Denna studie syftar till att studera hur genuspedagogik framställs i den svenska dags- och kvällspressen under åren 2012-2013.  Jag har använt mig av kvalitativ textanalytisk metod och har utifrån en diskursanalytisk ansats analyserat tio artiklar som på olika sätt förhåller sig till genuspedagogik i förskolan. Artiklarna är publicerade av de fyra upplagemässigt största dags-och kväll tidningarna i Sverige dvs. Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter. I resultatet framträder två distinkta diskurser om genuspedagogik i förskolorna: I artiklarna skrivs det om genuspedagogik som att pedagogiken ?går emot? biologi/natur men även att genuspedagogiken är en demokratisk rättighet. De hinder som lyfts fram om genuspedagogik är att pedagogiken är en könsneutralisering av barnet, att genuspedagogiken endast är uppbyggd av en ?ideologi? och att det är ett experimenterande med barnet i förskolan som vissa genuspedagoger ägnar sig åt.

AbstraktAtt vårda en hemmaboende anhörig med diagnosen schizofreni innebär ofta ett stort ansvar för vårdgivaren och en känslomässig påfrestning där oro, skuld, rädsla och sorg är fyra hörnstenar. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att belysa upplevelsen av att vårda en nära anhörig med schizofreni samt vilka copingstrategier som används.16 vetenskapliga artiklar inkluderades i studien. Innehållsanalysen resulterade i kategorierna: anhörigas börda, sjukdomens inverkan på familjens livskvalitet, anhörigas upplevda känslor, kontroll över tillvaron, distansering genom aktiviteter samt socialt stöd. Resultatet visade att föräldrar som vårdade sitt schizofrena barn hemma ofta uttryckte en sorg över förlusten av det friska barnet och en oro för framtiden. En central fråga handlar om vem som ska ta hand om det sjuka barnet när föräldrarna inte längre orkar.

Barnet tillägnar sig språket genom vardaglig social interaktion med sin nära omgivning, därför är den kommunikativa miljön runt barnet och föräldrarnas bidrag till den viktig. Syftet med föreliggande studie var att studera ett antal svenska föräldrars produktion av gester i samspel med sina barn och om föräldrarnas sätt att använda gester förändrades när barnens tal blev mer komplext. Åtta föräldra- barnpar observerades i olika samspelssituationer i hemmiljö, när barnen var 16 och 20 månader gamla, vilket innefattar tiden för övergången från ett- till tvåordssatser. Förekomst av förälderns gester och ackompanjerande tal registrerades, resultaten behandlades kvantitativt och deskriptivt. Vissa jämförelser med barnens gestanvändning genomfördes, samt en tvär-kulturell jämförelse med en studie av italienska mödra- barnpar.

Bakgrund: Barn är mer strålkänsliga än vuxna och det är därför viktigt att minimera stråldosen så mycket som möjligt vid barnröntgenundersökningar då även låga stråldoser kan ge upphov till slumpmässiga effekter så som cancer. En av de vanligaste orsakerna till att barnröntgenundersökningar ger otillräcklig diagnostisk information och är av dålig kvalitet är felaktig positionering och att barnet inte varit stilla under exponeringen. Det krävs en annan metodik att undersöka barn jämfört med vuxna. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva hur röntgensjuksköterskor genom omvårdnadshandlingar och tekniska åtgärder kan minimera stråldosen till barn vid konventionella röntgenundersökningar. Metod: Metoden är en litteraturöversikt där resultatet är baserat på 14 vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa.

Fokus i denna studie är ?pappablivande?, vilket innebär att undersöka hur nyblivna förstagångspappor beskriver hur det är att bli pappa. Det finns en mängd olika uppfattningar om vilken betydelse pappor har för sina barn, i synnerhet vilken betydelse de har för riktigt små barn. Psykoanalys och anknytningsteori hävdar mammas betydelse för små barn, och ser att pappor kommer in i ett senare skede i barnets liv. Intresset för pappors betydelse för sina barn har tidigare inte varit så stort, men under senare tid har forskningen inom detta område vuxit.

Den stora manliga dominansen inom musikbranschen, och dess olika villkor fo?r kvinnor och ma?n, har lett till uppkomsten av organisationer som vill utja?mna ko?nsbalansen. Popkollo fo?rso?ker uppna? detta genom att ordna musikla?ger, speciellt riktade till tjejer.Syftet med min underso?kning a?r att fa?nga unga musicerande tjejers bera?ttelser om sina upplevelser innan, under, och efter ett Popkollo. Dessa upplevelser skildrar jag utifra?n en kvalitativ intervjustudie med 18 kollodeltagare fra?n sommaren 2013.

Denna studie behandlar ämnet familjerättssekreterares syn på barns delaktighet i vårdnad, boende och umgängesutredningar. Studien har genomförts i form av kvalitativa intervjuer med sex familjerättssekreterare inom Stockholms stad. De frågeställningar som styrt arbetet lyder: Om och på vilket sätt bereder familjerättssekreterarna barn i åldern sju till elva år möjlighet att delta i vårdnad, boende och umgängesutredningar? Vilken av de två konstruktionerna, skydds- eller aktörsperspektivet, framträder i familjerättssekreterarnas tal om barn i åldern sju till elva år? Vilken betydelse får familjerättssekreterarnas konstruktioner av barn för hur de bereder barnen möjlighet att delta i dessa frågor? Gällande uppsatsens vetenskapsfilosofiska position och teoretiska angreppssätt befinner sig denna studie inom ramen för den fenomenologiska forskningstraditionen. Som en övergripande förståelseram för familjerättssekreterarnas syn på barn och barns delaktighet har vi använt oss av det teoretiska perspektivet socialkonstruktionismen.

När ett nyfött barn kommit till världen utvecklas en känslomässig relation mellan föräldrarna och barnet. Om barnet skulle drabbas av en sjukdom, såsom cancer, förändras tillvaron och kraven för föräldrarna. I Sverige diagnostiseras ungefär 268 nya fall av cancer per år, hos barn mellan 0-15 år. De flesta barn överlever cancern och dödligheten ligger på ungefär 18 %. För sjukvårdspersonal innebär det ett möte med föräldrar som i allra högsta grad påverkas av barnets sjukdom.

TitelSkolsköterskans upplevelse av hinder för optimal hälsa hos skolbarn med födoämnesallergi -en intervjustudie. Författare Anna Lundberg ochUlrika Freund-ArvidssonSektion Institutionen för OmvårdnadUmeå Universitet 901 87 UmeåSammanfattningBarn med födoämnesallergier är ett ökande problem i dagens samhälle. För att kunna säkerställa att barn med födoämnesallergi har en säker skolmiljö krävs att skolsköterskan och personalen kring barnet har kännedom om barnets specifika behov. Syftet med studien var att belysa skolsköterskans upplevelse av hinder för optimal hälsa hos skolbarn med födoämnesallergi. Sju skolsköterskor intervjuades.

FN:s konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen) som undertecknades av Sverige 1990 stadgar bland annat en rätt till skydd och stöd. Trots detta utsätts många barn fortfarande för brott. De brott som drabbar barn begås ofta av en vuxen i barnets närhet och kan bestå av såväl fysisk och psykisk misshandel som försummelse och sexuella övergrepp.När vårdnadshavarna inte uppfyller sina skyldigheter gentemot sina barn är det socialtjänsten i den kommun där barnet vistas som har det yttersta ansvaret att förebygga och åtgärda så att barnet inte far illa. Till sin hjälp har de flera olika socialrättsliga bestämmelser. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om de delar av svensk lag som socialtjänsten har till sitt förfogande när det gäller att skydda och stötta de barn som blir misshandlade och utsatta för sexuella övergrepp i hemmet av närstående överrensstämmer med Barnkonventionens krav, om lagstiftningen får avsedd och önskad effekt samt om Barnkonventionen tillämpas i praktiken.

Studiens syfte har varit att se vad sjuksköterskan i sin omvårdnad kan göra för att stödja barn i åldrarna tre till tolv år som är anhöriga till svårt sjuka föräldrar samt i samband med förälderns bortgång. Studien har genomförts som en litteraturstudie. Det har inte direkt forskats så mycket om sjuksköterskans roll vid bemötande av barn som är anhöriga till en svårt sjuk förälder. Den forskning som finns om barn fokuseras till stor del på situationer då det är barnet som är sjukt och föräldrarna är anhöriga. Vissa forskare har dock intresserat sig för stöd av anhöriga i stort.

När ett nyfött barn kommit till världen utvecklas en känslomässig relation mellan föräldrarna och barnet. Om barnet skulle drabbas av en sjukdom, såsom cancer, förändras tillvaron och kraven för föräldrarna. I Sverige diagnostiseras ungefär 268 nya fall av cancer per år, hos barn mellan 0-15 år. De flesta barn överlever cancern och dödligheten ligger på ungefär 18 %. För sjukvårdspersonal innebär det ett möte med föräldrar som i allra högsta grad påverkas av barnets sjukdom.

Det finns i nuläget konversionsfaktorer för beräkning av effektiv dos framtagna för vuxna men inte för barn. Denna studie ger en kort beskrivning vad strålning och olika strålningsbegrepp innebär samt vilka skador som strålning kan medföra, samt en kort beskrivning av röntgenutrustningen som används vid konventionell röntgen. Syftet med den här studien var att ta fram konversionsfaktorer för barn i åldrarna 0 till 15 år. Arbetet har gått ut på att leta i litteratur och via internet och gjort simuleringar i PCXMC programmet. Fyra röntgenundersökningar användes i studien lungor, barnhöfter, bröst- och ländrygg.

Den stora manliga dominansen inom musikbranschen, och dess olika villkor fo?r kvinnor och ma?n, har lett till uppkomsten av organisationer som vill utja?mna ko?nsbalansen. Popkollo fo?rso?ker uppna? detta genom att ordna musikla?ger, speciellt riktade till tjejer.Syftet med min underso?kning a?r att fa?nga unga musicerande tjejers bera?ttelser om sina upplevelser innan, under, och efter ett Popkollo. Dessa upplevelser skildrar jag utifra?n en kvalitativ intervjustudie med 18 kollodeltagare fra?n sommaren 2013.

Syftet med studien var att undersöka om vi med hjälp av lekar kunde stärka gruppkänslan i en förskoleklass. Vi valde att göra denna undersökning på grund av att man i allt större utsträckning börjat fokusera sig på den enskilde individen och därmed kommer gruppen i andra hand. Det är viktigt att barnet känner sig trygg i gruppen för att få en positiv personlighetsutveckling. Sammanlagt deltog 45 barn från tre olika skolor. För att utföra undersökningen använde vi oss av intervjuer med färdiga svarsalternativ.