Syftet med denna studie Àr att undersöka hur barn och förskollÀrare resonerar kring möjligheter och begrÀnsningar runt barns inflytande i förskolan. Studien syftar Àven till att försöka belysa dessa resonemang utifrÄn teorier om makt och styrning. För att kunna undersöka detta har tio intervjuer genomförts, fem barnintervjuer och fem förskollÀrarintervjuer, som sedan analyserats genom bÄde tidigare forskning som behandlar liknande frÄgestÀllningar och genom Foucaults makt- och styrningsperspektiv.Resultatet visar att det bÄde finns möjligheter och begrÀsningar i arbetet med barns inflytande och hur sÄdana möjligheter och begrÀnsningar kan ta sig uttryck i förskolan. Resultatet visar Àven att det i arbetet med barns inflytande finns osynliga strukturer som involverar makt och styrning..

MÄnga elever i förskolan Àr flersprÄkiga, vilket kan fÄ konsekvenser för personalens arbete för deras behov av ökade kunskaper. För att dessa möten skall vara berikande för barnens utveckling krÀvs en medvetenhet hos personalen genom att de skapar ett arbetssÀtt som stödjer barnen i att utveckla tvÄ sprÄk och blir delaktiga i tvÄ kulturer. LÀrarna behöver dÀrför ta hjÀlp av andra metoder Àn bara talsprÄket för att kunna göra sig förstÄdda. En sÄdan arbetsmetod Àr TPR.Syftet med detta arbete har varit att jÀmföra TPR metoden med de strÀvandemÄl som ges i lÀroplanen för förskolan angÄende sprÄkutveckling hos barn med annat modersmÄl Àn svenska. DÀrför gjorde vi en sammanstÀllning av de strÀvandemÄl angÄende sprÄk som ges i lÀroplan för förskolan stÀllda mot empirin samt litteratur.

NĂ€r barn drabbas av sjukdom och skador involveras förĂ€ldrarna till barnet. Det ökar komplexiteten för sjuksköterskor som tar hand om barnet. Är dĂ„ barnet i ett livshotande tillstĂ„nd blir förĂ€ldrars delaktighet en aktuell frĂ„ga. Syftet med denna litteraturöversikt Ă€r att belysa förĂ€ldrars och sjuksköterskors upplevelser av förĂ€ldrars delaktighet inom vĂ„rden nĂ€r barn befinner sig i ett livshotande tillstĂ„nd. Metoden för denna litteraturöversikt utgĂ„r ifrĂ„n Fribergs modell.

Syftet med studien var att undersöka begreppet Det kompetenta barnet. Genom att undersöka toddlares förmÄgor och kompetenser i ett undersökande arbetssÀtt, ville jag se vilka kompetenser som barnen visar och hur det kan förhÄlla sig till bilden av det kompetenta barnet. Jag ville undersöka pÄ vilka sÀtt barnen kommunicerade med varandra i undersökandet. Med fenomenen flyta och sjunka, som ÀmnesinnehÄll i barnens undersökande, ville jag se hur barnen anvÀnder sig av de olika materialen och hur de uttrycker sig kring fenomenen. Jag ville Àven i denna studie undersöka vilka miljöerbjudanden och invitationer till handling som utemiljön erbjuder barnen i undersökandet.

Bakgrund: NÀr förÀldrar efter skilsmÀssa hamnar i en vÄrdnadstvist, blir deras barn involverade i en vÄrdnadsprocess som ska leda fram till beslut kring vÄrdnad, boende och/eller umgÀnge. I barnkonventionen och förÀldrabalken finns lagar och bestÀmmelser som reglerar barns rÀtt att komma till tals och att hÀnsyn skall tas till barnets vilja. Bedömningen ska göras med utgÄngspunkten att barnets bÀsta skall komma i frÀmsta rummet. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka handlingsstrategier som familjerÀttssekreterarna anvÀnder sig av nÀr de möter barnen i det enskilda barnsamtalet under vÄrdnadsutredningen. Handlingsstrategier Àr ett vidare begrepp Àn metoder, vilket innebÀr att vi Àr intresserade av att tolka Àven det mer personliga förhÄllningssÀttet som vÄra familjerÀttssekreterare anvÀnder i mötet med barnen.

SAMMANFATTNING OCH ANALYS En vuxen kan bli arg, ledsen, besviken, glad, lycklig, vemodig med mera. Flera pedagoger svarar att man kan mÀrka att ett barn har kÀnslomÀssiga problem genom att det har svÄrt att ta kontakt med de andra barnen och har svÄrt att identifiera sina verkliga kÀnslor i en sÀrskild situation, vilket gör att barnet har svÄrt att visa sina kÀnslor. Barnet visar ilska nÀr han/hon blir upprörd eller barnet visar aggressivitet nÀr han/hon inte har lust att göra nÄgonting. Barnet mÄste lÀra sig att kÀnna igen olika kÀnslor hos sig sjÀlv. De flesta barn gör detta i det tidiga samspelet med sina förÀldrar pÄ ett adekvat sÀtt dÀr samspelet fungerar. Om till exempel ilska eller sorg Àr förbjudna kÀnslor, kan barnet ha svÄrt att bemöta en person som blir arg pÄ honom.

SammanfattningSyftet: att utifrÄn litteraturen beskriva förÀldrars och syskons erfarenheter dÄ ett barn i familjen fÄr diagnosen cancer. Metod: En beskrivande litteraturstudie som baserades pÄ 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats och en vetenskaplig artikel med bÄde kvalitativ och kvantitativ ansats. Litteratursökning genomfördes i databaserna Medline via Pubmed och Cinahl. Huvudresultat: Barnets cancerdiagnos pÄverkade hela familjen. FörÀldrarnas parrelation förÀndrades, friska syskon kÀnde sig utanför och upplevde förÀndringar i relationen till det sjuka barnet.

För att pÄ ett enkelt sÀtt beskriva det trepartsförhÄllande som existerar mellan barn, förÀldrar och socialnÀmnd kan sÀgas att förÀldrar har det frÀmsta ansvaret för att barns hÀlso- och sjukvÄrdsbehov tillgodoses och ytterst Àr socialnÀmnden ansvarig. Nuvarande rÀttslÀge kan ur ett tillÀmpningsperspektiv beskrivas som en trestegsraket. Den inleds efter att en motiverad vÄrdnadshavare söker socialnÀmndens samtycke för att den andre vÄrdnadshavaren motsÀtter sig barnets vÄrd. I ett första steg ska socialnÀmndens utredningsarbete bestÄ av att ta hÀnsyn till huvudregeln i förÀldrabalken som stadgar att vÄrdnadshavare har gemensam bestÀmmanderÀtt. SocialnÀmnd ska i och med huvudregeln försöka fÄ vÄrdnadshavarna att enas i frÄgan.

Denna uppsats handlar om det lilla barnet i den stora rÀttsapparaten. 1979 förbjöd Sverige, som första landet i vÀrlden, barnaga och vÀldigt mycket har hÀnt pÄ omrÄdet sedan dess. GÀllande barn görs undantag frÄn principen om allas likhet inför lagen ? barn skall sÀrbehandlas positivt och hÀnsyn skall tas till barnets bÀsta.De senaste trettio Ären har antalet inkomna anmÀlningar till polisen om misstÀnkt barnmisshandel fördubblats. Av dessa berÀknas 70 % vara familjerelaterade.

I Sverige sker cirka 2500 transporter av nyfödda barn varje Är. Socialstyrelsen publicerade i slutet av Är 2013 en ny vÀgledning ?VÄrd av extremt tidigt födda barn?. Ett av de omrÄden som har prioriterats Àr neonatala transporter. Betydelsen av en vÀl fungerande transportorganisation Àr nödvÀndig för att skapa en sÀker och jÀmlik vÄrd för denna patientgrupp.

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att genom intervjuer försöka ta reda pÄ hur man som lÀrare kan utforma det bÀsta utvecklingssamtalet för alla parter i verksamheten förskoleklass. Vi har tittat pÄ viktiga punkter att ha med, vart fokus ligger samt vilka hinder och dilemman som kan uppstÄ. Vi har genomfört tio kvalitativt semistrukturerade intervjuer med utbildade förskollÀrare i fyra olika förskoleklasser. Resultatet har visat att viktiga punkter och det man fokuserar pÄ Àr hur barnet trivs, om den Àr trygg och hur det sociala kring barnet ser ut samt att man framÄt vÄren Àven fokuserar pÄ barnets sprÄkutveckling samt dess matematiska kunskaper. Dilemman och hinder som uppstÄr har visat sig vara allt frÄn vÄrdnadshavarnas instÀllning till lÀrarens instÀllning i olika avseenden.

Denna litteraturstudies syfte var att beskriva familjens och det sjuka barnets upplevelse av palliativ vÄrd. Studien syftade dessutom till att beskriva vad familjen ansÄg var mest betydelsefullt i mötet med sjuksköterskan i den palliativa vÄrden. Inför uppsatsskrivandet har vetenskapliga artiklar i följande databaser sökts: Blackwell synergy, Ebsco Host Elin@dalarna, Pubmed. Sökorden anvÀndes i olika kombinationer. De vetenskapliga artiklarna har granskats med hjÀlp av granskningsmallar.

Året 1995 Ă€ndrades reglerna i förĂ€ldrabalken som reglerar förmyndarskap för barn. Genom Ă€ndringen sĂ„ tillfaller automatiskt, om inget annat sĂ€gs, förmyndarskapet till vĂ„rdnadshavaren. Detta innebĂ€r att vĂ„rdnadshavarens stĂ€llning stĂ€rktes genom att exempelvis alla barnets konton skall vara tillgĂ€ngliga för vĂ„rdnadshavaren. Men i vissa fall, bland annat om barnet skall skuldsĂ€ttas, sĂ„ skall överförmyndaren kontaktas. Syftet med denna framstĂ€llning var att utreda rĂ€ttslĂ€get i förĂ€ldrabalken och utsökningsbalken med hjĂ€lp av traditionell juridisk metod. I slutdiskussionen kommer jag att belysa Ă€mnet utifrĂ„n olika aspekter för att sedan komma med egna idĂ©er och förslag till Ă€ndring i dagens gĂ€llanderĂ€tt. En huvudtanke bakom Ă€ndringarna i förĂ€ldrabalken var att vĂ„rdnadshavaren vill barnet sitt bĂ€sta.

Varje Är insjuknar ungefÀr 300 barn i Sverige i cancer. Cancerbeskedet slÄr familjens tillvaro i spillror och förÀldrarna försÀtts i ett emotionellt kaos med kÀnslor som chock, tvivel, rÀdsla och maktlöshet. I vÄrden av barn med cancer Àr det inte bara barnet utan hela familjen som behöver stöd och vÄrd. Sjuksköterskor möter förÀldrar till cancersjuka barn i mÄnga olika vÄrdsammanhang, det Àr dÀrför viktigt att sjuksköterskor har kunskap om förÀldrars upplevelser i samband med barnets cancersjukdom. Syftet med uppsatsen Àr att belysa förÀldrars upplevelser av det dagliga livet nÀr barnet har cancer.

The invisible entrepreneurship is a study of owners of businesses with foreign heritage. It describes the unexplored relationship between ethnicity and class within this group of entrepreneurs.The result of the study is a model which I have found to be suitable to use when depicting the relationship between the ethnic profile and class. The model indicates that the importance of ethnicity decreases as both the owner of, and the business reach a more prominent class. The method of collecting data has been interviews with owners of businesses and Grounded theory has been used to analyse this data. Theories on ethnicity, owners of businesses with foreign heritage, and class in relation to ethnicity have been discussed on the basis of social constructivism.