Inledning: M&A har blivit ett synnerligt omdebatterat omrÄde dels för att frekvensen av M&A harökat och Àven för att merparten av förvÀrven inte lyckas uppnÄ de anteciperade fördelarna medförvÀrvsprocessen. Det finns undersökningar som tyder pÄ att 60-80 % av alla M&A misslyckasvilket gör Àmnet Àn mer intressant att forska i.Syfte: Att öka förstÄelsen för M&A, undersöka de bakomliggande motiven till företagsförvÀrv ochvarför de sÄ ofta misslyckas. Genom studien vill vi belysa problematiken i M&A samt fÄ en godinblick i hur en sÄ omfattande bransch som M&A alltjÀmt misslyckas.Metod: Vi har valt en kvalitativ metod med abduktiv ansats varpÄ vi genomfört intervjuer medpraktiskt erfarna utövare av M&A för att ta reda pÄ varför företag misslyckas med förvÀrv.SekundÀrdata har hÀmtats frÄn vetenskapliga artiklar och litteratur. Metoden omfattar vidareuppsatsens validitet och reliabilitet. Det empiriska materialet har analyserats med hjÀlp av deteoretiska utgÄngspunkterna.Teori: Omfattas av grundlÀggande teoretiska utgÄngspunkter sÄsom agency, behavioral ochneoklassiskt teori tillsammans med tidigare studier i form av vetenskaplig artiklar för att ökaförstÄelsen för vad som kan föranleda M&A, hur förvÀrvsprocessen bör ske samt tÀnkbara orsaker tillnegativa utfall.Resultat och slutsatser: Vi har funnit att destruktiva motiv och skild motivbild mellan köpar- ochmÄlföretag kan pÄverka förvÀrvets utfall negativt vad gÀller motiven till företagsförvÀrv.

I dagens samhÀlle talas det mycket om vad bra ledarskap Àr, vilka positiva följder det för med sig och vad man kan lÀra av dessa ledare. Dock förekommer det i mÄnga fall Àven dÄligt ledarskap. PÄ senare tid har fenomenet destruktivt ledarskap uppmÀrksammats mer. Ett fenomen som dock Ànnu inte utforskats i sÄ stor utstrÀckning. Denna uppsats har till syfte att analysera hur ett antal faktorer kan skapa förutsÀttningar för destruktivt ledarskap.

Mitt arbete handlar om kÀnslor samt psykiska och fysiska aspekter under prestationsmoment: stress, rampfeber och prestationsÄngest. Jag skriver om kroppsmedvetenhet samt olika typer av förberedelser till prestation pÄ scen.Temat pÄ mitt arbete Àr ett resultat av min vilja att prestera friare och fÄ bort de destruktiva tankar som har följt mig frÄn början av min musikaliska resa. Genom att experimentera med olika tekniker vill jag bli bÀttre mentalt förberedd till att bli bra musiker pÄ scen och inte bara i ett övningsrum. Mitt mÄl med detta arbete Àr att kunna prestera mer avslappnat i kroppen och samtidigt ta bort stress och panik i sÄ stor utstrÀckning som möjligt. Jag uppfattar min examenskonsert som ett resultat av mental förberedelse baserad pÄ alla reflektioner som jag beskriver i uppsatsen.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur en plats kan beskrivas och vilken mening som tillskrivs den. Fredrika Àr en mindre tÀtort i VÀsterbottens lÀn belÀget vid Viskasjöns strand. HÀr bor lite drygt 200 mÀnniskor och i denna uppsats fÄr vi möta sex av dem. I materialet som grundas pÄ kvalitativa intervjuer beskrivs hur invÄnarna ser pÄ sin bygd, hur det Àr att leva dÀr och tankar kring framtidens utmaningar och möjligheter. För att göra detta sammankopplas ovannÀmnd information till teorier inom samhÀllsvetenskap och socialkonstruktivism och begrepp som space, imaginative geographies och reciprocitet blir satta i arbete i en analys av platsförstÄelse. Vidare diskuteras den gestaltning av Fredrika som sker i det offentliga rummet, som till exempel i tv, tidningar och radio. Hur ser framstÀllningarna ut, varför ser de ut som de gör och hur relaterar invÄnarna till dessa bilder? För att möta dessa frÄgor blir begreppet representation anvÀndbart och bidrar till diskussionen om en stadsnorm.

Stress Àr ett ökande problem i samhÀllet. Av alla sjukskrivna Àr i dag nÀrmare fyrtio procent hemma för nÄgon form av psykisk ohÀlsa och antalet berÀknas öka ytterligare. BesvÀren kryper lÀngre ner i Äldrarna och kan ses redan hos smÄ barn. En redan utsatt grupp i samhÀllet Àr ungdomar, vilka gÄr igenom en stor omstÀllning i övergÄngen till vuxenlivet. Hur de pÄverkas av dagens samhÀllsstruktur Àr Ànnu outforskat.

Tolvstegsmodellen som Àr grunden till Anonyma Alkoholisters, AA:s rörelse med fler, har allt sedan trettiotalet varit ett avgörande stöd för tusentals mÀnniskor som velat ta strid med sitt missbruk. Ett centralt vÀrde i denna rörelse Àr vÀrnandet av sitt oberoende och av sin anonymitet. Oberoendet gÀller kyrka och offentlig sektor likvÀl som privata organisationer.Ett andra centralt vÀrde Àr andlighet för den enskilda och i grupp. VÀgen till denna andlighet Àr alltsÄ inte nÄgon kyrkas utan missbrukarens. Hur ser denna andlighet ut som enbart Àr till för att stödja strÀvan mot nykterhet?Gruppen Àr en mycket viktig del i de tolv stegen.

En allmÀn uppfattning bland lÀrare i skolan Àr att mycket tid lÀggs pÄ konflikthantering. Studien lyfter lÀrares uppfattningar kring konflikter och konflikthantering, dÄ syftet Àr att studera konflikthanteringen i tvÄ klassrum. Syftet Àr Àven att se vilka uppfattningar lÀrare har kring förebyggandet av konflikter samt hanterandet av dessa. Studien bygger pÄ observationer samt kvalitativa intervjuer dÀr tvÄ lÀrare har intervjuats. Uppfattningen bland lÀrarna i studien Àr att en konfliktfri skola Àr till fördel för eleverna och undervisningen.

Idén till denna uppsats kom ifrÄn den svenska dokumentÀren Det svenska sveket som sÀndes pÄ SVT den trettonde maj 2007. DokumentÀren behandlade den svenska synen pÄ barnuppfostran ur ett mÄngkulturellt perspektiv. Svenska studier visar att barn till invandrare löper en högre risk att utsÀttas för vÄld i hemmet, samtidigt som samhÀllet idag inte riktar nÄgra specifika ÄtgÀrder mot denna utsatta grupp.Syftet med vÄr uppsats var att undersöka hur olika myndigheter som arbetar med barn ser pÄ vÄld som en kulturell faktor. De frÄgestÀllningar som vi frÀmst har arbetat efter Àr: Ser de sociala aktörer vi kontaktat barnaga som en kulturellt betingad faktor? Kan de sociala aktörer som vi kontaktat skönja skillnader kopplade till kulturella betingelser i avseende pÄ uppfostring, barnsyn och förÀldraskap? Vilka konsekvenser innebÀr det för barn att vÀxa upp med aga, enligt vÄra intervjupersoner och forskning?Undersökningen Àr kvalitativ i sin form och baseras pÄ fem intervjuer med professionsföretrÀdare som i sitt yrke möter barn och familjer.

Genom ett omhÀndertagande enligt lagen om sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga blir ungdomar placerade pÄ sÀrskilda ungdomshem. VÄrden utgÄr frÄn ett miljöterapeutiskt arbetssÀtt dÀr behandlingen sker i grupp Àven om vÄrden bygger pÄ individuella behandlingsplaner. Ungdomarna ska genom vÄrden tillförsÀkras en gynnsam miljö och komma bort frÄn destruktiva levnadsförhÄllanden. Syftet med uppsatsen Àr att studera hur gruppens förutsÀttningar pÄverkar individernas villkor att skapa en identitet och hur gruppen pÄverkar socialisationsprocessen genom att fÄ kunskap om hur roller och positioner antas i gruppen och studera gruppens samspel. För att besvara syftet utgÄr frÄgestÀllningen frÄn:? Hur ser roller och positioner i gruppen ut?? Hur ser samspelet ut i gruppen och vilka förutsÀttningar ger de för identiteten och socialisationsprocessen?Studien Àr en kvalitativ fallstudie dÀr data insamlats genom direkta observationer i en klass med fem pojkar under 8 dagar.Resultatet visar att kontakten eleverna emellan sker pÄ ett flyktigt sÀtt dÄ de sker genom utfall av olika slag vilket inte föranleder en kontakt av varaktigt slag.

Syftet med studien Àr att ur ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv analysera hur fenomenet mobbning, Àven kallat krÀnkningar, mellan lÀrare och elever konstrueras diskursivt pÄ tre arenor. Dessa arenor Àr forskning om mobbning, lÀroplaner och skollagen samt fokusgruppssamtal mellan lÀrarvikarier. Studien utgÄr ifrÄn ett diskursanalytiskt perspektiv dÀr man menar att sprÄket konstruerar vÄr bild av vÀrlden och inte endast ?avbildar den som den Àr?. SÄ fort vi anvÀnder sprÄket tolkar vi Àven vÄr omvÀrld.

Inledning: Anorexia Nervosa Àr en restriktiv Àtstörning som bland annat leder till en lÄgkroppsvikt och nedsÀttning i kroppslig funktion. MÄltider framkallar negativa kÀnslor hos individer med Àtstörning och följaktligen har ÀttrÀning erkÀnts vara en viktig förutsÀttning för en tillfredsstÀllande behandling.Syfte: Att undersöka upplevelse av och tankar kring ÀttrÀning som ingÄr vid behandling av Àtstörning hos ungdomar. Att utifrÄn detta framförallt bÀttre förstÄ vilka faktorer i samband med mÄltidsituationen som behandlare, patienter och anhöriga beskriver vara frÀmjande för tillfrisknandet.Material och metod: I studien genomfördes Ätta semistrukturerade intervjuer med före detta patienter, anhöriga till nÄgon som tidigare haft en Àtstörning och behandlande personal pÄ en Àtstörningsenhet. Det transkriberade materialet analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys med induktiv ansats.Resultat: Analysen resulterade i kategorierna: motivation, överlÄta kontroll, gemenskap vid mÄltid, rutiner, kostval, portionsstorlek, viktuppgÄng och att normalisera.Slutsats: Resultatet tyder pÄ att det finns framgÄngsfaktorer i ÀttrÀningen som Àr oberoende av behandlingsform och detta oavsett om det Àr ur behandlares, före detta patienters eller anhörigas perspektiv. En av faktorerna Àr motivation vilken krÀvs för modellinlÀrning och för att ÀttrÀningen ska ske.

Den h?r uppsatsen fokuserar p? de sociala praktiker och processer som g?r kvinnor som pekas ut som "missbrukare" till de andra och har som ?vergripande syfte att bidra med kunskap om andrefiering. Mer specifikt unders?ks framst?llningar av kvinnor som pekas ut som "missbrukare" i LVM-domar och hur domarna bidrar till andrefiering av "missbrukare". Genom att unders?ka hur kvinnor som anses vara i behov av tv?ngsv?rd enligt LVM beskrivs och hur deras situationer representeras diskursivt blir det m?jligt att kritiskt unders?ka vilka sociala konsekvenser andrefieringen kan f?.

I föreliggande arbete undersöker jag begreppet negativ terapeutis reaktion. Undersökningen tar sin utgÄngspunkt i Karl Abrahams artikel frÄn 1919, En speciell form av neurotiskt motstÄnd mot den analytiska metoden, och fortsÀtter med en granskning av Sigmund Freuds beskrivning av begreppet i Jaget och Detet 1923. Jag följer sedan begreppets utveckling i arbeten av Joan Riviere (1936), Melanie Klein (1957), Herbert Rosenfeld (1971), Ludvig Igra (1988) och Horacio Etchegoyen (1991).Negativ terapeutisk reaktion Àr en form av motstÄnd som visar sig i den terapeutiska processen. Den Àr ett tekniskt begrepp och inget diagnoskriterium. Den tillhör jaget och Àr att betrakta som en jag-strategi som Àr omedveten till sin natur. Den Àr att betrakta som ett uttryck för destruktiva krafter, som ett derivat av dödsdriften.De bakomliggande faktorerna kan vara av skilda slag, men det finns gemensamma överensstÀmmande omrÄden.

Grundtanken med vÄr forskning har varit att genom kvalitativa intervjuer ta reda pÄ nÄgra skolledares uppfattning kring skriftliga ordningsomdömen och vad införandet av dem skulle kunna tÀnkas fÄ för konsekvenser för sÄvÀl personal, förÀldrar men kanske frÀmst för eleven. Vi vill belysa bÄde konkreta och pÄtagliga fördelar och nackdelar med omdömena, sÄvÀl som lÄngsiktiga spekulativa effekter som införandet av skriftliga ordningsomdömen skulle kunna föra med sig. Allt detta stÀlls ocksÄ i kontrast till hur det ser ut i skolorna idag och hur skolorna arbetar för att upprÀtthÄlla ordning och reda, och hur de arbetar för att stimulera en positiv social utveckling hos eleverna. VÄr slumpmÀssigt utvalda grupp av informanter har bestÄtt av rektorer frÄn Ätta stycken skolor som alla Àr belÀgna i Stockholms nord-vÀstra stadsdelar. Vi valde att koncentrera oss pÄ skolor belÀgna i Stockholms stad, eftersom det Àr den enda kommun som för nÀrvarande Àr aktuell i sammanhanget med att redan erbjuda elever och förÀldrar skriftliga ordningsomdömen.

Bakgrund: VÄrdrelationen mellan sjuksköterskan och den patient hen vÄrdar Àr dynamisk och tillit Àr en integrerad del i utvecklingen av förbindelsen. I skapandet av denna förbindelse, förklarad av Halldórsdóttir (1996) som ?bron?, kan hinder uppstÄ vilka hÀmmar utvecklingen och istÀllet skapar det som Halldórsdóttir beskriver som en ?vÀgg?. Den komplexa bilden av personer som lider av missbruksproblematik och narkotikaberoende involverar samhÀllets stigmatisering, utanförskap samt fysisk och psykisk ohÀlsa relaterat till beroendet. Behandling av beroende involverar frÀmst Äterfallsprevention och liknande annan lÄngvarig ohÀlsa Äterkommer ofta symptomen vid uppehÄll av behandlingen. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelse av att vÄrda patienter med narkotikarelaterad missbruksproblematik.