Schizofreni Àr en sjukdom vars orsak Ànnu Àr okÀnd och ungefÀr 1 procent av befolkningen drabbas. Sjukdomen kan pÄverka bÄde personen med schizofreni och de anhöriga pÄ ett negativt sÀtt. NÀr ett barn insjuknar Àr det ofta förÀldrarna som tar pÄ sig ansvaret för att vÄrda barnet. Syftet var att beskriva förÀldrars erfarenheter av att vÄrda ett vuxet barn med schizofreni. Litteraturstudien genomfördes genom att vetenskapliga artiklar inom Àmnet granskades, analyserades och sammanstÀlldes till ett resultat.

Det har beskrivits hur upplevelserna av anknytningen till barnet kan variera beroende pÄ mammans levnadshistoria. Med hjÀlp av anknytningsteorin förklarades anknytningsmönstrets betydelse för hur det sociala samspelet med omgivningen ser ut. Syftet med studien var att beskriva mammans upplevelser av att ej kunna knyta an till sitt nyfödda barn och problemomrÄdet belystes med hjÀlp av sjÀlvbiografier i en kvalitativ litteraturstudie. Resultatet redovisades under följande fyra kategorier: anknytningen blev inte som förvÀntat, prestationsÄngest och osÀkerhet i mammarollen, kÀnsla av att inte vara en bra mamma och ville inte vara med barnet. Slutsatsen blev att mammans upplevelser behöver lyftas fram och tydliggöras sÄ att sjuksköterskan kan hjÀlpa igÄng och stödja mamman för att den livsviktiga anknytningen skall kunna slÄ rot..

Denna uppsats behandlar Àmnet barn som vistas med sin förÀlder i fÀngelse. Idag finns möjlighet för spÀdbarn att följa med sin moder under ett fÀngelsestraff. Hur ser anstaltspersonal pÄ ÄldersgrÀnser för barns vistelse med förÀlder i anstalt? Vilka fördelar respektive nackdelar kan finnas med att lÄta barn bo med sin förÀlder i anstalt? För barnet, för den frihetsberövade förÀldern, för de medintagna? Bör fÀder ges jÀmlika möjligheter att medföra barn i anstalt? Sex intervjuer med anstÀllda pÄ mans- och kvinnoanstalt har utförts och analyserats med hjÀlp av meningskategorisering. Intervjuerna visar att det kan finnas vinster för barnet att följa sin förÀlder i fÀngelse, sÄsom skydd mot potentiellt skadliga separationer och kontinuitet i omvÄrdnadsförhÄllandena.

Inledning: Att som förÀlder fÄ ett barn som vid födseln Àr sjukt eller fÄr en sjukdom strax efter födelsen Àr traumatiskt och medför stora pÄfrestningar för förÀldrarna. Barnet behöver medicinsk vÄrd och specifik omvÄrdnad vilket kan medföra att den sÄ viktiga anknytningen mellan frÀmst mor och barn blir fördröjd och försvÄrad.Syfte: Studiens syfte Àr att beskriva mödrars upplevelse av att knyta an till sitt barn, nÀr barnet vÄrdas pÄ en pediatrisk vÄrdavdelning under nyföddhetsperioden.Metod: Fenomenologisk ansats med kvalitativa intervjuer. Resultat: I studiens resultat framkommer tre huvudteman, att knyta an försvÄras av separation, att knyta an genom amning samt att knyta an genom delaktighet. Separationen mellan mor och barn medför att mödrarna upplever att anknytningen försvÄras. Utebliven information gör att mödrarna upplever ovisshet, rÀdsla och att inte ha kontroll.

Personlig assistans Àr en insats som syftar till att ge funktionshindrade mÀnniskor möjlighet att leva ett sÄ sjÀlvstÀndigt liv som möjligt. NÀr personlig assistans ges till barn ska assistansen bÄde möjliggöra barnets sjÀlvbestÀmmande och frigörelse och ge förÀldrarna möjlighet till avlösning. Familjen ska ocksÄ kunna genomföra aktiviteter som barnet inte deltar i. I mÄnga fall vÀljer förÀldrarna att sjÀlva bli personlig assistent för sitt barn. I studien har fyra förÀldrar intervjuats om sin syn pÄ förÀldrarollen i förhÄllande till sin roll som personlig assistent till sitt barn. Studiens syfte Àr att undersöka hur förÀldrar som Àr personliga assistenter till sina barn sjÀlva uppfattar rollerna och hur de anvÀnder dem i familjens vardagsliv. Studien Àr kvalitativ med hermeneutisk ansats och i analysen anvÀnds Goffmans dramaturgiska rollperspektiv, Foucaults relationella maktbegrepp och begreppet empowerment. Resultatet visar att förÀldrarna inte avgrÀnsar rollerna utan upplever sig som en förÀlder som utför assistansuppgifter.

Bakgrund:Hösten 2008 kom nya riktlinjer för skolan, vilket innebÀr att lÀrare ska författa lokala pedagogiska planeringar (LPP:er). De hÀr planeringarna ska ligga till grund för de skriftliga omdömena, vilka Àr en del i processen för individuella utvecklingsplaner. Syftet med de lokala pedagogiska planeringarna Àr att tydliggöra kopplingarna mellan de nationella mÄlen, undervisningens innehÄll och bedömningen av elevens lÀrande. LPP:n, blir dÀrför ett av mÄnga dokument, som ska göra eleverna delaktiga i sitt lÀrande, men som ocksÄ har en styrande och kontrollerande aspekt pÄ elevernas lÀrande. Syfte:Syftet med studien Àr att belysa skolan som en pedagogisk apparat, vilken styrs utifrÄn rÄdande diskurser i samhÀllet.

I denna studie har fyra stycken gymnasieböcker som anvÀnds inom historieundervisning studerats ur ett genusperspektiv. Syftet med studien Àr att undersöka hur fyra stycken lÀroböcker som anvÀnds inom historieundervisningen pÄ gymnasiet gestaltar kvinnor. Syftet Àr att studera om skildringen av kvinnor frÄn 1973 till 2008 har förÀndrats och i sÄ fall hur? Avsikten Àr att studera om kvinnor har gestaltats som grupp eller som enskilda kvinnor, hur relationen mellan kvinnor och arbete har gestaltats samt hur kvinnorörelser presenterats i lÀroböckerna.För att besvara syfte och frÄgestÀllningar har en kvalitativ textanalys i form av en idéanalys gjorts pÄ materialet. De granskade böckerna Àr tryckta 1973, 1984, 1995 och 2008.

Syftet med denna studie Àr att tillföra ny kunskap om hur pedagoger verksamma inom förskola och förskoleklass upplever, och förhÄller sig till barns konflikter. Studien syftar Àven till att utforska vilken betydelse pedagoger upplever att kÀnslor spelar, i relation till barns konflikter. För att uppnÄ studiens syfte anvÀndes halvstrukturerad intervju som metod. Empirin i denna studie bygger pÄ tvÄ intervjuer med förskoleklasslÀrare, och fem intervjuer med förskollÀrare.Studien har visat att pedagogerna upplever arbetet med barns konflikter som meningsfullt. En gemensam nÀmnare i pedagogernas upplevelser av barns konflikter Àr att de kan leda till ett bÀttre klimat i barngruppen.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare och förÀldrar ser pÄ nyttan av elevens diagnos utifrÄn dess intentioner. Studien syftar alltsÄ till att se hur lÀrare och förÀldrar anser att arbetet har fungerat för eleven efter diagnostiseringen. Som metod har jag valt öppna intervjuer, sex intervjuer med lÀrare och sex intervjuer med förÀldrar. Intervjuerna har genomförts som samtal snarare Àn regelrÀtta intervjuer. Resultatet visar att av de intervjuade lÀrarna anser fyra av sex att elevens diagnos kan utgöra ett redskap i det fortsatta arbetet kring eleven, speciellt genom att den ökar förstÄelsen för elevens svÄrigheter.

Bakgrund:Hösten 2008 kom nya riktlinjer för skolan, vilket innebÀr att lÀrare ska författa lokala pedagogiska planeringar (LPP:er). De hÀr planeringarna ska ligga till grund för de skriftliga omdömena, vilka Àr en del i processen för individuella utvecklingsplaner. Syftet med de lokala pedagogiska planeringarna Àr att tydliggöra kopplingarna mellan de nationella mÄlen, undervisningens innehÄll och bedömningen av elevens lÀrande. LPP:n, blir dÀrför ett av mÄnga dokument, som ska göra eleverna delaktiga i sitt lÀrande, men som ocksÄ har en styrande och kontrollerande aspekt pÄ elevernas lÀrande. Syfte:Syftet med studien Àr att belysa skolan som en pedagogisk apparat, vilken styrs utifrÄn rÄdande diskurser i samhÀllet.

BakgrundInom sjukvÄrden Àr det grundlÀggande med en fungerande kommunikation, dÄ det ger förutsÀttningar för en god omvÄrdnad. Kommunikation innebÀr bland annat överföring av information. Alla patienter har rÀtt till information om procedurer och ÄtgÀrder, vilket Àven gÀller dÄ patienterna Àr barn. Genom information kan barnet göras delaktigt i vÄrden och ges möjlighet till medbestÀmmande, vilket kan leda till ökad trygghet och att barnet fÄr en bÀttre förstÄelse för sin sjukdom. Vidare ska den information som ges vara individanpassad.

Mitt syfte med mitt examensarbete har varit att fÄ mer kunskap om hur jag som pedagog ska gÄ tillvÀga ifall jag möter ett barn som far illa. Jag utgick frÄn endast en frÄga: Hur kan man som pedagog hjÀlpa barn som far illa? Jag valde att anvÀnda mig av kvalitativa intervjuer för att fÄ svar pÄ min frÄgestÀllning. Jag har Àven anvÀnt mig av litteratur om Àmnet, Internet, och Lpo94. Intervjuerna gjorde jag med nio pedagoger för att fÄ fram mitt resultat.

Det grundlÀggande syftet för uppsatsen har varit att redogöra för vilka lekformer barn vÀljer under den fria leken i förskolan. Vilka typer av lekformer anvÀnds? Kan man se nÄgra mönster i valet av lekform? I vilka typer av lekformer Àr pedagogen aktiv? För att kunna svara pÄ dessa frÄgor har jag anvÀnt mig av observationer av fri lek i förskolan som jag sedan har sammanstÀllt och analyserat med utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. Observationerna skedde vid tvÄ olika förskolor med hjÀlp av minnes anteckningar som sedan transkriberades. Sedan analyserade jag materialet dÀr jag utgick frÄn olika lekformer som Knutsdotter Olofsson (2003) tar upp i sin bok som grundar sig pÄ hennes tidigare forskningar.

Med utgĂ„ngspunkt i diskrimineringslagen som trĂ€dde i kraft 2009 samt rapporter som visat pĂ„ stor ohĂ€lsa hos homo- och bisexuella ungdomar och unga transpersoner, syftar denna studie till att undersöka hur yrkesverksamma lĂ€rare uppfattar den nyaste diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck samt hur de uppfattar och talar om kön och sexualitet utifrĂ„n sina skolkontexter. Åtta informanter arbetande i grundskolans senare Ă„r och i gymnasiet intervjuas utifrĂ„n en kvalitativ metod och deras berĂ€ttelser och upplevelser analyseras utifrĂ„n ett queerteoretiskt perspektiv, dĂ€r normer rörande kön och sexualitet sĂ€tts i fokus. Resultatet visar en mycket heteronormativ skolkontext, dĂ€r normerna kring manligt och kvinnligt Ă€r starka och dĂ€r andra sexuella lĂ€ggningar Ă€n heterosexuell och andra könsidentiteter Ă€n man och kvinna osynliggörs. Diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck har diskuterats i liten utstrĂ€ckning, och frĂ„gor rörande homo- och bisexualitet har överlag en mycket liten plats i skolvardagen, om inte enskilda lĂ€rare har ett personligt intresse i frĂ„gorna. I diskussionen belyses den nya lagens egentliga betydelse utifrĂ„n det faktum att transpersoner och till viss del homo- och bisexuella personer Ă€r osynliga i skolkontexterna.

Studien om tiden för varje elev lyfter upp problematiken med stora barngrupper och synliggör nÄgra tillvÀgagÄngssÀtt att arbeta mot problematiken. I Teoridelen fokuseras pÄ begreppet barnperspektiv vilket Àr relativt nytt och innefattar att man utgÄr frÄn barnet, dess frigörelse och individualisering. HÀr Àr det viktigt att vi kan se barnet ur barnets synvinkel "att se barnet, samtala och lyssna, ta reda pÄ och försöka förstÄ"( Ihrskog, :2006:44). Syftet med min undersökning Àr att fÄ en bÀttre kunskap och förstÄelse om hur dialog och delaktighet frÀmjas i fritidshemmen samt att fÄ reda pÄ fritidspedagogers sÀtt att arbeta med att se varje elev utifrÄn de förutsÀttningar eleven har. TvÄ pedagoger frÄn tvÄ olika skolor med olika stora barngrupper intervjuas.