I detta examensarbete Àr syftet att undersöka hur pedagoger inom förskola arbetar med barns inflytande. Vi anvÀnder oss av kvalitativa intervjuer med pedagoger pÄ en förskola. FrÄgestÀllningarna Àr; vilken uppfattning har pedagogerna om barns inflytande; vilka styrdokument utgÄr pedagogerna frÄn; samt vilka metoder arbetar pedagogerna med. Vi skriver om kommunikation, det kompetenta barnet, demokrati och Vygotskijs teorier som viktiga delar av tidigare forskning och viktiga begrepp. Slutsatsen av undersökningen Àr att pedagogerna som deltagit i undersökningen tycker sig arbeta aktivt för att barn ska vara delaktiga och ha inflytande samt att demokrati i förskolan anses vara viktigt.

Det har i tidigare studier framkommit att barnen glöms bort i sorgearbete dÄ de mister en förÀlder och att barnen inte fÄr bearbeta sorgen som de upplever. Om inte barnet fÄr bearbeta sin sorg kan det bli deprimerat i framtiden. Studiens syfte Àr att beskriva barns upplevelser av att förlora en förÀlder. Studien Àr en litteraturstudie gjord pÄ tvÄ böcker dÀr barnen genom författarna beskriver upplevelserna av att mista en förÀlder. Böckerna analyserades sedan enligt en innehÄllsanalys.

Hur upplever behandlare det att behandla personer som lÀmnar sekter? Vi beslöt att undersöka detta genom att intervjua personer som har erfarenheter av den typen av behandling. Fram trÀder bilden av ett kvantitativt litet men kvalitativt komplext omrÄde. Resultatet kretsar kring tre huvudteman, nÀmligen vilkadet Àr som söker behandling, hur vÄrdbehovet ser ut,samt framtidsorientering-hur de intervjuade upplever behovet av eventuella framtida insatser för att underlÀtta behandlingen. VÄra resultat understryker att det finns ett behov av kompetent personal för att behandla patientgruppen, vilken tycks vara liten, svÄr att identifiera och med heterogen symptombild.

Syftet med studien var att analysera la?rares synsa?tt pa? AD/HD. Studien bygger pa? sju intervjuer med la?rare som arbetar i grundskolan. De teoretiska utga?ngspunkterna fo?r denna studie var tre specialpedagogiska perspektiv - traditionellt, alternativt samt ett tredje perspektiv.Studien visar att la?rarna a?r positiva till att diagnosen sta?lls da? de menar att diagnosen a?r nyckeln till att fa? extra resurser inom skolan.

Akutmottagningar idag fÄr ofta in barn som behöver opereras akut. Personalen pÄ akutmottagningen stÀlls dÄ inför en situation dÀr de inte hinner informera och förbereda barnet pÄ vad som ska ske. Detta kan skapa en otillrÀcklighetskÀnsla hos anestesisjuksköterskorna pÄ operation som dÀrmed fÄr ta hand om ett barn som inte Àr förberett pÄ vad som kommer att hÀnda. Att skapa förtroende hos barnet Àr en process som inte kan skyndas pÄ och krÀver mycket tid Ànda frÄn första mötet med barnet. Denna studie vill belysa vad anestesisjuksköterskorna baserar sina val och strategier pÄ i detta möte.

Med utgĂ„ngspunkt i diskrimineringslagen som trĂ€dde i kraft 2009 samt rapporter som visat pĂ„ stor ohĂ€lsa hos homo- och bisexuella ungdomar och unga transpersoner, syftar denna studie till att undersöka hur yrkesverksamma lĂ€rare uppfattar den nyaste diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck samt hur de uppfattar och talar om kön och sexualitet utifrĂ„n sina skolkontexter. Åtta informanter arbetande i grundskolans senare Ă„r och i gymnasiet intervjuas utifrĂ„n en kvalitativ metod och deras berĂ€ttelser och upplevelser analyseras utifrĂ„n ett queerteoretiskt perspektiv, dĂ€r normer rörande kön och sexualitet sĂ€tts i fokus. Resultatet visar en mycket heteronormativ skolkontext, dĂ€r normerna kring manligt och kvinnligt Ă€r starka och dĂ€r andra sexuella lĂ€ggningar Ă€n heterosexuell och andra könsidentiteter Ă€n man och kvinna osynliggörs. Diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck har diskuterats i liten utstrĂ€ckning, och frĂ„gor rörande homo- och bisexualitet har överlag en mycket liten plats i skolvardagen, om inte enskilda lĂ€rare har ett personligt intresse i frĂ„gorna. I diskussionen belyses den nya lagens egentliga betydelse utifrĂ„n det faktum att transpersoner och till viss del homo- och bisexuella personer Ă€r osynliga i skolkontexterna.

Syftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare arbetar med att inkludera barn med autism i förskolan och hur de bidrar till social utveckling, och vilka verktyg som anvÀnds. Studien baseras pÄ kvalitativa intervjuer med sju förskollÀrare som arbetar pÄ olika förskolor. Resultatet visar att förskollÀrarna ansÄg att det var svÄrt att bygga upp ett socialt samspel mellan det autistiska barnet och de övriga barnen. Det uppkom inga leksekvenser mellan det autistiska barnet och de övriga barnen eftersom barn med autism har svÄrt med socialt samspel och att kommunicera. Det framkom att de vuxna har en betydelsefull roll för barn med autism, eftersom vuxna lÀttare förstÄr dem.

DÄ ett barn drabbas av en sjukdom som diabetes berör detta oftast hela familjen. FörÀndringar kan ske bÄde i livsstil och kosthÄllning, men inte enbart för diabetikern utan Àven för den övriga familjen. Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ hur matvanor sÄg ut i familjer dÀr barnet hade typ 1 diabetes och hur kostbehandlingen av diabetes inverkade pÄ familjen. Med vetskap om familjens matvanor undersöktes Àven om dessa skiljde sig frÄn Medelsvenssons matvanor. För att genomföra undersökningen anvÀndes tvÄ kvantitativa metoder, enkÀt och matdagbok.

LÀroplanen för förskolan Lpfö 98 (rev 2010) trycker pÄ att förskolan ska lÀgga stor vikt vid att stimulera varje barns sprÄkutveckling och med hjÀlp av olika uttrycksformer frÀmja barns utveckling och lÀrande. FörskolelÀrarens roll Àr att stimulera och utmana barnet i en innehÄllsrik och inbjudande miljö. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur fyra förskolelÀrare resonerar gÀllande kommunikation med barn i yngre Äldrar pÄ förskolan. Vi har utfört en kvalitativ fallstudie som innehÄller strukturerade intervjuer. VÄra intervjuer genomfördes pÄ tvÄ förskolor i tvÄ olika kommuner i Sverige dÀr fyra förskolelÀrare tillfrÄgades.

FörÀldraskap Àr en enorm utmaning och det finns ett stort behov av olika former av förÀldrastöd. Mindfulness har pÄ sistone fÄtt alltmer uppmÀrksamhet som en effektiv metod inom mÄnga terapeutiska och hÀlsofrÀmjande sammanhang. Jag frÄgade mig dÀrför om mindfulness skulle vara en metod och ett förhÄllningssÀtt som Àven kan frÀmja förÀldraförmÄgan. Syftet och frÄgestÀllningarna med uppsatsen var att undersöka hur förÀldrar, som praktiserade olika meditationsmetoder, upplevde hur mindfulness stödde deras förÀldraförmÄga, vad det för dem personligen betydde och vad det i praktiken innebar. UtifrÄn ett hermeneutiskt perspektiv genomfördes fem kvalitativa intervjuer med förÀldrar som praktiserade mindfulness i sitt förÀldraskap. Resultatet stÀmmer vÀl överens med forskningen om mindful parenting, mindful relating och betydelsen av förÀldrarnas mentaliseringsförmÄga för en trygg anknytning. Mindfulness visade sig vara ett förhÄllningssÀtt som frÀmjar förÀldrarnas förhÄllande med sig sjÀlva och sina nÀrmaste.

Den hÀr studien behandlar sex pedagogers tankar och synsÀtt kring lÀsförstÄelse och varför de anser att det Àr viktigt samt deras arbete med lÀsförstÄelse i undervisningen. Vidare behandlar studien om pedagogerna upplevt nÄgon skillnad i synen pÄ lÀsförstÄelse under den tid de varit verksamma i sitt yrke. Studien belyser olika teoretiska utgÄngspunkter och förklarar viktiga begrepp inom lÀsförstÄelse.Studien tar Àven upp att det Àr en fördel för barn att lÀra sig olika strategier för hur de ska tÀnka nÀr de lÀser en text och om de stöter pÄ problem. Den vuxne eller lÀraren agerar modell genom att tÀnka högt och överföra sina lÀsförstÄelsestrategier till barnet. Att medvetandegöra barnet pÄ detta sÀtt, hur barnet kan möta hindren och komma förbi dem, Àr av stor vikt för framtida skolgÄng dÄ eleven kommer bekanta sig med mÄnga olika sorters texter.

AdoptivförÀldraskapet skiljer sig en del frÄn det biologiska förÀldraskapet och adoptivförÀldrarna stÀlls inför annorlunda utmaningar. De mÄste bli godkÀnda för att kunna bli förÀldrar. Barnet har ett annat ursprung Àn förÀldern och ett internationellt adopterat barns utseende skiljer sig frÄn förÀlderns. Omgivningens reaktioner gÀllande adoptionen kan variera. Studiens syfte Àr att fördjupa kunskapen om hur adoptivförÀldrar upplever det specifika i adoptivförÀldraskapet.Empirin utgörs av kvalitativa intervjuer med Ätta adoptivförÀldrar.

Barn som bevittnar vÄld i nÀra relationer har kommit att uppmÀrksammas mer och mer i den svenska lagstiftningen under de senaste Ären. Lagstiftningen har Àndrats sÄ att barn som bevittnar vÄld i en nÀra relation har rÀtt till brottsskadeersÀttning enligt brottsskadelagen och i socialtjÀnstlagen betraktas barn som bevittnar vÄld i en nÀra relation som brottsoffer. I 29 kap. 2 § brottsbalken infördes en ny straffskÀrpningsgrund Är 2003. Den anger att det som försvÄrande omstÀndighet sÀrskilt ska beaktas att brottet varit Àgnat att skada tryggheten och tilliten hos ett barn i dess förhÄllande till en nÀrstÄende person.

Studiens övergripande syfte Àr att fÄ en samlad bild av barns, förÀldrars och professionellas perspektiv pÄ barn som har förÀldrar med missbruk/beroende, psykisk ohÀlsa och/eller vÄld i nÀra relation. Den insats som undersöks Àr sekundÀrprevention i form av stödgruppsverksamhet som riktas till mÄlgruppen i ett lÀn. Studien tar framförallt upp den svenska forskning som finns tillgÀnglig och med den som utgÄngspunkt studeras ett lÀn med sex kommuner och de verksamheter som kommunerna Àr huvudmÀn för. Studien har genomförts med en kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder, dels en webbenkÀt, ett dialogmöte i form av survey feedback och dels semistrukturerade intervjuer med Ätta personer, bÄde vuxna barn och förÀldrar. Skillnaderna mellan kommunerna i lÀnet Àr stora vad gÀller satsade resurser i form av tjÀnster och dÀrmed antalet barn som ges möjlighet att gÄ i stödgruppsverksamhet.

Barn till missbrukare sÀgs ha olika överlevnadsstrategier för att klara sin svÄra situation. Det Àr viktigt att den roll som barnet utvecklat för att överleva inte permanentas och att barnet fÄr hjÀlp att hitta andra vÀgar att lösa sin svÄra situation pÄ. Att ha förstÄelse och kunskap om hur det Àr att vara barn i en familj dÀr nÄgon av förÀldrarna sitter fast i ett alkoholmissbruk Àr en nödvÀndig förutsÀttning för att arbeta professionellt med barn till alkoholister. Syftet med denna uppsats Àr att göra en kartlÀggning av barnens beteendemönster och de faktorer som kan pÄverka dessa i missbruksfamiljer. Denna studie Àr en kvantitativ enkÀtstudie dÀr den huvudsakliga undersökningspopulationen bestÄtt av förÀldrar till barn som har missbruksproblem i sin nÀrhet.