Syftet med denna litteraturstudie var att studera förÀldrars upplevelse av att ha ett barn med kronisk sjukdom. Elva artiklar har analyserats med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: att vara den som kÀnner barnet bÀst, att vara orolig och leva i ovisshet, att vara begrÀnsad i det dagliga livet, att till slut acceptera att barnet har en kronisk sjukdom. FörÀldrarna tyckte mÄnga gÄnger att det var svÄrt att fÄ gehör dÄ de sÄg att deras barn inte mÄdde bra. Det tog ofta lÄng tid att fÄ en diagnos pÄ sjukdomen och behandling till barnet.

Med utgÄngspunkt i barndomssociologiska tankar undersöker följande etnografiskt inspirerade studie intentionen med och receptionen av Stockholms Kulturhus barnkulturverksamhet Rum för Barn. Genom att tillÀmpa Stuart Halls kommunikationsmodell för inkodande och avkodande av budskap pÄ materialet, som bestÄr av intervjusamtal, observationer, styrdokument, information till besökarna samt en kvalitativ enkÀtstudie, diskuteras de barndomsideologier om barnet som blivande alternativt varande mÀnniska som förekommer i verksamheten samt de vuxna besökarnas tolkning av dessa.I analysen framkommer en dubbelhet gentemot barnen sÄsom Ä ena sidan blivande mÀnniska och Ä andra sidan varande mÀnniska frÄn sÄvÀl verksamhet som besökare. Undersökningen pÄvisar att de bÄda ideologierna (om barnet som blivande och varande mÀnniska) Àr alltjÀmt nÀrvarande i bÄde verksamhetens intention samt i de vuxna besökarnas reception och omsatta barnsyn. Rum för Barns givna förutsÀttningar, dess egen förstÄelse av verksamheten, sammanhanget och det faktiskt kommunicerade intentionen kan förstÄelse av verksamheten Àr bred och bitvis brokig. OcksÄ de tolkningar informanterna gör av verksamheten varierar, frÄn godtyckliga till oppositionella.Uppsatsen pÄvisar att verksamheten kan anvÀndas som ett forum för förverkligande av barnets rÀttigheter men att detta inte alltid görs..

Bakgrund: Att upptÀcka och stödja barn som far illa Àr ett stort och unikt ansvar. Sjuksköterskan Àr den enda utanför familjen som regelbundet trÀffar barn och följer deras hÀlsa, tillvÀxt och utveckling. Sjuksköterskan kan hamna i en svÄr situation dÄ de misstÀnker att barn far illa och samtidigt vill behÄlla en god kontakt med förÀldrarna. Alla förÀldrar vill sina barns bÀsta men förutsÀttningarna varierar.Syfte: Syftet var att undersöka Skol- och BVC-sjuksköterskans erfarenheter av att möta familjer dÀr barn far illa i hemmet.Metod: Datamaterialet utgörs av intervjuer med sju Skol- och BVC-sjuksköterskor med specialistexamen. Studien har analyserats med en kvalitativ innehÄllsanalys med induktiv ansats.Resultat: Ur analysen framtrÀdde tvÄ huvudkategorier, Att samverka för barnet och Att vara en stödjande person.

Vi har i detta examensarbete samarbetat med den nordiska koncernen COOP Norden, enheten för HĂ€lsa och Miljö.I rapporten utreder vi Coop's möjligheter att med hjĂ€lp av modern information's- och kommunikationsteknik förverkliga sina mĂ„lsĂ€ttningar angĂ„ende transparen's och hĂ„llbarhet. Att göra det osynliga synligt Ă€r Ă€rendet i aktuella undersökningar som diskutera's i rapporten. NĂ€r konsumenter köper varor i affĂ€ren vet de sĂ€llan hur dessa genom sin livscykel pĂ„verkat(eller kommer pĂ„verka) mĂ€nniskor, djur och miljö. Är det möjligt att ge lĂ€ttillgĂ€nglig varuinformation av denna typ till konsumenterna, i möjlig förlĂ€ngning av den hjĂ€lp som befintliga ekologi-, etik- och miljömĂ€rken ger?.

I Sverige finns det inte en speciell intensivvÄrdsavdelning (IVA) för barn pÄ alla sjukhus utan de flesta sjukhus har en sÄ kallad allmÀn IVA dÀr större delen av patienterna som vÄrdas Àr vuxna. Det Àr lite annorlunda att vÄrda barn eftersom de har fysiologiska, anatomiska och utvecklingsmÀssiga skillnader i jÀmförelse med vuxna och dÀrför kan de heller inte ses som smÄ vuxna. NÀr man vÄrdar barn Àr det Àven viktigt att vÄrda och stötta förÀldrarna. IntensivvÄrdssjuksköterskor har i fÄ tidigare studier uttryckt stress, brist pÄ kunskap, osÀkerhet och rÀdsla för att vÄrda svÄrt sjuka barn pÄ en allmÀn IVA. Syftet med den hÀr studien Àr att beskriva intensivvÄrdssjuksköterskors upplevelser av att vÄrda barn pÄ en allmÀn IVA.

Bakgrund: Överviktiga barn lider större risk att bli överviktiga och feta i vuxen Ă„lder. Med övervikt och fetma finns det större risk att drabbas av bland annat diabetes samt hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdomar. Övervikten och fetman pĂ„verkar barnets livskvalitĂ© ur flera aspekter. Metod: Litteraturbaserad studie med grund i nio vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades med fokus pĂ„ resultat.

Syftet med min studie var att, med avstamp i anknytningsteorin, undersöka vikten av att skapa trygga relationer under inskolningen samt att synliggöra eventuella hinder för detta i förskolans praktik. Genom förskollÀrares röster ville jag Àven undersöka vilka för- och nackdelar det kan finnas med olika sÄ kallade inskolningsmodeller med koppling till begreppen trygghet och anknytning. För att nÄ syftet med min studie valde jag att anvÀnda mig av kvalitativ metod i form av skrivna intervjuer via mail. Denna metod ansÄg jag bÀst lÀmpad, utifrÄn de förutsÀttningar som fanns i form av tid och i relation till studiens syfte, för att undersöka pedagogers tankar och erfarenheter av trygga relationer, inskolning och eventuella hinder i förskolans praktik. Sju förskollÀrare med placering pÄ förskolor i Malmö med omnejd deltog i studien och alla hade fler Àn fem Ärs erfarenhet av förskollÀraryrket. Resultatet av min undersökning visar att alla deltagare sÄg trygg anknytning och trygga relationer som nÄgot ytterst viktigt i förskolans praktik. Dock blev det tydligt att de ocksÄ upplevde barngrupperna som för stora och personaltÀtheten för lÄg.

Anknytningssystemet har visat sig vara en viktig del i barns trygghet och Ă€r kanskenyckeln till barns utveckling och lĂ€rande. Tidigare forskning visar att en trygg anknytning ger utlopp Ă„t lusten att upptĂ€cka och pröva nya erfarenheter av bĂ„de aktiviteter och relationer till andra mĂ€nniskor, en otrygg anknytning hĂ€mmar barnet och leder till Ă€ngslan och osĂ€kerhet (Kihlbom, Lidholt & Niss, 2009).Syfte med studien Ă€r att undersöka hur förskollĂ€rare ser pĂ„ begreppet trygghet, hur de skapar en trygg miljö samt vilka samband de ser mellan barns trygghet och barns utveckling och lĂ€rande i förskolan. För att besvara vĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar sĂ„ anvĂ€ndes intervjuer som metod. Åtta förskollĂ€rare har intervjuats pĂ„ tre olika förskolor.VĂ„ra resultat utifrĂ„n litteraturgenomgĂ„ngen visar att pedagoger som Ă€r engagerade och intresserade av varje enskilt barn tillför en god möjlighet för en trygg anknytning. En trygg anknytning visar att barn vĂ„gar ta för sig i verksamheten, otrygga barn behöver en vuxen nĂ€ra till hands för att fĂ„ mer framgĂ„ng i sitt lĂ€rande.

Historisk sett har det skett en utveckling av hur vi ser pÄ barn. Till en början fostrade vi okritiska och fogliga medborgare men historien visar att vi behöver kritiska medborgare som kan stÀlla motfrÄgor. DÀrför har vi skrivit om barnsynen ur ett historiskt perspektiv för att komma till klarhet med om dagens barnsyn, dÀr vi tror pÄ det kompetenta barnet. Finns pedagogerna som ser till att barnet fÄr inflytande över sin vardag. I lÀroplanen för förskolan stÄr det att förskollÀraren ska se till att barnen fÄr ett reellt  inflytande över arbetssÀtt och verksamhetens innehÄll. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att belysa pedagogers uppfattning om och erfarenhet av barns inflytande i den pedagogiska verksamheten och sÀtta dessa i relation till demokrati- och barnsyn.

Syfte: Att belysa den goda sjuksköterskan ur barns perspektiv genom att lyfta fram deras tankar och förvÀntningar om vad som utmÀrker en god sjuksköterska. Bakgrund: Det finns idag mycket kunskap om barns utveckling och behov. I takt med att forskningen bidragit med kunskap om barn och deras utvecklingsfaser har barnsjukvÄrden förÀndrats, frÄn att barn lÄg pÄ sjukhus utan att ha sina förÀldrar hos sig till att förÀldrar idag Àr mer delaktiga och har möjlighet att vara nÀra sitt sjuka barn. Sjuksköterskeyrket har ocksÄ utvecklats och breddat sitt ansvars- och kunskapsomrÄde. Idag finns Àven kunskap om att barn Àr unika individer som upplever sjukdom pÄ olika sÀtt, samt att kÀnslan av sammanhang pÄverkar hur ett sjukt barn upplever och hanterar sin situation.

Problem: Trots den kunskap som idag finns om smÀrtbe-dömningens betydelse för en adekvat smÀrtbehandling kvar-stÄr pÄ mÄnga sjukhus problem med smÀrtbedömning av pa-tienter med lÄngvarig smÀrta. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som inverkar pÄ sjuksköterskans smÀrtbedömning av patienter med lÄngvarig smÀrta. Metod: Studien var en litteraturstudie, 14 artiklar (10 kvanti-tativa och 4 kvalitativa) som motsvarade litteraturstudiens syfte granskades och analyserades. Resultat: Resultatet utföll i tvÄ kategorier: sjuksköterskans kunskap, kommunikation och attityd samt patientens upple-velser och uttryck av lÄngvarig smÀrta. Att tro pÄ patientens upplevelse och uttryck av smÀrta var en av de viktigaste tyngdpunkterna i smÀrtbedömningen av patienter med lÄng-varig smÀrta.

Tidigare forskning visar att barn, efter förlusten av en förÀlder, mÄr bra av att komma tillbaka till rutinerna i förskolan, dÀr barnet hela tiden ges möjlighet till lek, nÄgot som Àr en central del i barnets bearbetning av sorgen.VÄrt syfte med studien Àr att ta reda pÄ hur förskolan uppfattar att de arbetar med och stödjer, samt tror att de skulle arbeta och stödja, barn som förlorat en förÀlder. Vi vill Àven ta reda pÄ vilken hjÀlp de kan ta in om pedagogernas stöd och kunskap inte rÀcker till. Slutligen vill vi se om det finns handlingsplaner för situationer som dessa i förskolorna.I studien anvÀnde vi oss av empiriska undersökningar i form av informella intervjuer. Urvalet bestod av fem pedagoger pÄ olika förskolor i en kommun. Tre av dessa pedagoger har, i sitt arbete, mött ett barn som förlorat en förÀlder.Resultatet visar pÄ att pedagoger anser att leken Àr en viktig del i barns bearbetning, men att det mÄste vara barnet som tar initiativet till denna lek och Àven till samtal kring förlusten.

I orkestermiljo?n blir det livsla?nga la?randet konkretiserat da? varje arbetsvecka inneba?r instudering av ett nytt konsertprogram med da?rpa? fo?ljande konsert. Syftet med denna studie var att beskriva individuella instuderingsstrategier liksom det kollektiva, samtidiga, musikaliska la?randet hos erfarna orkestermusiker i ?den tredje a?ldern?; mellan 50 och 65 a?r. Sju orkestermusiker intervjuades.

Syftet med vÄr undersökning Àr att skapa en utökad förstÄelse för hur montessoripedagogiken bidrar till barns psykosociala utveckling. För att undersöka vÄr huvudfrÄga, hur montessoripedagoger bemöter barns vilja, har vi genomfört en kvalitativ undersökning pÄ montessoriförskolor i Halland. VÄrt insamlade empiriska material, av intervjuer och observationer, visar att det som utmÀrker montessori som pedagogisk inriktning Àr att barnet Àr i centrum och att pedagogerna stÄr tillbaka med sin egen auktoritet för att inte hindra barnets spontana aktivitet. Pedagogerna anvÀnder sig ocksÄ av olika pedagogiska handlingar för att stimulera att barnen fÄr frihet under ansvar. Utkomsten av de pedagogiska handlingarna har betydelse för barnens psykosociala utveckling dÄ de bidrar till att utveckla sjÀlvmedvetenhet, en förmÄga att reagera och agera med hÀnsyn till bÄde sig sjÀlv och andra.

Bakgrund:Hösten 2008 kom nya riktlinjer för skolan, vilket innebÀr att lÀrare ska författa lokala pedagogiska planeringar (LPP:er). De hÀr planeringarna ska ligga till grund för de skriftliga omdömena, vilka Àr en del i processen för individuella utvecklingsplaner. Syftet med de lokala pedagogiska planeringarna Àr att tydliggöra kopplingarna mellan de nationella mÄlen, undervisningens innehÄll och bedömningen av elevens lÀrande. LPP:n, blir dÀrför ett av mÄnga dokument, som ska göra eleverna delaktiga i sitt lÀrande, men som ocksÄ har en styrande och kontrollerande aspekt pÄ elevernas lÀrande. Syfte:Syftet med studien Àr att belysa skolan som en pedagogisk apparat, vilken styrs utifrÄn rÄdande diskurser i samhÀllet.