Uppsatsen beskriver omfattningen av svenska skogsinvesteringar i Estland, Lettlandoch Litauen. Studien kartlägger även de största aktörerna, investeringsmotiv ochsignifikanta skillnader i skogliga förutsättningar i de olika länderna.Eftersom vi inte har funnit tidigare studier av svenska skogsinvesteringar i något avdessa länder, har studien baserats på officiell statistik och faktauppgifter,litteraturstudier, intervjuer, e-postkommunikation, samt information frånwebbplatser. Vi har även genomfört intervjuer i form av en enkät med utvaldaskogsägare.Resultat och analys innehåller en beskrivning av de skogliga parametrarna förrespektive land, en sammanställning av enkätsvar, samt uppgifter omskogsmarkspriser i Baltikum.Baserat på vår uppskattning omfattar de svenska skogsinvesteringarna i Baltikum ca300 000 ha, varav 150 - 200 000 ha i Lettland, ca 100 000 ha i Estland och ca 30 000ha i Litauen. Detta motsvarar ca 4 % av skogsarealen i Baltikum.Bland skogsbolagen är de största aktörerna Bergvik Skog, Södra Skogsägarna,Tornator och Skogssällskapet som totalt äger 115 000 ha. Bland investeringsfondernaär SPP & Storebrand och Europeiska Skogsfonden störst och blandprivatpersoner/företag är t.ex.

Den 1 januari 2005, startades det europeiska handelssystemet med utsläppsrätter. Handelssystemet avser att minskakoldioxidutsläppen inom Europa, för att fullfölja åtagandet i Kyotoprotokollet. I Sverige har flera sektorer påverkatsav handeln med utsläppsrätter bl.a. energisektorn, som står i fokus för denna studie.Syftet med uppsatsen är att studera hur de större och mindre energibolagen samt de ansvariga myndigheterna iSverige uppfattar systemet för handel med utsläppsrätter. För att uppfylla syftet formulerades ett antalfrågeställningar om hur energibolagen och myndigheterna ser på handelssystemets följande områden, fördelar ochnackdelar, implementering, tilldelningsprinciper, förbättringspotential, framtida utveckling, samt om det finns någralikheter och skillnader mellan energibolagen.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att jämföra och belysa hur friluftslivsföretag har utvecklats och hur utveckling och användande av friluftslivsprodukter skett i Sverige och Norge under senaste 20 åren samt hur utvecklingen kan tänkas se ut i framtiden.                      - Hur har den ekonomiska utvecklingen sett ut för företagen?- Hur har utvecklingen sett ut för kvinnor?- Påverkar moderna äventyrare utvecklingen?- Sker utvecklingen mot design mer än funktion?- Påverkar en eventuellt rådande sportifiering utvecklingen?- Hur påverkar reklam och metaprodukten utvecklingen?- Finns skillnader mellan Sverige och Norge rörande detta?Metod: Genomgång av litteratur och produktinformation från företagen Haglöfs, Bergans och Aclima kompletterat med kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner inom respektive företag och fyra andra personer  med nära koppling till friluftsliv.Resultat: Under de senaste 20 åren har utvecklingen för kvinnor gått från unisex till specifika märken enbart avsedda för den kvinnliga marknaden. Perspektivet har gått från funktionalitet till mer mode och trendriktiga produkter. Dessa produkter marknadsförs genom moderna äventyrare, concept stores och livsstilar. En rådande sportifiering av friluftslivet verkar ske både i Norge och Sverige, och möjligen i högre grad i Sverige.

SammanfattningI början på 1970-talet infördes ett låneförbud i den svenska aktiebolagslagen som innebär ett förbud för aktiebolag att lämna penninglån till den som äger aktier, är styrelseledamot eller verkställande direktör i bolaget eller annat bolag i samma koncern. Detta förbud träffar även närstående till dessa personer. Från detta förbud finns även en rad undantag föreskrivna då det under vissa förutsättningar ansetts affärsmässigt motiverat att tillåta lån till subjekt i den förbjudna kretsen. Ett av dessa undantag är det så kallade koncernundantaget som tillåter lån inom koncerner under den förutsättningen att moderbolaget har sin hemvist inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Motivet bakom låneförbudet är framförallt av skatterättslig karaktär och genom detta önskade man förhindra den skatteflykt som uppstår då fysiska personer lånar medel från bolaget för att finansiera sin privata konsumtion och på detta sätt skjuter upp eller helt undgår beskattning av detta kapital.

Som en följd utav den växande efterfrågan för importerade livsmedel i Kina, finns det idag ett par svenska livsmedelsföretag som exporterar svenska livsmedel till Kina. Den ständigt växande ekonomin i Kina har skapat nya konsumentbehov och öppnat nya möjligheter för utländska företag att sälja sina inhemska produkter till landet med en enormt växande marknad.Enligt en färsk amerikansk rapport har den ekonomiska tillväxten i Kina bidragit till en växande medelsklass som efterfrågar säkrare och naturligare kvalitets produkter. I rapporten framgår att med en växande medelklass i landet har människor blivit mer måna om att köpa utländska livsmedel. Detta pga. ett antal tidigare livsmedelsskandaler, som orsakat förödande konsekvenser för befolkningen.

Årligen hålls flera inhemska och internationella mässor där företag kontinuerligt deltar utan att kanske ifrågasätta varför. Detta trots att konkret vetskap om vad mässorna faktiskt resulterar i är svår att framställa. Ser de verkligen till att få ut maximal effekt av dessa investeringar och i så fall hur? Är det så att inställningen i branschen överlag är att företagen deltar på grund av att alla andra gör det? Att den eventuella frånvaron från en mässa skulle spela större roll än själva deltagandet i sig.Syftet med rapporten är att undersöka hur B2B-företag kan stärka sitt varumärke genom mässdeltagande. Målet var att undersöka vad teorin kring mässor och varumärkesbyggande säger, hur utvalda oberoende experter och representanter från fem företag själva ser på mässdeltagande och hur varumärket kan stärkas genom denna form av marknadskommunikation.

Den indirekta beskattningen är numera nästintill fullständigt harmoniserad inom EU. Beskattningen av aktieutdelningar till fysiska personer är en direkt skatt vilken saknar direkt EG-rättslig reglering. Utformningen av denna beskattning är alltså lämnad åt de enskilda medlemsstaterna vilka tillämpar olika former av bolagsskattesystem. Dessa bolagsskattesystem varierar i sin tillämpning av ekonomisk dubbelbeskattning. Vissa stater önskar eliminera dubbelbeskattningen genom lättnader av olika slag, antingen på bolagsnivå eller på aktieägarnivå.Vid internationella aktieinvesteringar uppstår dock problem ur statsfinansiell synvinkel.

Syftet med uppsatsen är att utreda den framskjutna beskattningen för fysiska personer vid andelsbyten enligt IL, inkomstskattelagen (1999:1229) 48a kap. Reglernas utformning analyseras samtidigt som vissa oklarheter belyses. Uppsatsen behandlar även den framskjutna beskattningen ur fåmansföretagares perspektiv genom att undersöka huruvida lagen är tillräckligt tydlig och lättförståelig. Området som uppsatsen behandlar är väldigt komplext med regler som ständigt förändras, varför det känns extra angeläget att försöka kartlägga vad det är som egentligen gäller.Lagstiftningen bygger på EG:s fusionsdirektiv vars syfte är att underlätta omstruktureringar i näringslivet genom att reglera att ingen skatt ska betalas vid omstruktureringstillfället. Sverige, tillsammans med flera andra länder, har valt att tillämpa direktivet även på rent inhemska transaktioner, såsom den framskjutna beskattningen.

Årligen hålls flera inhemska och internationella mässor där företag kontinuerligt deltar utan att kanske ifrågasätta varför. Detta trots att konkret vetskap om vad mässorna faktiskt resulterar i är svår att framställa. Ser de verkligen till att få ut maximal effekt av dessa investeringar och i så fall hur? Är det så att inställningen i branschen överlag är att företagen deltar på grund av att alla andra gör det? Att den eventuella frånvaron från en mässa skulle spela större roll än själva deltagandet i sig.Syftet med rapporten är att undersöka hur B2B-företag kan stärka sitt varumärke genom mässdeltagande. Målet var att undersöka vad teorin kring mässor och varumärkesbyggande säger, hur utvalda oberoende experter och representanter från fem företag själva ser på mässdeltagande och hur varumärket kan stärkas genom denna form av marknadskommunikation.

Ryssland har efter krisen 1998 vänt nederlag till framgång vilket resulterat i bland annat en tillväxt på mellan 5-10 % per år det senaste tio åren. Ryssland har idag betalat av hela sin stadsskuld och har ett stort överskott i handelsbalansen. Valutareserven är runt 300 miljarder dollar och det finns en reservfond tillhanda på ca 100 miljarder dollar. Denna framgång och goda tillväxt beror till stor del av att råvarupriserna varit höga de senaste åren och att den inhemska marknaden börjat efterfråga mer.Makroekonomiskt sett ser Ryssland lysande ut ur nvesteringssynpunkt. Landet har en stor stadskassa, stora naturresurser och befolkningens utbildningsgrad ökar stadigt.

Bakgrund och problem: Kinas ekonomi växer sig allt större och får allt mer betydelsesamtidigt som investeringar i servicebaserade företag ökar och investeringar i tillverkningavtar. Större krav ställs därmed på produktivitet och de aktiviteter medarbetare skahantera. Företag baserade på utländska investeringar visar en högre produktivitet i Kinaän de inhemska, en anledning skulle kunna vara deras användning av belöningssystem.Således finner vi en studie av huruvida man kan skapa motivation utifrån västerländskbelöningsteori i en kinesisk managementkontext av värde. Vi vill med studien ocksåskapa en ökad förståelse för hur kinesisk managementstil interagerar med västerländskbelöningssystemsteori.Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva den västerländska belöningssystemsteorin ochsvara på om och i så fall hur den skulle kunna användas för att skapa motivation i ettföretag där kinesisk managementstil råder. Vi vill därmed skapa en ökad förståelse förhur kinesisk managementstil interagerar med västerländsk belöningssystemsteori.Metod: Studien bygger på litteraturstudier och expertintervjuer utgörandes av tvåsvenska företagare verksamma i Kina.

Västvärlden och Japan har sedan år 1869 haft en ömsesidig inverkan på varandra. De senaste åren har den japanska kulturen kommit att influera många länder i väst mer än tidigare, däribland Sverige. Den japanska trädgården är en av influenserna och det syns bland annat i privata trädgårdar och i plantskolekataloger. Denna uppsats är en studie av hur man i Sverige använder sig av den japanska trädgården. Syftet är att genom besök i japanska trädgårdar i Japan och Sverige ta reda på hur man har valt att gestalta den japanska trädgården i Sverige. Jämförelsen utförs genom litteraturstudier och platsstudier. Litteraturstudierna skapar en förståelse för vad en japansk trädgård är och vad den har för betydelse.

Fredrik och Märtha Ysander var i Svenska Kyrkans Missions tjänst mellan år 1923 och år 1956. Större delen av denna tid tillbringade de på missionssjukhuset i Tirupattur på den sydindiska slätten. Fredrik var läkare och Märtha var under en tid föreståndare för sjukhusets blindskola. Föreliggande uppsats har som syfte att beskriva deras liv på denna plats och i denna tid med betoning på arbete och vardag, deras förhållande till den omgivande kulturen och den inhemska befolkningen samt syn på missionsuppdraget. Uppsatsen har delvis formen av en biografi.

De teorier som den liberala demokratin vilar på kan uttolkas på ett sätt som ger stöd åt tanken att hänsyn till framtida generationer skall tas vid utformandet av politiken. Denna uppfattning har långsamt vuxit sig starkare i de politiska leden under de senaste trettio åren, och tar sig bland annat uttryck i Riodeklarationen (1992), Johannesburgdeklarationen (2002) och i ett ökat införande av miljöskatter och -avgifter. Vid en översikt över de områden på vilka miljöbeskattning är vanligt framkommer dock att det idag är vanligast, såväl i Sverige som i övriga världen, att beskatta miljöfarliga utsläpp, medan de miljöskador som uppstår vid en alltför hög förbrukning av råvaror eller dito användning av kemikalier i stort sett är obeskattade. En ökad användning av skatter eller avgifter på råvaror och kemikalier skulle kunna vara ett effektivt medel för att uppnå målen för svensk och internationell miljöpolitik, det vill säga hållbara produktions- och konsumtionsmönster, särskilt som råvaruskatter uppmuntrar till en ökad återvinning istället för ett högt uttag av råvaror. Varför används då dessa metoder i så liten utsträckning i Sverige, ett land som i övrigt anses ligga långt framme i miljöarbetet, och som ofta varit först med att genomföra åtgärder för att uppfylla miljööverenskommelserna inom FN på andra områden? Finns det intresse för, och möjlighet att, förändra detta? Syftet med denna uppsats är att undersöka hinder och möjligheter för en svensk policyförändring i riktning mot ökad användning av råvaru- och kemikalieskatter.

Detta är en studie i vilka tekniker som finns för att återskapa naturlig vegetation och problematiken kring detta, med fokus på tillvaratagandet av avbaningsmassor. För att kunna återskapa natur måste man ha förståelse för hur den fungerar. Det är ett ekosystem där växter och jord samspelar med varandra. Jorden i marken är ett samhälle med många olika organismer som verkar tillsammans i ett kretslopp. När jorden läggs på upplag påverkas den, då detta inte är ett naturligt sätt att vara.