Ă„lder ökar riskerna för fetma senare i livet. Ett överviktigt/obest barn har generellt sĂ€mre livskvalitĂ© och Ă€r oftare deprimerade, fetma orsakar ocksĂ„ sjukdomar som t.ex.

Bakgrund: Idag drabbas cirka 300 000 barn i v?rlden av cancer varje ?r. Barncancer kr?ver l?nga behandlingar vilket leder till att barnet spenderar mycket tid i h?lso- och sjukv?rden. F?r?ldrars delaktighet i barnets v?rd ?r central och ?r n?dv?ndig f?r barnets v?lm?ende, d?rmed kr?vs deras n?rvaro n?r barnet behandlas p? sjukhus. Att vara f?r?lder till ett barn med cancersjukdom leder till stora f?r?ndringar och utmaningar.

NÀr ett barn drabbas av en kronisk sjukdom som astma pÄverkar detta inte bara barnet utan hela familjen. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva förÀldrars upplevelse av att leva med ett barn som har astma. Till denna kvalitativa litteraturstudie har 14 vetenskapliga artiklar analyserats med kvalitativ innehÄllsanalys. I resultatet framkom fyra kategorier: kaotiska kÀnslor och maktlöshet pÄ grund av sjukdomens krav: att kÀnna sig ensam om ansvaret för barnet: att kÀnna otillrÀcklighet i anpassningen mot en ny livsstil: att kÀnna trygghet och hopp av att lÀra sig bemÀstra livssituationen. FörÀldrar till barn med astma förlorar till en början kontrollen över sin kÀnda livsvÀrld.

Bakgrund: Barn som besökare pÄ sjukhus accepterades först pÄ 1980-talet dÄ man tidigare ansÄg att barnet kunde utsÀttas för psykologiskt trauma. Numera vet man att det Àr viktigt att inkludera barnet i vÄrden. En förÀlders sjukdom pÄverkar hela familjen och dagens sjuksköterska stÀlls dÀrför inför utmaningen att vÄrda patienten och samtidigt se till barnets behov. Sjuksköterskans skyldighet att beakta barns behov som anhörig Àr tydlig i lagstiftningen. Syfte: Att beskriva barns behov samt strategier barnet anvÀnder för att hantera en situation nÀr dennes förÀlder har cancer.Metod: En litteraturstudie om barns (6-12 Är) behov och strategier för att hantera situationen har genomförts.

This study aims to examine how social workers, in the Swedish social services, perceive and interpret LVU § 3 from a gender perspective. In total eight social workers participated in the study, attending interviews based on a vignette. From a gender perspective we wanted to found out how the social workers define "other socially destructive behaviour" and understand their thoughts about this subject. Moreover, we aimed to see if social workers perceive any differences between boys and girls behaviour. Based on several theories, two gender theories and concepts we have analysed our result from the interviews.

VĂ„rt val att skriva om detta Ă€mne grundar sig i vĂ„rt intresse för de tysta barnen. Ämnet Ă€r angelĂ€get att diskutera eftersom det finns för lite forskning kring fenomenet. Syftet med vĂ„r studie var att uppmĂ€rksamma de tysta och ?osynliga? barnen för att fĂ„ en insikt i hur dessa tysta och tillbakadragna barn bemöts av omgivningen. Vi anvĂ€nde oss av kvalitativa metoder i form av observationer och intervjuer i tvĂ„ förskoleklasser och i en Ă„rskurs 1 för att fĂ„ fram vĂ„rt resultat.

SammanfattningBipolÀr sjukdom Àr en kronisk och allvarlig psykisk sjukdom som förekommer Àven i samband med andra medicinska- och psykiatriska sjukdomstillstÄnd. Personer med sjukdomen har flera Äterkommande sjukdomsepisoder under sin livstid och medför Àven sÀnkt vÀlbefinnande, livskvalitet, funktionsnedsÀttning och hög risk för sjÀlvmord. BipolÀr sjukdom kostar samhÀlle stora summor pengar varje Är. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som hade betydelse för att personer med bipolÀr sjukdom ska undvika att Äterinsjukna. Metod: Studien genomfördes som en beskrivande litteraturstudie dÀr författaren granskade arton vetenskapliga studier.

Syftet med denna studie var att undersöka hur nÄgra förskollÀrare hanterar balansen mellan att ansvara för barngruppen samtidigt som hÀnsyn ska tas till varje enskilt barns omsorg, utveckling och lÀrande. Studien har utgÄtt ifrÄn frÄgestÀllningar kring förskollÀrares tankar om och arbetet med fokus pÄ det individuella barnet och barngruppen. Vidare har undersökningen berört hur olika ramfaktorer kan pÄverka förskollÀrarnas dagliga arbete med att balansera individ och grupp. Materialet till denna studie kom att bestÄ av kvalitativt insamlat material i form av fem enskilda intervjuer.FörskollÀrarna i min studie ansÄg att alla barn Àr olika och dÀrför kan ocksÄ behoven för omsorg, utveckling och lÀrande se olika ut. En god dialog i arbetslaget och med förÀldrar skapar förutsÀttningar och strategier för att anpassa verksamheten efter det individuella barnet och barngruppen.

Uppsatsen behandlar barns begÀr sÄ som den beskrivs i ett par utvalda barnböcker som analyseras djupare. Detta utifrÄn en analysmodell inspirerad av Butler och Foucault.Uppsatsen gör en historisk skildring över barndomsbegreppets tillkomst och synen pÄ barnet och begÀret. Hur den skiftat över tid, och hur barnet gjorts oskuldsfullt och hur en vilja att skydda och disciplinera det blivit dominerande. Textbehandlingen och analysen vill visa pÄ möjligheterna att studera kön bortom det biologiska könet och ocksÄ bortom genus. HÀr problematiseras kön djupare och barnets begÀr sÀtts in i ett kulturellt sammanhang.

Syftet med mitt arbete Àr att undersöka höglÀsningens roll i barns sÀtt att lÀra sig lÀsa och förstÄ vad lÀsning innebÀr. MÄnga förÀldrar lÀser sagor för sina barn kanske utan att tÀnka pÄ den positiva inverkan det har. Det Àr just dessa faktorer jag vill lyfta fram.Genom litteraturstudier och intervjuer framkommer det att höglÀsning har en mÀrkbar pÄverkan pÄ ett barns förmÄga att lÀra sig lÀsa. Genom att iaktta lÀsarens samspel med t.ex. en bok eller tidning kan ett barn komma underfund med att dessa föremÄl innehÄller nÄgot som vÀcker lÀsarens intresse.

Inom intensivvÄrdssjuksköterskans profession ingÄr omvÄrdnad av patienter i olika Äldrar med skiftande karaktÀr pÄ sjukdom och diagnos. Barn, som behövde vÄrd pÄ intensivvÄrdsavdelning för alla Äldrar, utgjorde cirka 7 procent av totala registrerade vÄrdtillfÀllen i Sverige Är 2008. Att vÄrda barn stÀller höga krav pÄ intensivvÄrdssjuksköterskans kunskap och erfarenhet. Syftet med studien var att beskriva intensivvÄrdssjuksköterskors erfarenhet av att vÄrda svÄrt sjuka barn. Data insamlades med fokusgruppintervjuer.