Målet med denna essä är att tyda den inverkan stadsbyggnadsideologier och typologier har haft och har på det offentliga rummet. Dessutom vill vi försöka reda ut hur vi som [blivande] landskapsarkitekter använder oss av dessa ideologier och typologier i vår egen gestaltning.Avstampet tas i en kvalitativ dokumentanalys där vi försöker sammanfatta och beskriva de stadsbyggnadsideologier som har haft störst betydelse för hur våra offentliga rum i, framförallt, europeiska städer ser ut.För att fördjupa förståelsen och uppnå en 1+1=3 effekt har vi valt att komplettera den mer beskrivande delen med en utforskande del i vilken vi i skissform sammanfattar ideologiernas principer. Metoden tycker vi stämmer bra överens med att vi de tre första åren ofta fått höra hur viktigt det är för förståelsen av en plats delar och helhet, att analysera platsen genom skissande.Till sist tar vi ett omvänt angreppssätt och söker med utgångspunkt i en egen design se spår av historiska principer och ideologier. För att göra jämförelsen mera överblickbar har vi använt en och samma plats till samtliga skisser.Slutsatsen blir att vi själva tar stor hänsyn till de principer som konstaterats fungera och att detta till stor del beror på att de teorier som lanseras idag har just detta angreppssätt, att samla bra erfarenheter och göra dem ännu bättre..

Nybro Bostads AB efterfrågade en utsmyckning av området kring deras nybyggnation av bostads området Grönskog. Jag såg en möjlighet att kombinera deras önskemål med att uppmärksamma de boende samt förbi passerande på ett av våra största problem för att skapa ett hållbart samhälle; de växande sopbergen samt utarmande konsumtion.      Idag använder vi oss av föremål för att manifestera vår identitet. Vi kastar och köper nytt som aldrig förr, utan att fundera på varför vi ser somliga föremål vi redan har som skräp. Genom att skapa en ?bytarplattform? i Grönskogs miljöhus vill jag uppmärksamma de boende på att det föremål som blivit till skräp för dem, fortfarande kan ha ett värde för någon annan.

Målet för det här kandidatexamensarbetet har varit att ringa in begreppet stig genom att undersöka och koppla samman några aspekter i syfte att öka förståelsen av stigen vid planering, utformning och förflyttning i landskapet. Inledningsvis ställs stigen i relation till rörelse och rytm. Den spontana stigen, vilken i arbetet kallas den informella stigen, föds i och med att någon börjar gå och att andra väljer att följa efter i samma spår. Stigen förbundet med rörelse och rörelsen anses kunna skapa känsla för rum. När vandraren lär känna rummet genom rörelsen, synen och känslan kan rummet bli till en plats.

Klimatförändringar befaras ge en mängd olika konsekvenser för samhället. Ökade översvämningsrisker är bara en av dessa. De ökade översvämningsriskerna kommer att påverka den möjliga markanvändningen och många områden som idag anses säkra att bebygga och odla kommer att bli riskzoner för översvämning i ett framtida klimat. I samhällets anpassningsprocess ligger nödvändigheten att skydda befintlig bebyggelse men också att kunna lokalisera ny bebyggelse, odling och infrastruktur till säkra zoner. Den kommunala fysiska planeringen har styrmedel som kan påverka bebyggelsens placering och utformning.

Serial killers are present in most Media today: TV-shows, books, magazines, news shows and music. Research about them has been made in many fields, such as criminology, psychology and psychiatry. There is also research about the serial killer as a cultural being. In my paper I have looked into the serial killer in fiction. I have chosen to compare two novels that deal with the serial killer Jeffrey Dahmer.

Parkour och Freerunning inom konstvetenskap.

I många klasser finns det elever som av en eller annan anledning inte tar lika mycket utrymme i det offentliga rummet (klassrummet). Vi har valt att intervjua verksamma lärare och gjort litteraturstudier i ämnet. Enligt de elva lärare som ingår i denna studie är dessa elever ofta flickor. Syftet är därför att ta reda på hur några lärare resonerar och arbetar med dessa elever. Våra frågor är vad flickornas tystnad kan bero på enligt lärarna och litteraturen.

Målet med vår uppsats är att ur ett sociologiskt perspektiv undersöka den upplevda tryggheten i Halmstad utifrån unga kvinnors syn. Vi vill även undersöka diverse strategier som används för att hantera situationer som känns mindre trygga. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer där åtta unga kvinnor i åldrarna 18-25 intervjuades. Det framgick att de unga kvinnorna upplever att Halmstad är en relativt trygg stad, men att det trots detta helst inte vistas i centrum kvällstider utan sällskap. De unga kvinnorna använde sig av olika strategier i hopp om att förebygga otrygghet.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vad verksamma lärare tänker om den fysiska klassrumsmiljön och dess påverkan på barns lärande. Jag gjorde kvalitativa intervjuer med fyra verksamma lärare på två olika skolor. Jag har en övergripande frågeställning och fyra underfrågor för att precisera. Den övergripande frågan lyder: Vad tänker lärare om den fysiska klassrumsmiljöns betydelse för barns lärande? Underfrågorna tar upp inredningens, verktygens, de sociala samspelens och inflytandets och förändringens betydelse för barns lärande och vad lärarna tänkt om detta. De slutsatser jag dragit utifrån min undersökning är · Lärarna har tänkt på att den fysiska klassrumsmiljön påverkar barns lärande men inte alltid hur eller varför.

Syftet med uppsatsen är att presentera ett vägledande verktyg med aspekter i glesbygder som ökar äldres fysiska aktivitet. I Sverige ökar medellivslängden för varje år och fortsätter ökningen kommer 25 procent av befolkning, år 2035, vara 65 år och äldre. Majoriteten av Sveriges äldre bor idag i glesbygder. Enligt forskare har glesbygder jämfört med städer mindre tillgång till resurser som ökar fysisk aktivitet, samtidigt lyfter de fram nya studier som tyder på att bebyggd miljö påverkar och kan öka fysisk aktivitet. Vilka aspekter i den bebyggda utemiljön i glesbygder ökar äldres fysiska aktivitet? För att svara på frågan och uppfylla uppsatsens syfte används litteraturstudier som metod.

Syfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen är att undersöka hur den fysiska självkänslan påverkar livskvaliteten hos barn och öka medvetenheten kring detta. Studien har utgått ifrån följande frågeställningar:- Finns det något samband mellan den fysiska självkänslan och livskvalitet hos barn och i så fall, hur ser det sambandet ut?- Vilken inverkan har faktorer som kön, träningsfrekvens och omgivningsfaktorer som boendeort och boendeform på den fysiska självkänslan hos barn?MetodStudien är en kvantitativ tvärsnittsstudie som har bestått av två enkäter för att mäta dels den upplevda fysiska självkänslan och dels livskvaliteten. Det tillkom också ett kompletterande formulär om bakgrundsinformation kring deltagarna. Totalt deltog 85 stycken barn i årskurs 6 i studien, 29 av dem var pojkar och 56 stycken var flickor.ResultatResultaten visar att det finns ett bivariat samband mellan fysisk självkänsla och fysisk funktion, emotionell funktion och social funktion, undergrupper till livskvalitet.

En god ljussättning med utgångspunkt i rumslig gestaltning kan medföra många positiva synergieffekter som, till exempel, vistelsemiljöer i nattlandskapet där människor kan känna sig trygga att röra sig tack vare den goda uppsikten över omgivningarna och därmed möjligheten till orientering. I detta arbete presenteras slutsatsen att landskapsarkitekter kan bidra med mycket i detta sammanhang genom ett rumsligt tänkande i den lilla så väl som den stora skalan där människan är i fokus samt inte minst genom kunskaper om utemiljöns material och dess föränderlighet. Syftet med detta arbete har varit att tillämpa de kunskaper som jag erhållit under landskapsarkitektutbildningen och genom ett gestaltningsförslag bidra till en fördjupad förståelse kring hur det går att arbeta rumsligt med belysning i landskapet. Baserat på egna observationer och befintliga teorier presenteras, i slutet av detta arbete, några av de aspekter som kan vara viktiga då man vill skapa rum med hjälp av belysning. Dessa aspekter är: kontraster, ljusgradienter, avstånd/djup, ljuskällans placering, ljusets spridning och nivå samt inte minst färg och textur på de material som finns i rummet. Genom att studera litteratur om hur belysning kan påverka vår uppfattning av rummet under dygnets mörka timmar samt genom att studera befintliga belysningslösningar, fick jag inspiration och idéer till gestaltningsförslaget. För att prova dessa idéer byggdes en digital 3D-modell upp av ett befintligt förslag av utemiljön kring ett seniorboende i Vimmerby.

Syftet med denna studie är att beskriva hur den fysiska inomhusmiljön på ett fritidshem som är integrerat i skolans lokaler är utformad samt hur pedagogerna avser att miljön skall användas. Syftet är även att skildra hur barnen i praktiken använder denna miljö. Studien har utgått ifrån följande frågeställningar: Hur ser den fysiska inomhusmiljön ut på det undersökta fritidshemmet? Hur talar pedagogerna om på vilket sätt denna inomhusmiljö är tänkt att användas? Hur använder barnen inomhusmiljön? För att få svar på frågorna utgår studien ifrån en forskningsöversikt. Det centrala i denna är olika aspekter av miljön och dess användning. Den empiriska undersökningen är genomförd på en avdelning där intervjuer och observationer användes.

Vårt syfte med detta examensarbete är att undersöka vilket synsätt pedagoger och elever har på den fysiska aktiviteten i fritidshemmet. Vi undrar hur pedagoger och elever resonerar kring den fysiska aktiviteten och vad den kan bidra till gällande elevernas koncentrationsförmåga, kunskapsutveckling, rörelseförmåga samt hur miljön är utformad för att främja tillgång till elevers fysiska aktivitet i förhållande till ett genusperspektiv. För att kunna besvara ovanstående forskningsfrågor har vi utgått ifrån tidigare forskning samt empiriskt undersökningsmaterial. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med både pedagoger och elever. Intervjuerna innehöll bland annat frågor som berör miljön, rörelsens betydelse, könsroller, rörelseanpassat material och tid till fysisk aktivitet. Resultatet visar att både eleverna och pedagogerna anser att en fysisk aktivitet är betydelsefull i fritidshemmet. Pedagogerna försöker lägga upp ett arbete i verksamheten där den fysiska aktiviteten synliggörs.

ABSTRACT So?derqvist, J. 2015. Ja?msta?lldhetsperspektivet i den fysiska planeringen.