The objective of this paper is to describe and analyze female irregular immigrants and their experience of how relationships with other people affect their lives and identity.A qualitative method is used in the study, because my main purpose is to analyse the respondents? lives and life experiences. The analysis is based on a symbolic interactionism perspective. The results are also analyzed based on previous research and the concepts underlying the paper; irregular immigrants, discrimination, power and identity.In summary, the respondents have a clear picture of how they live and experience their relationship to others and themselves and how this affects their lives and identity.Their experiences affect their lives and influence their behaviour and identity when they interact with others. Their own view of their situation means that they are afraid to seek care or report sexual abuse, threats or other similar conditions.

Mitt syfte Àr att undersöka TV som barnkulturellt medium; var det befinner sig pÄ det barnkulturella fÀltet, vilka emotionella responser det förmÄr vÀcka hos sin publik och hur bÄde diskurser om barn och barndom och existentiella frÄgor formuleras i TV-dramatik för barn. Jag har analyserat fem TV-serier (Vi pÄ SaltkrÄkan (1964), Ebba och Didrik (1990), Barnens detektivbyrÄ (1991), Du mÄste förstÄ att jag Àlskar Fantomen (1981) samt RÀdda Joppe ? död eller levande (1985)) med fokus pÄ just barndomsdiskurser och existentiella frÄgor. Mina teoretiska utgÄngspunkter har varit flera dÄ jag försökt hitta en tvÀrvetenskaplig ingÄng till mitt Àmne. Teorier om kultur och populÀrkultur, kultursociologisk teori och diskursteori Àr utgÄngspunkter, som jag kombinerat med mer specifika teorier om TV, barns TV-tittande och receptionsteori.

Syftet med denna studie Àr att undersöka var, nÀr och hur Marte meometoden anvÀnds i samspelsbehandling. Resultatet bygger dels pÄ enkÀt stÀlld till medlemmar i Marte meoföreningen, dels pÄ intervjuer med fyra Marte meoterapeuter. EnkÀten visade att Marte meo anvÀnds pÄ olika platser i landet, inom olika verksamheter och av mÄnga yrkeskategorier, frÀmst socionomer och pedagoger. Metoden kombineras med andra metoder och interventioner, oftast samtal. Marte meobehandlingen anpassas efter det enskilda barnets behov och interventionerna modifieras efter barnets utvecklingsnivÄ. Metodens fördelar anges av de intervjuade vara att den Àr konkret och har fokus pÄ barnet. Möjligheten att tillÀmpa ?the three rŽs? enligt Sameroffs modell för Marte meobehandling diskuteras.

Bakgrund: HĂ€lso- och sjukvĂ„rdslagen fick Ă„r 2010 en ny paragraf som resulterat i nya riktlinjer i flera av Sveriges landsting angĂ„ende bemötandet av barn som anhöriga. Årligen förlorar 3361 barn en förĂ€lder pĂ„ grund av svĂ„r sjukdom och detta kan resultera i en sĂ€mre fysisk och psykisk hĂ€lsa hos barnet. En ökad medvetenhet inom sjukvĂ„rden skulle möjliggöra igenkĂ€nnande och stöd till drabbade barn. Syfte: Att beskriva hur barn hanterar sin situation dĂ„ en förĂ€lder Ă€r svĂ„rt sjuk och hur sjuksköterskan kan stödja barnet. Metod: En litteraturöversikt baserad pĂ„ 13 studier med kvalitativ ansats.

 Kunskaps- och attitydprogrammet (KAP) Àr ett preventivt förÀldrastödsprogram för förÀldrar till barn med funktionsnedsÀttning utvecklat av psykolog Thomas Persson. Programmet Àr utformat utifrÄn dessa förÀldrars specifika förutsÀttningar och behov av stöd. Dess mÄl Àr att öka förÀldrars kunskaper om, samt förÀndra deras attityder till, barnets diagnos och funktionsnedsÀttning. MÄlen antas minska riskfaktorer och stÀrka skyddsfaktorer för psykisk ohÀlsa hos barnet, i relationen mellan förÀldrar och barn. Programmet har sju syften: FörbÀttra förÀlderns tolkning av barnets beteende, minska förÀldrastress, förbÀttra förÀldrabeteendet gentemot barnet, minska risken för psykiskt ohÀlsa hos barnet, öka tilltron till den egna förÀldraförmÄgan, ge hjÀlp i förÀldrarollen samt frÀmja samarbetet mellan förÀldrar och sjukvÄrdens personal.

Den aktuella studien har som syfte att visa pÄ hur barn synliggörs samt i vilken grad de ges möjlighet till delaktighet i LVU-förhandlingar i FörvaltningsrÀtten i Stockholm. Detta genom en kvalitativ textanalys baserad pÄ samtliga ansökningar frÄn socialnÀmnd som tagits upp till muntlig förhandling, gÀllande barn mellan 0-18 Är under januari mÄnad 2014. Jag har Àven anvÀnt mig av juridisk metod dÄ jag studerat de olika lagrum som berörs och hur dessa tolkas och Àven hur dessa pÄverkar det enskilda barnet.Resultatet visar att barnets instÀllning utifrÄn eget eller ombudets perspektiv synliggörs i samtliga utom tvÄ av de studerade domarna, dvs. drygt 90% har dokumenterat ett barnperspektiv och eller barnets perspektiv. Dock saknar ca 30% av det studerade materialet formuleringar direkt ur barnets perspektiv.

Ett barn som kommer hit som flykting eller Àr född i Sverige av förÀldrar med flyktingbakgrund, har rÀttighet att gÄ pÄ svensk förskola. För att det tvÄsprÄkiga barnet ska fÄ ett meningsskapande i de olika kontexterna de befinner sig i, Àr pedagogen pÄ förskolan viktig. Pedagogen kan kommunicera bÄde verbalt och ickeverbalt med det tvÄsprÄkiga barnet och hur det görs, vilka möjligheter och begrÀnsningar som finns och vilken betydelse det fÄr för barnen kommer att belysas i studien. I studien har metodtriangulering anvÀnds för att bekrÀfta att det som sker i observationerna stÀmmer överens med det som sÀgs i intervjuerna för att validiteten i studien ska öka. UtgÄngspunkten Àr en empirisk ideografisk forskningsansats, dÀr syftet Àr att kunna dra paralleller till andra förskolor utifrÄn den förskola som studien utgÄr ifrÄn. Teorier som anvÀnds Àr kommunikationsteorier för att belysa hur kommunikationen upprÀtthÄlls mellan pedagoger och barn.

SAMMANFATTNINGI Sverige finns 70 sjukhusbundna akutmottagningar varav ett flertal utav dessa har en barnakutmottagning som har dygnsöppen verksamhet. Resterande sjukhus tar emot barn, men bemannas inte av specialiserade barnsjuksköterskor. Vanliga orsaker till att barn uppsöker en akutmottagning Àr i samband med skada, dÄ de har feber, andningspÄverkan eller vid problem med gastrointestinalkanalen. PÄ ett flertal sjukhus anvÀnds inte nÄgon triageringsmodell för att bedöma barnet, vilket annars anses som en fördel eftersom barnet dÄ bedöms utifrÄn liknande riktlinjer. Triagering anvÀnds för att snabbt identifiera den patient som Àr svÄrast sjuk och dÀrmed Àven i behov av snabbast vÄrd och behandling.

Schizofreni Àr en sjukdom vars orsak Ànnu Àr okÀnd och ungefÀr 1 procent av befolkningen drabbas. Sjukdomen kan pÄverka bÄde personen med schizofreni och de anhöriga pÄ ett negativt sÀtt. NÀr ett barn insjuknar Àr det ofta förÀldrarna som tar pÄ sig ansvaret för att vÄrda barnet. Syftet var att beskriva förÀldrars erfarenheter av att vÄrda ett vuxet barn med schizofreni. Litteraturstudien genomfördes genom att vetenskapliga artiklar inom Àmnet granskades, analyserades och sammanstÀlldes till ett resultat.

Syftet med studien Àr att bidra till ökad förstÄelse för hur barn i Äldern ett till tre Är delar sina upplevelser med andra barn och förskollÀrare under pedagogiskt planerade aktiviteter i förskolan. Vi har genomfört en mikroetnografisk studie inspirerade av Merleau-Pontys (1945/1997) livsvÀrldsfenomenologiska perspektiv som teoretisk utgÄngspunkt, dÀr vi genomfört videoobservationer och fÀltanteckningar. FÀltanteckningarna har förts i anslutning till videoobservationerna. VÄr studie utfördes pÄ tvÄ olika förskolor under en pedagogiskt planerad aktivitet. Studiens resultat belyser hur barn i egenskap som subjekt verkar i förhÄllande till sin omvÀrld.

Amning av för tidigt födda barn Àr komplext eftersom barnet Àr omoget och mer svÄrtolkat jÀmfört med fullgÄngna barn. Att barnet föds för tidigt kan innebÀra en kÀnslomÀssig pÄfrestning för hela familjen och att uppnÄ en fungerande amning stÀller stora krav pÄ mödrarna.Syftet med denna studie var att beskriva mödrars erfarenheter av att amma sina för tidigt födda barn efter hemkomst.Kvalitativ metod anvÀndes med intervjuer som insamlingsmetod. Tio intervjuer av mödrar till för tidigt födda barn genomfördes. Barnen var födda mellan vecka 33+5 och vecka 35+4, alla hade varit inskrivna pÄ neonatalavdelning och dÀrefter neonatal hemvÄrd. Intervjuerna transkriberades och texten analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.

Den blivande pappan genomgÄr en transition nÀr den gravida kvinnan vÀntar barn. Det sker en rollförÀndring frÄn att vara partner till att Àven bli pappa. En annan syn pÄ faderskapet har vÀxt fram och mÄnga förestÀllningar förekommer om hur en bra pappa ska vara idag. Syftet med studien var att belysa graviditeten och vÀgen mot förÀldraskapet ur blivande förstagÄngspappors perspektiv genom att analysera deras bloggar. Som forskningsmetod har kvalitativ ansats med innehÄllsanalys anvÀnts.

Stadsmissionen i Stockholm initierade denna studie dĂ„ personalen uppmĂ€rksammat en vĂ€xande grupp unga bostadslösa förĂ€ldrar. Sex unga bostadslösa mammors upplevelse av sitt förĂ€ldraskap, relation till sitt barn samt egen psykisk hĂ€lsa och stress undersöktes genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer samt med enkĂ€tinstrumenten CES-D och SPSQ. Intervjumaterialet bearbetades med hjĂ€lp av tematisk analys. Åtta teman framkom: Social situation, Egen individuation, De egna förĂ€ldrarna, NĂ€tverk, Syn pĂ„ barnet, Konfliktfyllda eller emotionellt pĂ„frestande situationer mellan mamma och barn, Interaktion med barnet och Coping. Mammorna upplevde att bostadssituationen pĂ„verkade förĂ€ldraskapet negativt.

Syfte och frÄgestÀllningar:Syftet med studien Àr att undersöka hur förÀldrar till 42 barn, pÄ tvÄ förskolor, i tvÄ kommuner, uppfattar verksamhetens anvÀndning av tecken som stöd i arbetet med barnens sprÄkutveckling.Följande frÄgestÀllningar Àr avsedda att precisera syftet:Hur uppfattar förÀldrarna verksamhetens anvÀndning av tecken som stöd?Hur uppfattar förÀldrarna att deras barn ger uttryck för att de Àr delaktiga i en verksamhet dÀr man anvÀnder tecken som stöd?MetodUtifrÄn syftet och vald undersökningsgrupp har valet fallit pÄ en datainsamlingsmetod, som gör det möjligt att arbeta utifrÄn en kvantitativ ansats, i form av enkÀter.ResultatResultatet visar att flertalet förÀldrar tycker om att pedagoger anvÀnder sig av tecken som stöd (TSS) i verksamheten. De tror att det Àr bra för sprÄkutvecklingen och de flesta tror ocksÄ att det Àr bra för alla barn. De ser dock inte att pedagogerna anvÀnder sig av TSS nÀr de lÀmnar och hÀmtar sitt barn pÄ förskolan och de flesta tror bara att pedagogerna anvÀnder sig av TSS vid vissa situationer. MÄnga mÀrker att barnen visar tecken hemma, men inte alla.

Barn med psykisk utvecklingsstörning i förskolan Brorsson, Jenny (2006) Barn med psykisk utvecklingsstörning i förskolan. [Mentally retarded children in preschool]. Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö högskola Jag har gjort en fallstudie för att undersöka hur barn med nÄgon form av utvecklingsstörning bemöts och vilket stöd de fÄr i förskolan. DÀrför har jag genomfört observationer av en femÄrig flicka som har en utvecklingsstörning. Jag har Àven intervjuat tvÄ förskollÀrare och en barnskötare, varav barnskötaren fungerar som en resursperson, samt en slÀkting till mig.