Det här är en studie i hur vi kan utveckla de små, urbana platserna i det offentliga rummet för att göra dem mer användbara. Jag har studerat fyra små, centralt belägna, offentliga platser i Malmö. Två av platserna har hög grad av aktivitet, medan endast en låg grad av aktivitet förekommer på de andra två. Jag har gjort analyser av platsernas relation till den omgivande stadsstrukturen, av platsernas rumslighet, av vilken aktivitet som förekommer på platserna, av hur offentliga platserna egentligen är och möjligheten för appropriation på platserna. Med utgångspunkt i resultaten av analyserna har jag gjort nya gestaltningsförslag för platserna med låg grad av aktivitet. Med de nya gestaltningarna försöker jag ge exmpel på hur de små, urbana, offentliga platserna kan göras mer användbara.

Syftet med föreliggande studie är att se hur barns fysiska miljö på förskolan är utformad och om pedagogernas sätt att utforma miljön i en förskola utan särskild inriktning skiljer sig i jämförelse med en Reggio Emiliainspirerad förskola och en Waldorfinspirerad förskola. Anledningen till att vi har valt att göra en jämförelsestudie är för att ta reda på om det finns liknande tankar kring miljön eller om det finns skillnader beroende på vilken filosofi förskolan har influerats av. Genom att använda oss av observationer och intervjuer vill vi undersöka närmare hur pedagoger tänker kring utformandet av sin fysiska miljö. Vi tar vår utgångspunkt ur det läroplanen belyser om att förskolans miljö ska erbjuda barnen en miljö som är trygg, utmanande och som lockar till lek (Skolverket, 2010). Genom att använda oss av det sociokulturella perspektivet vill vi visa på att den har betydelse för hur miljön utformas.

Vårt syfte med arbetet är att få en ökad kunskap om barn med svårigheter såsom, stress, läs- och skrivsvårigheter, DAMP, övervikt, fysiska handikapp och mobbning. Vi vill också få en ökad förståelse för hur man kan underlätta för dessa barn i idrottsundervisningen. Våra frågeställningar: Är skolans idrott viktig för elevernas fysiska och psykiska utveckling? Kan man inom idrottsämnet underlätta för barn med de svårigheter av de slag vi studerat? Hur definieras dessa typer av svårigheter i litteraturen och hur uppmärksammar man dem hos barn? Vi har lagt tyngdpunkten på litteraturstudien men har även en empirisk del där verkligheten speglas av specialpedagoger och idrottslärares erfarenhet. Genom arbetet har vi kommit fram till att många av dessa svårigheter som vi valt att behandla, har uppstått genom att samhället har förändrats och människan har inte anpassat sig efter det..

Fysisk aktivitet var i det förhistoriska samhället en naturlig del av det dagliga livet och en nödvändighet för att överleva. I dagens samhälle gäller dock inte samma premisser. Uppväxtåren har en avgörande roll för barnets framtida hälsa. Vuxenvärlden spelar en stor roll vad gäller skapandet av gynnsamma förutsättningar för aktivitet, alltså ge utrymme och skapa tillfällen för barn att vara aktiva. Genom denna studie vill vi se hur föräldrarna ser på barnens aktivitetsnivå och om barn kan inspireras av föräldrarnas aktivitetsnivå samt intresse och erfarenheter av fysisk aktivitet.

Ronneby kommun har år 2009 antagit en ny profil, Den moderna kurorten, som ska förtydliga vad kommunen har att erbjuda och vilka mål den sätter för framtiden. Detta arbete syftar till att söka svar på om denna nyantagna profil och vad den står för har speglat av sig i kommunens fysiska planering. Detta görs genom att söka upp kommunala dokument med uttalade kopplingar till denna profil. Profilens betydelse kommer sedan att analyseras för att sedan jämföras med fallstudiernas åtgärder. På så sätt kan arbetet hitta kopplingar mellan den aktuella fysiska planeringen och kommunens profil och därmed avgöra om Den moderna kurorten har satt spår i planeringen.

Vi behöver öppna våra ögon innan vi kan ta konst till våra hjärtan och vi behöver öppna våra hjärtan innan vi kan betrakta konst. Det handlar om att se. Och att vara en medskapare. .

Denna uppsats handlar om offentliga rum, med inriktning på fysiska offentliga platser i stadsmiljö, vem och vad som får finnas och synas där, med koppling till växtanvändande av stadens invånare. Vi tar upp teorier om offentligheten av bland annat Jürgen Habermas, Henri Lefebvre, Claude Lefort, Michel Foucault, Nancy Fraser, Don Mitchell och Margaret Crawford. Detta görs främst genom Catharina Gabrielssons och Lina Olssons arbeten, men också genom ett flertal andra studier på området. Vi tar upp sju olika exempel på hur stadens invånare gör avtryck och utrycker sig med växter som material på den offentliga platsen i staden. Vidare reflekterar vi över och resonerar kring de teorier om offentliga rum vi i uppsatsen tar upp.

Målet med denna uppsats är att utifrån Jan Gehls begreppsvärld diskutera relationen mellan rummets utformning och social interaktion. Platser där olika människor kan mötas och dela upplevelser i den offentliga miljön är viktiga för att underbygga ett tolerant, väl integrerat samhälle. Men hur skapar man dessa väl fungerande mötesplatser? Kan man planera för sociala möten i staden och vilken roll spelar den fysiska utformningen för att människor ska mötas? Jan Gehl har i över 50 år forskat kring hur man skapar attraktiva utomhusmiljöer som bidrar till en levande stad. Hans konsultfirma i Köpenhamn, Gehl Architects, är anlitade av städer i de flesta världsdelar och vad gäller utvecklandet av socialt hållbara städer kan Gehl närmast betraktas som ett fenomen.

Syftet med denna studie var att genom en litteraturöversikt beskriva olika sätt att förändra den fysiska boendemiljön för att främja aktivitetsutförandet i dagliga aktiviteter hos personer med demenssjukdom. Litteratursökningen genomfördes i databaser samt manuellt i referenslistor. Analysen av de 16 valda artiklarna genomfördes med en kvalitativ analysmetod och resultatet presenterades i tre kategorier: ?Att känna igen?, ?Att arrangera? samt ?Att förtydliga?. Resultaten av studien tyder på att en mer hemlik och familjär miljö, arrangemang av rum och föremål så att överblickbarhet medges samt förtydligande av boendemiljön genom till exempel skyltar och färgkontraster främjar aktivitetsutförandet.

Syftet med vår studie var att studera vilka tankar och intentioner förskollärarna på två olika förskolor har kring hur de har utformat den fysiska inomhusmiljön. Vi ville även studera hur de ser på den fysiska inomhusmiljöns betydelse för barns lärande och även vilken barnsyn och kunskapssyn förskollärarna har och hur de avspeglas i miljön. Den ena var en Reggio Emilia inspirerad förskola och den andra en förskola utan någon specifik inriktning. Vi valde att begränsa vår undersökning till två förskolor med avdelningar där barnen var i åldrarna 1-2 år. I undersökningen deltog tre förskollärare från respektive förskola i intervjuerna.

Människan har, oavsett ålder, rätt till privat- och familjeliv enligt artikel 8 EKMR. Barns rätt till privat- och familjeliv kommer även till uttryck i artikel 16 barnkonventionen. Privat- och familjeliv innefattar flera aspekter, däribland rätten till integritet. Integritet är ett begrepp som omfattar dels den fysiska integriteten, men även den psykiska integriteten. Den fysiska integriteten mellan individer skyddas genom flertalet av brottsbalkens bestämmelser, men skyddet för den psykiska integriteten är mer sporadiskt.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur bemötandet och tillgängligheten i den fysiska miljön på caféer upplevs av rullstolsburna cafébesökare och caféägare i Örebro 2006, samt undersöka vad respektive grupp vet om handlingsplanen "från patient till medborgare".Datainsamlingen gjordes genom intervjuer med tre rullstolsburna cafébesökare samt sex caféägare som delades upp i två grupper, grupp 1 med fysiska hinder vid entrén och grupp 2 utan hinder vid entrén.Resultatet av studien visade att de rullstolsburna cafébesökarna tyckte oftast att cafémiljön ger ett gott bemötande men att utbudet av fysiskt tillgängliga caféer var dåligt. Samtliga caféägare upplevde att de gav ett gott bemötande men upplevelsen av den fysiska tillgängligheten varierade. Samtliga rullstolsburna cafébesökare var insatta i handlingsplanen "från patient till medborgare", ingen av caféägarna var insatta i den..

Vi ville med vårt arbete undersöka om det var möjligt att förverkliga en virtuell funktion från det sociala nätverket Facebook, och se om funktionens ursprungliga syfte haft samma resultat i den fysiska verkligheten så som i den virtuella världen. Vi ville alltså ta en befintlig Facebook-funktion och skapa en fysisk gestaltning av denna. Vi valde att förverkliga Facebook?s Gilla-knapp eftersom vi ansåg att denna lilla funktion har en stor betydelse på och för det sociala nätverket, men även också eftersom den används alltmer i verkliga sammanhang som exempelvis i marknadsföringssyfte. Utifrån detta skapade vi två fysiska prototyper, en lo-fi mockupversion och en hi-fi prototyp. Resultaten visade att det var möjligt att skapa en fysisk gestaltning av en virtuell Facebook-funktion och att den ursprungliga innebörden var densamma i den fysiska verkligheten. Däremot uppnådde dem inte samma resultat i den fysiska verkligheten eftersom den inte påverkade människors sociala beteende på samma sätt som på det sociala nätverket..

I dagens stillasittande samhälle, där individer är allt mindre fysiskt aktiva till följd av alla moderna bekvämligheter ökar risken för en rad sjukdomstillstånd som potentiellt kan leda till en förtidig död. Den svenska befolkningen blir allt fetare och rör på sig i mindre utsträckning. Något som skulle kunna ändras om vi visste vad som motiverar till fysisk aktivitet.I denna studie genomgick 113 personer, anställda på Länsförsäkringar, ett enkelt steptest. Efter testet hade de sedan fyra månader på sig att träna innan de genomgick ett återtest, som var en exakt kopia på test ett, för att se hur stor förändring som gick att få genom träning gällande puls och vikt. Deltagarna delades in i tre grupper utefter hur mycket de ökade sin träningsmängd mellan testen: en kontrollgrupp, en grupp med liten ökning av den fysiska aktiviteten och en grupp med en stor ökning av den fysiska aktiviteten.

SammanfattningSyfte och frågeställningSyftet med uppsatsen var att undersöka idrottslärares fysiska arbetsmiljö på skolor med olika förutsättningar och på vilket sätt idrottsläraren uppfattar att den fysiska arbetsmiljön påverkar undervisningen. Vi har utgått från tre mer preciserade frågeställningar. Hur ser den fysiska arbetsmiljön ut på skolan? Hur upplever läraren sin arbetsmiljö? Slutligen hur påverkar arbetsmiljön undervisningen?MetodStudien har bestått av tre platsobservationer av den fysiska arbetsmiljön och av tre intervjuer med idrottslärare verksamma i den observerade miljön. De skolor vi undersökt valdes utifrån de förutsättningar vi på förhand visste om och för att dem låg i Stockholmsområdet.