ABSTRACTPetter Zerpe: I skuggan av betongen. En analys av social identitet i tre svenska hiphopartisters texter. Uppsala universitet: Institutionen för musikvetenskap. C-uppsats, 2005.Denna uppsats har syftat till att belysa hur social identitet skildras i svensk hiphop. Utifrån textanalyser med fokus på etnicitet och kön ämnade jag att undersöka vilken identitet som skildrades i texterna. Jag har funnit att invandrarskapet kan ses som den primära identiteten i texterna hos Latin Kings och Ken.

Syftet med denna studie var att få tydligare kunskap och kännedom om orsaker till ett kriminellt beteende. Dessutom, vill jag få bättre förståelse för det som var avgörande att bryta sig ur det kriminella mönstret.För att bättre förstå problemområdet har jag använt mig av 3 rapporter. I rapporterna beskrivs de problem klienterna mots med inför frigivning, efter frigivning och vilka hinder och möjligheter de stöter på ute i det fria livet.  Uppsatsen utgår från en kvalitativ metod. Intervjuer är genomförda med 7 personer.

Granbarkborren, Ips typographus, är den mest destruktiva skadeinsekten för svensk barrskog och orsakar årligen stora ekonomiska förluster för landets skogsägare. Granbarkborren kan endast föröka sig i döda träd. För att döda ett stående friskt träd kan de med feromoner signalera till andra granbarkborrar att tillsammans inleda en massattack. Granbarkborren är även beroende av blånadssvampar för att kunna slå ut friska träd. Med dessa blånadssvampar kombinerat med en massattack kan granbarkborren döda trädet inom några veckor.

Ma?ns va?ld mot kvinnor i na?ra relation a?r ett omfattande och aktuellt samha?llsproblem. A?mnet ges dessva?rre ett mycket begra?nsat utrymme pa? Socionomprogrammet vid Go?te- borgs universitet. Syftet med studien a?r att underso?ka och beskriva en grupp va?ldsut- satta kvinnors upplevelser av erha?llet sto?d fra?n ett specifikt skyddat boende, samt hur sto?det pa?verkat deras livssituation.Vi har utfo?rt en kvalitativ studie och med hja?lp av semistrukturerade intervjuer genom- fo?rt intervjuer med fem kvinnor.

Bakgrund: Borderline personlighetsstörning är en sjukdom som är svår att diagnostisera, en sjukdom vars orsaker ännu inte är klarlagda och patienter med denna diagnos upplevs som svåra att hantera. Syfte: Att undersöka närmare vad det är i mötet mellan sjuksköterskan och patienten med borderline personlighetsstörning som försvårar ett professionellt förhållningssätt. Metod: En litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa, som noggrant valdes ut genom sökningar i databaserna PubMed och Cinahl. Artiklarna kvalitetsgranskades enligt Febe Fribergs modell och resultatet delades in i tre olika kategorier. Resultat: Sjuksköterskor hade negativa och stereotypa föreställningar om patienter med borderline personlighetsstörning.

Syftet med denna undersökning är att undervisa i musik och ensemblespel på en anstalt och studera vilka effekter undervisningen har på internernas aggressiva beteende och destruktiva tänkande. Aktionsforskningen baseras på teorin om att ensemblespel även är en utmanande och effektiv gruppsykologisk övning. Situationen tvingar dig att ta ansvar för din uppgift i gruppen i realtid. Den negativa, kollektiva konsekvensen av en persons misstag är snabb och konkret. Studien vill se om musik och ensembleundervisning kan användas i såväl träningen av interners samarbetsförmåga och tolerans som ett verktyg för interners utveckling inom kognitivt beteendeterapi.

Detta är en kvalitativ intervjustudie vars med inriktning på mäns subjektiva upplevelse av att utsättas för våld när förövaren är en kvinna, speciellt när våldet sker inom ett parförhållande. Syftet har varit att beskriva och analysera dessa upplevelser i relation till teorier om offerskap, makt och manlighet. Fokus har varit på känslomässig upplevelse, männens syn på sig själva i relation till begreppet brottsoffer samt tankar kring om förövarens könstillhörighet påverkat deras reaktioner. Studien har bestått av en litteraturstudie av relevant empiri samt fyra intervjuer med män som utsatts för våld av kvinnor. Intervjuerna skedde individuellt, tre av dem via e-mail, och analyserades sedan fenomenologiskt.Resultatet visade att de män som drabbas av våld i en parrelation har en tendens att skylla det som sker på sig själva, vilket är vanligt även vid kvinnomisshandel.

Denna kvalitativ intervjustudie, söker en förståelse kring fenomenet sex som självskadebeteende. Självskadebeteende har studerats och definierats, men sex som ett självskadebeteende är inte inkluderat som ett begrepp i dessa vetenskapliga studier (Zetterqvist, 2014; Nock, 2014; Klonsky 2009). Däremot har psykologer, organisationer och andra professionella tolkat och definierat fenomenet som att det existerar (Sjöström, 2012; Landgren 2015; Jonsson och Mattson, 2013; Tjejouren 2015; MUCF, 2013). Genom intervjuer med tre olika personer som kommer i kontakt med sex som självskadebeteende, kombinerat med tidigare forskning, visar denna studie att sex kan användas som självskadebeteende och att det görs i syfte att hantera (coping) ångest och andra negativa känslor. Tidigare trauman och/eller en dysfunktionell familjedynamik kan leda till att en individ utvecklar icke fungerande strategier för att hantera potentiella dåliga känslor. Individerna vänder sig till sexuella destruktiva beteenden som en affektregleringstrategi.

Borderline personlighetsstörning är ett tillstånd där en individs personlighet och mognadsutveckling har påverkats eller störts. Personlighetsstörningen har en inverkan på individens impulsivitet och ger ofta en instabil självbild med affekter, vilket påverkar relationer. Det är inte ovanligt att det finns ett samband i utvecklandet av BPS och problematiska uppväxtförhållanden på grund av våld och sexuella övergrepp. Vi valde att undersöka eventuella möjligheter och svårigheter som kan uppstå i relationen mellan sjuksköterskan och patienter med borderline personlighetsstörning utifrån ett omvårdnadsperspektiv. I vår litteraturstudie sökte vi artiklar i databaserna Pubmed, Cinahl och PsycInfo.

Denna uppsats syfte är att beskriva och ge ökad förståelse för unga kvinnors upplevelser och erfarenheter av sexuella handlingar samt hur individen uppfattar och internaliserar normer och hur normerna och upplevelserna påverkar individens identitetsutvecklingen. Uppsatsen utgår ifrån ett socialpsykologiskt perspektiv med avstamp i symbolisk interaktionism (Mead, 1976), fenomenologi (Kvale, 1997) och socialkonstruktionism(Gergen, 1999). Den övergripande frågeställning är: På vilket sätt upplever kvinnor, i åldern 20-30 år, sexuella handlingar med sig själv och med partner/partners och hur förhåller sig dessa handlingar till varandra samt hur upplever de att genus-, kropps- och sexualitetsnormer bidrar till deras uppfattning om sig själva som individer? Teoretiker som Mead (1976), Berg (1992), Lundin (2009) och Berger och Luckmann (1979) har använts som verktyg för att förklara Självets utveckling samt socialisation. Connell (2003) och Ferguson (1980) har använts för att problematisera genus och Johansson (1999), Mead (1976) och Berger och Luckmann (1979) rör kroppen teoretiskt.

Problem: Många barn antas falla offer för människohandel för sexuella ändamål och koppleri i Sverige men brottsligheten är dold och omfattningen svårbedömd.Syfte: Studien syftade till att öka kunskapen om människohandel för sexuella ändamål och koppleri med barn i Sverige. Hur kan detta fenomen förstås och vilka är de barn som drabbats?  Metod: Studien har genomförts med en fenomenologisk ansats och genom en detaljerad textanalys av samtliga avkunnade svenska tingsrättsdomar om människohandel och koppleri sedan lagen om människohandel infördes 1 juli 2002. Kunskap grundas därmed på hur rättsväsendet valt att konstruera barnens situation utifrån vad som framkommit i den rättsliga processen. Analysen är inspirerad av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori.Resultat: Av totalt 47 avkunnade domar och totalt 144 målsägande var 33 målsägande barn (under 18 år).

Abstrakt Barnen med alkoholmissbrukande föräldrar lever i svåra förhållanden och de är noggranna med att bevara hemligheten om alkoholmissbruket. Barnets liv påverkas mycket negativt och det orsakar destruktiva konsekvenser i barnets framtid. Syftet med studien är att ta reda på hur förälderns alkoholmissbruk påverkar kommunikationen med barnet och hur barnets utveckling påverkas. Syftet besvarades genom öppna frågor till barn till föräldrar med alkoholmissbruk. Deltagarna i studien är fyra barn mellan 14 och 15 år gamla och en mamma till två barn på 11 och 14 år.

Abstrakt Barnen med alkoholmissbrukande föräldrar lever i svåra förhållanden och de är noggranna med att bevara hemligheten om alkoholmissbruket. Barnets liv påverkas mycket negativt och det orsakar destruktiva konsekvenser i barnets framtid. Syftet med studien är att ta reda på hur förälderns alkoholmissbruk påverkar kommunikationen med barnet och hur barnets utveckling påverkas. Syftet besvarades genom öppna frågor till barn till föräldrar med alkoholmissbruk. Deltagarna i studien är fyra barn mellan 14 och 15 år gamla och en mamma till två barn på 11 och 14 år.

Potatisbladmögel som orsakas av oomyceten Phytophthora infestans rankas som den mest destruktiva skadegöraren inom jordbruket världen över. Den mest effektiva metoden för att bekämpa potatisbladmögel med idag är en frekvent användning av fungicider. Det kan dels vara skadligt för miljön och människors hälsa men även innebära stora ekonomiska kostnader.Aktivering av växtens egna försvar, så kallad inducerad resistens, kan vara ett miljövänligare och mer hållbart alternativ att bekämpa potatisbladmögel med. ß-aminobutansyra (BABA) , en aminosyra, inducerar växtens försvar och har visat sig effektiv i många växtslag däribland i potatis mot P. infestans.I det här försöket har BABAs effekt i kombination med två olika fungicider, Ranman och Revus testats.

SAMMANFATTNINGAvhoppare är oftast utsatta och ensamma personer. De har oftast inga vänner eftersom vännerna i den före detta sekten inte längre vill veta av de och de lider oftast av psykiska och/eller fysiska problem eftersom avhoppet i sig ger upphov till en mängd frågor såsom ?Vart ska jag ta vägen?? och ?Vad ska jag göra med mitt liv?? De avhoppare som oftast mår sämst är de personer som vuxit upp i en sekt eftersom de inte har några referensramar, de vet inte hur livet utanför sekten fungerar. En av mina intervjupersoner kallar sig för ?praoelev i livet? eftersom hon lär sig nya saker varje dag om hur samhället fungerar, saker som vi andra tar för givet.