Syftet med denna studie var att beskriva vilka metoder som anvÀndes pÄ en neonatalavdelning för att frÀmja amningen hos prematura barn. Arbetet Àr en systematisk litteraturstudie dÀr 15 vetenskapliga artiklar anvÀndes. Litteratursökningen gjordes i databaserna Blackwell Synergy, CINAHL, Elin@dalarna, PubMed och Medline. LitteraturgenomgÄngen visade att det fanns ett flertal metoder för att frÀmja amning av prematura barn pÄ neonatalavdelningen. FörÀldrarna behöver fÄ hjÀlp av personalen att skapa sociala band till sitt barn och med att förstÄ att det Àr dem som Àr av största betydelse för barnet.

Arbetet behandlar barnets rörelsebehov och den grovmotoriska utvecklingen för barn mellan ett till fem Är. LikasÄ behandlas förskolans inredning och utrustning i ute och innemiljön och vilken betydelse den kan ha för barnets grovmotoriska utveckling. De tvÄ iakttagelserna som gjordes beskriver hur miljön i tvÄ förskolor i tvÄ kommuner planeras och utrustas. Intervjuerna belyser skolledningens uppfattningar om fastighetens begrÀnsningar och möjligheter för barns grovmotoriska rörelse i de tvÄ förskolorna. Resultatet visar bland annat att det skiljer sig bland kommunerna nÀr det gÀller utformning och planering av förskolors ute- och innemiljö.

Studien belyser begreppet tal?ngslan, som ?r en generell obehagsk?nsla av att tala inf?r andra. Av olika anledningar finns det barn i f?rskolan som befinner sig i tal?ngslan och har behov av s?rskilt st?d i sin kommunikation. Tal?ngslan hos ett barn kan f?rekomma b?de i stora och sm? grupper, samt i vardagliga samtal med andra. F?r att f? en vidare f?rst?else f?r inneb?rden av tal?ngslan beskrivs fenomenet i relation till blyghet och selektiv mutism som ocks? ?r tv? kommunikationsrelaterade tillst?nd. Studiens syfte ?r att synligg?ra hur tal?ngslan hos barn i f?rskolan beskrivs av f?rskoll?rare, specialpedagoger och psykologer.

Barn med nÄgon form av sprÄkstörning Àr förekommande i förskolan. Dock Àr det inte förrÀn nÀr barnet Àr runt 4-5 Ärs Älder som dessa sprÄkstörningar brukar upptÀckas. DÄ de kan vara svÄra att upptÀcka innan eftersom det Àr svÄrt att sÀga om det rör sig om en störning eller om barnet inte Àr fÀrdigutvecklat. DÀrför Àr det viktigt att förskollÀrare tÀnker pÄ hur de stimulerar barns sprÄkutveckling för att barnen skall kunna utveckla sitt sprÄk. Syftet med denna studie Àr att undersöka om arbetet med barn som har sprÄkstörningar inom förskolan bedrivs sÄ som forskningen idag rekommenderar eller om det kunde förbÀttras.

Barn med nÄgon form av sprÄkstörning Àr förekommande i förskolan. Dock Àr det inte förrÀn nÀr barnet Àr runt 4-5 Ärs Älder som dessa sprÄkstörningar brukar upptÀckas. DÄ de kan vara svÄra att upptÀcka innan eftersom det Àr svÄrt att sÀga om det rör sig om en störning eller om barnet inte Àr fÀrdigutvecklat. DÀrför Àr det viktigt att förskollÀrare tÀnker pÄ hur de stimulerar barns sprÄkutveckling för att barnen skall kunna utveckla sitt sprÄk. Syftet med denna studie Àr att undersöka om arbetet med barn som har sprÄkstörningar inom förskolan bedrivs sÄ som forskningen idag rekommenderar eller om det kunde förbÀttras.

Det krÀvs mycket av en mÀnniska som mÄste fly sitt hemland. NÀr dessutom ett barn flyr utan sina förÀldrar eller andra anhöriga Àr det möjligt att barnet har tvingats av sin familj att ge sig av och familjen lÀgger allt sitt hopp till att barnet ska lyckas i vÀstvÀrlden. Kraven och förvÀntningarna pÄ dessa flyktingbarn Àr svÄra att förstÄ. För att fÄ en djupare förstÄelse för de ensamkommande flyktingbarnens situation utformades studiens syfte till att undersöka hur personal pÄ boenden för ensamkommande flyktingbarn upplever barnens kÀnsla av sammanhang, vilket föranledde frÄgestÀllningarna: 1) Hur upplever personalen att de ensamkommande flyktingbarnens kÀnsla av sammanhang ser ut? 2) Vilka faktorer anser personalen som inflytelserika för barnens kÀnsla av sammanhang? I denna studie har en kvalitativ metod tillÀmpats, innefattande semistrukturerade intervjuer med Ätta respondenter som Àr personal pÄ boenden för ensamkommande flyktingbarn.

Att ett barn va?rdas palliativt a?r en sva?r och komplex situation fo?r barnets fo?ra?ldrar. Fo?ra?ldrarna kan ka?nna sig hja?lplo?sa samtidigt som de tar stor del i barnets va?rd. Syftet med litteraturstudien var att belysa fo?ra?ldrars upplevelser av att va?rda sitt barn palliativt.

I den hÀr studien har vi, med hermeneutisk filosofisk forskningsansats och kvalitativ intervju som metod, undersökt hur begreppet trygghet kan tolkas och anvÀndas i relation till pedagogisk handling. Hur pedagogens syn pÄ trygghetsbegreppet kan visa sig i lÀrandesituationen mellan barn och pedagog. Intresset för begreppet trygghet vÀxte fram frÄn egna minnen frÄn vÄr första tid i skolan dÄ vi drog oss till minnes att trygghet var viktigt för att vilja lÀra. Med hermeneutiken som forskningsansats anvÀnds och problematiseras vÄr egen förförstÄelse kontinuerligt med egna reflektioner och tolkningar genom hela processen. Studien behandlar och problematiserar teoretiska perspektiv av begreppet trygghet och begreppet lÀrande.

NÀr ett barn drabbas av cancer berör det bÄde barnet och förÀldrarna. FörÀldrarnamÄste hantera sina egna kÀnslor och funderingar och samtidigt finnas dÀr för detdrabbade barnet. KÀnslorna kan vara övervÀldigande och kommer att pÄverka bÄdebarnets men framförallt förÀldrarnas vardagsliv. Syftet var dÀrför att belysa förÀldrarscopingstrategier nÀr deras barn drabbas av cancer. Det genomfördes en systematisklitteratursökning som gav 13 stycken vetenskapliga artiklar.

Denna uppsats behandlar Àmnet barn som vistas med sin förÀlder i fÀngelse. Idag finns möjlighet för spÀdbarn att följa med sin moder under ett fÀngelsestraff. Hur ser anstaltspersonal pÄ ÄldersgrÀnser för barns vistelse med förÀlder i anstalt? Vilka fördelar respektive nackdelar kan finnas med att lÄta barn bo med sin förÀlder i anstalt? För barnet, för den frihetsberövade förÀldern, för de medintagna? Bör fÀder ges jÀmlika möjligheter att medföra barn i anstalt? Sex intervjuer med anstÀllda pÄ mans- och kvinnoanstalt har utförts och analyserats med hjÀlp av meningskategorisering. Intervjuerna visar att det kan finnas vinster för barnet att följa sin förÀlder i fÀngelse, sÄsom skydd mot potentiellt skadliga separationer och kontinuitet i omvÄrdnadsförhÄllandena.

Den senaste tidens forskning visar pÄ att barnet redan frÄn födelsen börjar lÀgga den grund som det sedan ska bÀra med sig genom livet. Grunden för barnets förmÄga att relatera, att kÀnna och vara med andra.NÀr relationen och samspelet mellan barnet och dess förÀldrar domineras av lustbetonade möten, bygger förÀldern och barnet utan att veta om det, barnets sociala hjÀrna och utvecklar dess förmÄga till sjÀlvreglering och komplexa sociala relationer. Forskningen visar att barnet har en stark drivkraft, söker aktivt och Àr kompetent i att bidra till kommunikation med sin omgivning.Syftet med uppsatsen Àr att söka kunskap om ögonkontaktens betydelse för spÀdbarnets utveckling och hur samspelet mellan barn och förÀldrar utvecklas. Fokus ligger pÄ de första mÄnaderna i barnets liv. Det finns familjer dÀr detta sampel av olika anledningar inte kommer i gÄng utan barn och förÀldrar hamnar i ett avvisande beteende som skapar svÄrigheter för det fortsatta samspelet.Denna studie söker förstÄelse för orsaken till att vissa barn vÀnder sig bort frÄn förÀldern och inte söker ögonkontakt.

Syftet med kandidatuppsatsen Àr att ta reda pÄ vad kunskapsföretagens intellektuella kapital och de icke-finansiella intÀkterna frÄn kunderna bestÄr av samt försöka utveckla en egen modell, som kan fungera som ett stöd för att synliggöra och vÀrdera kundernas bidrag till företagen. De frÄgor vi söker svar pÄ Àr: Av vilka bestÄndsdelar Àr företagets verkliga vÀrde sammansatt? Vilka intÀkter kan kunderna bidra med, förutom pengar, för att öka företagets vÀrde? Hur kan man synliggöra och vÀrdera de icke-finansiella intÀkterna i syfte att pÄ bÀsta sÀtt ta tillvara det kunderna har att bidra med?.

Syftet med denna litteraturstudie Àr att beskriva hur sjuksköterskan kan identifiera postoperativ smÀrta hos barn och vilka omvÄrdnadsÄtgÀrder som Àr adekvata vid smÀrthantering Metod: Artiklarna till denna studie Àr sökta i databasen Medline via Pub Med. Totalt 18 artiklar kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: Barn hade svÄrigheter med att uttrycka (dvs. sÀtta ord pÄ) och sÀrskilja vilka symtom som var de mest besvÀrande för dem under den postoperativa perioden. GrÄt, skrik, jÀmmer och gnÀll, verkade vara relaterade till barnens oförmÄga att prata om smÀrta.

Syftet med studien var att undersöka hur olika behandlingsenheter i Sverige utvÀrderade effekterna av interventioner för barn med autism 0-6 Är, oavsett om det rörde sig om enstaka ÄtgÀrder eller hela program. Det var ocksÄ intressant att se om, och i sÄ fall hur, man tog hÀnsyn till risker och möjligheter som kunde bidra till variation i utfallen. Kontakt togs med samtliga landstings, och tvÄ privata, behandlingsenheter. Brev innehÄllande information om studien och en enkÀt med studiens frÄgor skickades ut.Resultaten visade att man i första hand utvÀrderade effekterna genom nÄgon form av bedömningstest t ex. PEP, VABS eller ADOS.

Syftet med studien Àr att undersöka förÀldrars instÀllning till höglÀsning, yttre betingelser kring höglÀsning och val av litteratur samt anvÀndning av tekniska hjÀlpmedel. Studien har baserats pÄ en enkÀtundersökning som besvarats av 77 förÀldrar med barn i Äldrarna sex till tio Är. Resultatet visar att i stort sett alla förÀldrar lÀser högt för sina barn nÄgon gÄng i veckan och att de anser att höglÀsning framför allt frÀmjar barns sprÄk- och lÀsutveckling. De menar ocksÄ att höglÀsning ger en stunds gemenskap med barnet och stimulerar till samtal kring Àmnen som tas upp i böckerna. FörÀldrarnas höglÀsning minskar för Àldre syskon som uppnÄtt egen lÀsförmÄga och orsaken till detta Àr bland annat yngre syskons val av litteratur, att förÀldrarna anser att barnet ska trÀna upp sin egen lÀsfÀrdighet och tidsbrist hos förÀldrarna.