Examensarbetet bygger på 10 intervjuer av verksamma pedagogerna ifrån två skolor som finns i två medelstora kommuner i Skåne. Jag har valt pedagoger i två skolor för att se om det finns skillnad i var och hur man tillämpar arbetet med individuell inlärning utifrån vad som står i läroplanen, Lpo 94. Undersökningen bygger på svar om hur pedagoger arbetar med den individuella inlärningen hos eleverna. I studien framkommer varierande resultat i hur pedagoger använder sig av olika individuella inlärningsstilar i sin undervisning. Det var oftast fler hinder än möjligheter som gjorde att arbetet med individuell inlärning var svår att genomföra enligt de intervjuade pedagogerna.

Underso?kningen belyser en skrivprocess i svenska i grundskolans a?r 9. Studien har sin fokuspunkt i det gemensamma arbetet fo?r elever och la?rare vid skriftliga arbeten. 13 debattartiklar i tva? versioner har tillsammans med la?rarens skriftliga och muntliga respons utgjort empirin.

Att upprätta individuella utvecklingsplaner blev 2006 obligatoriskt för alla elever i den obligatoriska skolan. Planen ska fungera som ett stöd för elevens lärande och sociala utveckling. Skolinspektionen har i en kvalitetsgranskning av undervisningen i särskolan kommit fram till att många skolor brister när det gäller att utforma individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen. Syftet med studien är att undersöka innehållet i individuella utvecklingsplaner i särskolan. Fokus har riktats till planernas utformning och målformuleringarnas innehåll.

Syfte: Vi lever i en tid då det har blivit allt vanligare att barns utveckling och lärande bedöms och dokumenteras på olika sätt. Nuförtiden har många kommuner fastställda riktlinjer som ålägger pedagogerna att utarbeta individuella utvecklingsplaner för varje enskilt barn. Att skriva dessa texter är en grannlaga uppgift vilken medför också att pedagogen har en definitionsmakt i förhållande till den som blir dokumenterad. Syftet med studien är att belysa och problematisera hur olika diskurser om barn och barns lärande framträder i individuella utvecklingsplaner som pedagogerna producerar i sin praktik. Följande frågeställningar är centrala: Vilket syfte och funktion har den individuella utvecklingsplanen i förskolan? Vilka föreställningar om barn, lärande och kunskap uttrycks i de individuella utvecklingsplanerna? På vilket sätt representeras barnen i individuella utvecklingsplaner? Teori: Utifrån Foucaults makt- och governmentality perspektiv granskas de diskurser som kommer till uttryck genom texterna som pedagogerna producerar i sin praktik.

Syftet med den här undersökningen har varit att ta reda på hur och varför förskolan arbetar med individuella utvecklingsplaner (IUP), samt att se hur förskolans särart tydliggörs i skolplan och IUP-material. Detta har vi gjort genom att analysera en skolplan och två IUP-material samt att intervjua två förskollärare som arbetar aktivt med IUP. Förskollärarna menar att anledningen till varför de arbetar med IUP är att deras kommun har tagit det beslutet och inte någon myndighet. Arbetssätten de använder sig av är portfolio och pedagogisk dokumentation där IUP är en del. De menar att det är viktigt att fokusera på det positiva när det gäller IUP för att undvika en bedömning.

Man har genom forskning inte kunnat dra någon generell slutsats angående orsaksfaktorer bakom anorexia nervosa. Alla drabbade har egna erfarenheter och tankar om varför just hon eller han blivit sjuk. Vårt syfte var att i möjligaste mån återspegla de i studien utvalda kvinnornas beskrivningar av tankar och erfarenheter kring sitt sjukdomsförlopp, utifrån familjeförhållanden och individuella faktorer. Vi ville veta vad de ansåg vara orsaken till just deras insjuknande, men också vad som var anledningen till att de slutligen bestämde sig för att bli friska. Detta syfte ledde oss till frågeställningar som: Hur kan familjen påverka ett insjuknande i anorexia nervosa? Vilka individuella faktorer kan influera? Vad ansåg de vara vändpunkten för sitt tillfrisknande? För att få en så tydlig bild som möjligt av kvinnornas tankar och erfarenheter behövde vi se en helhet, varför vi valde att göra en kvalitativ studie med djupintervjuer.

Under vår utbildning kom vi i kontakt med det individuella programmet på en skola där 82% av en årskull gjort sig behöriga till ett nationellt program. Det väckte vår nyfikenhet. Studiens syfte är att ta reda på vad som bidragit till att eleverna blivit studiemotiverade. En hermeneutisk undersökning har gjorts där både kvalitativa och kvantitativa metoder har använts genom intervjuer och enkäter. Resultatet visar att det inte är en tillfällighet att så många blir behöriga att söka ett nationellt program efter ett år på den undersökta skolan.

Det är få individer som väljer att inte studera vidare på gymnasiet efter grundskolan. Det `val´ elever har som inte är behöriga men vill gå på ett nationellprogram på gymnasiet är det Individuella programmet (IV). Syftet med denna uppsats är att synliggöra elevers upplevelser av att studera på IV. En kvalitativintervjustudie har använts och resultatet visar att elevers självbild påverkas av att gå på IV. Respondenterna som gick på IV hade ofta en negativ självbild, som påverkats av flera olika faktorer.

Syftet med studien är att undersöka vilka möjligheter och hinder det kan finnas i arbetet med individuella utvecklingsplaner (IUP). Studien utgår från ett lärarperspektiv dvs. det är intervjuer av lärare som resultatet grundar sig på. Som en grund i studien finns teoretiska aspekter, som innefattar myndigheters arbete mot införandet av IUP och teorier som berör bl.a. IUP, kunskap, bedömning och lärande.

Syfte: Syftet med studien ?r att ?ka f?rst?elsen f?r r?relse- och matvanor i familjer som har barn med och utan s?rskilda behov och befinner sig i en kontext med extrasamh?llsst?d, samt att identifiera vilka faktorer som kan underl?tta respektive hindra vanorna i vardagen.Metod: Studien genomf?rdes som en kvalitativ intervjustudie, vilket ?r l?mpligt med tanke p? studiens syfte. Insamling av data gjordes med semistrukturerade intervjuer med ?ppna fr?gor. Urvalet bestod av sex v?rdnadshavare med barn mellan 5-10 ?r, som rekryterades genom ett avsiktligt urval p? en f?rskola och en Friskv?rds- ochaktivitetsgrupp i tv? olika kommuner i V?stra G?taland.

Syftet med denna studie ?r att genom kvalitativa intervjuer unders?ka tolv l?rares vetskap om vad barn och ungdomar m?ter f?r sexuellt inneh?ll p? internet och sociala medier samt l?rarnas undervisning och utbildning kopplat till kunskapsomr?det Sexualitet, samtycke och relationer. I denna studie ing?r nio grundskoll?rare i samh?llskunskap f?r ?rskurs 4-6 och tre ?vriga grundskoll?rare f?r ?rskurs 4-6. Dessa l?rare har mellan ?tta m?nader och 40 ?rs arbetslivserfarenhet inom l?raryrket.

Denna studie utgörs av en kvalitativ undersökning där sex stycken gymnasieelever intervjuas. Eleverna har tidigare gått på det individuella programmet och därefter påbörjat ett nationellt gymnasieprogram. Syftet med studien är att ta reda på vad som motiverar elever på det individuella programmet med fokus på hur elever uppfattar föräldrars möjlighet att påverka studiemotivationen. Respondenterna beskriver vad motivation betyder för dem och vad som motiverar dem i deras studier. Därefter läggs fokus på hur respondenterna upplever att deras föräldrar hjälpt dem i studierna samt föräldrarnas betydelse för studiemotivationen.

Malmö högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning Höstterminen 2005 Granstedt, Inger & Karlsson, Eva (2005)Kartläggning av elever på tidig utvecklingsnivå med flera funktionsnedsättningar. (Screening of pupils at an early development level with multiple disabilities). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med följande arbete var att studera hur specialpedagoger i praktiken kartlägger elever på tidig utvecklingsnivå med flera funktionsnedsättningar samt vad som kartläggs och hur pedagogerna använder och utvärderar informationen. Arbetet innehåller en översikt av kartläggningsmaterial som är speciellt anpassade till elever på tidig utvecklingsnivå med flera funktionsnedsättningar. Med hjälp av intervjuer undersöks vilka kartläggningsmaterial som används i verksamheterna. Huvudresultatet visar att pedagogerna använder nulägesbeskrivningen i den individuella utvecklingsplanen som kartläggning och inte de anpassade kartläggningsmaterialen. Nyckelord: kartläggning, tidig utvecklingsnivå, flera funktionsnedsättningar, individuella utvecklingsplaner. Handledare: Lotta Andersson Examinator: Sten-Sture Olofsson.

Sponsring har blivit en av de vanligaste marknadsf?ringsmetoderna och forts?tter att v?xa i popularitet. Sponsring inneb?r att ett f?retag k?per r?tten att associera sig med en r?ttighet, till exempel en idrottsklubb. Anledningen till dess popularitet kan ha att g?ra med dess varum?rkesbyggande egenskaper.

Individuell utvecklingsplan (IUP) är ett aktuellt begrepp inom grundskolan idag. Varje enskilt barn ska ha en egen IUP. Det ska vara ett positivt verktyg som skrivs i samarbete mellan elev, lärare och förälder. IUP ska följa eleven från förskoleklass tills eleven går ut grundskolan. Den ska innehålla konkreta och kortsiktiga mål som är individuella för eleven men som också kan ställas mot de nationella mål som finns.Vårt syfte är att problematisera lärarens uppdrag och arbete när det gäller elevanpassad undervisning samt dokumentation och uppföljning av elevernas prestation.