Sökresultat:
3210 Uppsatser om Det individuella samhället - Sida 52 av 214
ArbetstillfredsstÀllelse hos personal inom LSS-vÄrd och omsorg men fokus pÄ timanstÀllda
Trots att mÀnniskor i Sverige anser sig ha en hög miljömedvetenhet, ökar konsumtionen av varor Ärligen. Varje Är flyger mer mÀnniskor utomlands och köpcentrum slÄr försÀljningsrekord. Det verkar helt enkelt som att mÀnniskors attityder inte överensstÀmmer med deras beteende. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur relationen mellan miljöattityd och miljöpÄverkan ser ut, vilken effekt som köp av ekologiska livsmedel har pÄ relationen, samt vilka individuella faktorer som pÄverkar relationen. Studiens frÄgestÀllningar Àr följande:Hur ser relationen mellan miljöattityd och miljöpÄverkan ut?Kan denna relation, Ätminstone delvis, belysas av köpet av ekologiska livsmedel?Vilka individuella faktorer pÄverkar denna relation?Den tidigare forskningen visar att framför allt ekonomiska aspekter har stark effekt pÄ miljöpÄverkan, samt köpet av ekologiska livsmedel.
Religionspsykologiska perspektiv pÄ religion som krishanterare
MÄnga mÀnniskor söker sig till religionen dÄ de hamnar i svÄra situationer eller kriser i sitt liv. Det kan ske vid bÄde kriser som sker individuellt och kriser som berör mÄnga i ett samhÀlle. I denna uppsats kommer jag att inrikta mig pÄ den individuella traumatiska krisen och försöka fÄ en förstÄelse för vad det Àr i religionen som fungerar som meningsskapande för mÀnniskan och kan hjÀlpa henne genom en traumatisk kris. FrÄgestÀllningen som jag försöker besvara Àr: hur kan religionens funktion förstÄs som meningsskapare utifrÄn psykologiska perspektiv? För att fÄ svar pÄ min frÄgestÀllning har jag valt att utgÄ frÄn Jungs analytiska psykologi och objektsrelationsteorin..
Ăta bör man, annars dör man : Om ekologiska livsmedels effekt pĂ„ miljöattityder och miljöpĂ„verkan
Trots att mÀnniskor i Sverige anser sig ha en hög miljömedvetenhet, ökar konsumtionen av varor Ärligen. Varje Är flyger mer mÀnniskor utomlands och köpcentrum slÄr försÀljningsrekord. Det verkar helt enkelt som att mÀnniskors attityder inte överensstÀmmer med deras beteende. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur relationen mellan miljöattityd och miljöpÄverkan ser ut, vilken effekt som köp av ekologiska livsmedel har pÄ relationen, samt vilka individuella faktorer som pÄverkar relationen. Studiens frÄgestÀllningar Àr följande:Hur ser relationen mellan miljöattityd och miljöpÄverkan ut?Kan denna relation, Ätminstone delvis, belysas av köpet av ekologiska livsmedel?Vilka individuella faktorer pÄverkar denna relation?Den tidigare forskningen visar att framför allt ekonomiska aspekter har stark effekt pÄ miljöpÄverkan, samt köpet av ekologiska livsmedel.
Vilka a?r framga?ngsfaktorerna fo?r ett gyms Facebooksida? : En ja?mfo?relse av hur gym och gymmedlemmar anva?nder Facebook
I en tid da?r tra?ning och motion blivit allt viktigare fo?r svensken har gym sett mo?jligheten att na? ut till nuvarande och nya kunder via sociala medier. Dock har ma?ngden information som anva?ndarna pa? sociala medier na?s av o?kat till en niva? da?r anva?ndarna blivit mer selektiva av vad de faktiskt konsumerar.Syftet med studien a?r att analysera hur gym anva?nder Facebook idag och ja?mfo?ra detta med gymmedlemmars fo?rva?ntningar och behov av gyms Facebooksidor. Detta fo?r att ta reda pa? om gymmens tilla?mpning av sociala medier sta?mmer o?verens med vad anva?ndarna vill se pa? en sa?dan Facebooksida.Detta gjordes genom telefonintervjuer med tre gym och en enka?tunderso?kning bland gymmedlemmar.
Dom Àr inte som jag - ska jag bli som dom? : Om identitetsskapande i en ny kultur
Hur pÄverkas skapandet och omskapandet av identiteter i en ny kulturell miljö? Vilka faktorer Àr det som spelar in? I denna antologi har vi grÀvt djupare i dessa frÄgor genom att genomföra varsitt fÀltarbete. Med hjÀlp av observationer och intervjuer fick vi ta del av mÀnniskors erfarenheter av att befinna sig i en kulturell minoritet. I uppsatsens första individuella del undersöker Louise Olofsson hur svenskar som vÀljer att flytta utomlands i vuxen Älder integreras i det nya samhÀllet och hur detta pÄverkar den identitetsskapande processen. Therése Andersson riktar in sig pÄ hur skönhetsidealen i ett samhÀlle kan vara en bidragande faktor i integration och identitetsskapande. Vi avslutar med en gemensam diskussion kring sambandet mellan etnicitet, identitet och integration..
Arbetslag ? En vÀg till att bli ?Sveriges bÀsta skolkommun??
Syftet med min studie var att skaffa mig en bild av om de visioner och idéer Utbildnings- och KulturNÀmnden (UKN) har om arbetslag stÀmmer överens med rektorers och arbetslagens uppfattningar.
Genom personliga intervjuer med UKN och kommunens rektorer har jag tagit del av deras uppfattning. Arbetslagens Äsikter har jag samlat in genom individuella frivilliga enkÀter.
Min undersökning pekar pÄ att UKN:s visioner och idéer om arbetslagen delas av rektorer och arbetslag. DÀremot finns det olika Äsikter om hur arbetslagen skall organiseras. UKN siktar mot ett F ? 9 perspektiv, dock sÄ finns det arbetslag i kommunen som hellre skulle vilja arbeta i Ärskursbaserade arbetslag.
Nyckelord: arbetslag, horisontella arbetslag, vertikala arbetslag,.
R?TTVIS OCH GENOMF?RBAR KOMPENSATION: En normativ studie om kompensatorisk r?ttvisa vid klimatinducerad territoriell f?rlust
Inom det normativa forskningsf?ltet har en debatt r?rande kompensatorisk r?ttvisa uppst?tt i ljuset av att vissa suver?na territorium riskerar att g? f?rlorade till f?ljd av klimatf?r?ndringarnas effekter. Vilken sorts kompensation en s?dan moraliskt distinkt f?rlust rimligtvis b?r f?ranleda relateras i h?g grad till huruvida k?randeparten i dilemmat uppfattas vara territoriets befolkning som kollektiv grupp (ett s.k. kollektivistiskt f?rh?llningss?tt) eller som enskilda individer (ett s.k.
Goodwillredovisningens va?rderelevans: avskrivning eller nedskrivningstest? : En studie om avskrivning eller nedskrivning av goodwill a?r mer va?rderelevant hos svenska bo?rsnoterade fo?retag under perioden 2005-2012
Bakgrund: A?r 2005 info?rdes IFRS i EU:s medlemsla?nder och goodwill redovisas sedan dess i enlighet med IAS 36 och IFRS 3. Den nya regleringen inneba?r att fo?retag inte la?ngre ska utfo?ra avskrivningar pa? goodwill, utan de ska ista?llet varje a?r, eller oftare om no?dva?ndigt, genomfo?ra ett nedskrivningstest mot verkligt va?rde. En av anledningarna till att IAS 36 info?rdes var att den tidigare standarden inte ansetts vara tillra?ckligt va?rderelevant.Forskningsfra?ga: Hade va?rderelevansen i svenska bo?rsnoterade fo?retags redovisning varit ho?gre eller la?gre under perioden 2005-2012 om avskrivning av goodwill bibeha?llits, och vilken avskrivningstid hade i sa? fall varit mest va?rderelevant? Tidigare forskning: Det saknas konsensus i litteraturen om avskrivningar eller nedskrivningar a?r det mest va?rderelevanta sa?ttet att redovisa goodwill.
Stresshantering i arbetslivet : Hur man reducerar den negativa stressen
Syfte: Jag ville ta reda pÄ hur chefer/ledare idag handskas med och blir pÄverkade av stressen i arbetslivet.Teori: Hur du skall vara som ledare/chef och hur man utvecklas genom rollen samt teori om stress, negativ/positiv stress samt olika stressmodeller.Metod: En kvalitativ undersökningsmetod genom individuella intervjuer med ett flertal butikschefer.Slutsatser: Att upplevd stress Àr helt individuell beroende pÄ erfarenhet, gener, ledarskap mm. Sen Àr det upp till sig som chef att lÀra dig att balansera dig fram till den optimala situationen för att du skall undvika negativ stress..
"Det upplevda hotet mot nationen" : - En kvalitativ studie av radikal högerpopulism bland Sverigedemokraternas vÀljare
Sverigedemokraterna a?r ett radikalt ho?gerpopulistiskt parti som fortsa?tter att o?ka sedan valet a?r 2010. Vid en opinionsunderso?kning i april 2012 skulle partiet fa? 8 procent av medborgarnas ro?ster. Syftet med va?r uppsats a?r att fo?rsta? och fo?rklara vilka orsaker som ligger till grund fo?r att allt fler medborgare ro?star pa? Sverigedemokraterna.
Pedagogers professionella sprÄk
Syftet Ă€r att undersöka och reflektera kring pedagogers sprĂ„k i arbetet med utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner, pedagoger emellan samt mellan pedagoger och förĂ€ldrar. Efter en litteraturgenomgĂ„ng som fokuserar diskurser, sprĂ„k och yrkessprĂ„k presenteras resultatet av sex kvalitativa, semistrukturerade intervjuer gjorda med pedagoger, yrkesverksamma i förskolan och grundskolan.Ăver etthundraĂ„ttio tusen pedagoger arbetar med barn och elever i Sverige. Har pedagoger i förskola och skola ett fungerande sprĂ„k? Finns behovet av ett yrkessprĂ„k? Ur specialpedagogiskt perspektiv beskrivs sprĂ„ket som ett viktigt redskap. Det har en avgörande roll för mĂ€nniskans förstĂ„else för vad som sker och för den roll hon fĂ„r i samspel med andra.
GÄrdsanalyser av mjölkens sammansÀttning hos Svenska lantrasgetter med en mobil infraröd spektrometri-metod, MIRIS
Svenska mjölkgetter hÄlls vanligen för ostproduktion, dÀr ostarna oftast tillverkas i egna gÄrdsmejerier. Det finns idag en vÀxande marknad för getost i Sverige och efterfrÄgan pÄ lokalproducerade livsmedel har ökat, vilket innebÀr att den svenska getnÀringen har en betydande roll inom ramen för miljö och nÀrproducerande livsmedel. Vid osttillverkning Àr mjölkens sammansÀttning (fett, protein och kasein) av stor betydelse för ostutbyte och kvalité pÄ produkterna. Information om mjölkens kaseinsammansÀttning frÄn svenska mjölkgetsbesÀttningar saknas i nulÀget och regelbundna mjölkanalyser av fett, protein och laktos Àr bristfÀllig. Huvudsyftet var att genom gÄrdsbesök pÄ ett antal svenska getgÄrdar undersöka om det var möjligt att analysera mjölkens innehÄll av kasein, fett, protein och laktos pÄ gÄrdsnivÄ med hjÀlp av en mobil infraröd spektrometri-metod (IR).
VÄrdande undervisning
Bakgrund: Vid livslÄng sjukdom stÀlls den sjuke inför kravet att förÀndra sitt
levnadssÀtt för att kunna leva ett sÄ bra liv som möjligt med sjukdomen.
Patienten mÄste lÀra sig klara av den egenvÄrd som sjukdomen krÀver. För att
patienten skall lÀra sig och sköta sin egen behandling helt eller delvis blir
undervisning ett viktigt inslag. Vid patientundervisning ska patienten uppnÄ
anpassning och handlingskraft, d v s skall lÀra sig nya sÀtt att klara av och
anpassa sig till dem Àndrade levnadsförhÄllanden och behöver dÄ fÄ ny kunskap
och nya fÀrdigheter. VÄrdarens uppgift Àr att göra det möjligt och underlÀtta
lÀrandet samt att hjÀlpa patienten att Äter bli sjÀlvstÀndig.
Effekten av fluorlack pÄ karies hos barn och ungdomar
I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.