Har vi svartskallar eller invandrarbarn i BollnĂ€s kommun?Vi kan se tendenser i vĂ„rt samhĂ€lle, att ytterlighetsgrupper för frĂ€mlingsfientlighet ökar, samtidigt som Sveriges ekonomiska lĂ€ge förĂ€ndrats. Den lĂ„gkonjunktur som drabbat landet sedan ett flertal Ă„r, med ökad arbetslöshet som följd, har förvĂ€rrat situationen och i vissa fall lett till klart uttalad invandrarfientlighet. Även media har stor betydelse och genomslagskraft, genom att mĂ„nga gĂ„nger förstĂ€rka det frĂ€mlingsfientliga budskapet.Skolans nya lĂ€roplan, Lpo 94, sĂ€ger att skolans riktlinjer, bland annat skall vara, att arbetet i skolan aktivt skall motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper. En uppgift som lĂ€rare Ă€r, att bekĂ€mpa destruktiva krafter och skapa ett positivt klimat för vĂ„ra invandrarelever.

Syftet med denna uppsats var att undersöka integrationsprocessen för de syriska immigranter, som har kommit till Sverige för minst tvÄ Är sedan. Vi ville fÄ reda pÄ hur de hade upplevt första tiden i Sverige, hur de uppfattar att stödet frÄn det svenska samhÀllet har varit och vilka faktorer som har haft betydelse för deras vÀlmÄende.I denna uppsats har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod. Data har samlats in genom intervjuer som har behandlat integrationsprocessen utifrÄn syriska emigranters perspektiv. Till vÄra intervjuer har vi anvÀnt oss av en intervjuguide och vi valde ut tre kvinnor och tvÄ mÀn dÀr deras Älder varierade frÄn 20 till 45 ÄrsÄldern.De teoretiska utgÄngspunkterna utgick ifrÄn Bourdieushabitus, Olkiewiczs (2008) assimilatoriska och nostalgiska grupper samt Franzens (1997) konstruktiva och destruktiva mönster.VÄrt resultat visade att första tiden i Sverige ansÄgs som en vÀldigt svÄr period för vÄra informanter. Detta berodde dels pÄ att man var rÀdd att inte bli erbjuden ett svenskt uppehÄllstillstÄnd och dels att man i vissa fall upplevde osÀkerhet pÄ förlÀggningen.

NÀr det gÀller vuxna patienter, visar studier att Davanloos Intensiv dynamisk korttidsterapi(ISTDP) Àr evidensbaserad och effektiv vid flera sjukdomstillstÄnd. Medan det finns fÄ bevisvarken för eller emot tillÀmpningen av ISTDP pÄ barn och ungdomar, har en artikel skriven avLinda Gilbert (2004) fÄtt författaren till föreliggande litteraturstudie att tro att det inte finns ettbÀttre val Àn att börja forska om tillÀmpningen av ISTDP tekniker pÄ barn och ungdomar ochför att visa hur dessa tekniker skiljer sig frÄn dem som anvÀnds med vuxna. Dennalitteraturstudie Àr ett teoretiskt förslag för att anvÀnda ISTDP med fokus pÄmentaliseringsteorin inom ramen för BUP. NÀr det gÀller KBT leder internationellaforskningsresultat till nödvÀndigheten att fÀsta blicken pÄ andra evidensbaserade metoderocksÄ nÀr det gÀller behandlingar för barn och ungdomar med psykiska och psykosocialaproblem. Davanloos ISTDP Àr en sÄdan evidensbaserad metod.

Det finns ljud som Àr pÄ vÀg att försvinna i takt med teknologins utveckling. Dagens ungdomar har aldrig hört ljud frÄn den Àldre teknologin, som den Àldre generationen har fÄtt vÀxa upp med sÄsom skrivmaskinen, modemet m.m. Dessa produkter gav ifrÄn sig ett speciellt ljud som numera inte hörs lika mycket idag. Men vad hÀnder nÀr tekniken utvecklas till den grad att ljud blir en sÀkerhetsfrÄga? Förutom teknikljud finns det ljud frÄn förhistoriska och nyligen utdöda djur som forskare har lyckats Äterskapa genom studier av kvarlevornas anatomi.

Det finns ljud som Àr pÄ vÀg att försvinna i takt med teknologins utveckling. Dagens ungdomar har aldrig hört ljud frÄn den Àldre teknologin, som den Àldre generationen har fÄtt vÀxa upp med sÄsom skrivmaskinen, modemet m.m. Dessa produkter gav ifrÄn sig ett speciellt ljud som numera inte hörs lika mycket idag. Men vad hÀnder nÀr tekniken utvecklas till den grad att ljud blir en sÀkerhetsfrÄga? Förutom teknikljud finns det ljud frÄn förhistoriska och nyligen utdöda djur som forskare har lyckats Äterskapa genom studier av kvarlevornas anatomi.

Bakgrund Vid psykisk oh?lsa p?verkas m?nga delar av vardagslivet och kan hindra personer till att engagera sig i de aktiviteter som v?rdes?tts. Personer upplever olika aktivitetsv?rden i vardagen, vilket g?r att den upplevda meningen ?r unik f?r varje person. Personer med psykisk oh?lsa upplever en l?gre aktivitetsbalans i vardagen, n?got som bidrar till s?mre m?ende.

PÄ ett vis Àr grupper för organisationen vad elden var för vÄra förfÀder, om de förstÄs och anvÀnds rÀtt, utgör de anmÀrkningsvÀrt kraftfulla och flexibla verktyg: om de missförstÄs eller anvÀnds felaktigt blir de destruktiva krafter. Likt elden kan grupper skapas eller uppstÄ spontant, och i likhet med elden Àr de farligast nÀr de ignoreras. Syftet med uppsatsen Àr att identifiera förbÀttringsomrÄden inom en organisations verksamhet som ska prioriteras, dÀr ett förbÀttringsomrÄde ska vidarutvecklas inom ett projekt. Det förbÀttringsomrÄde som valts Àr att analysera hur den administrativa enheten kan bli en dynamiskt fungerande arbetsgrupp samt att ta fram verktyg och strategier för hur det ska gÄ till utifrÄn mÄlen:1)      Vad medarbetarna upplever Àr bra2)      Vad medarbetarna kan utveckla3)      Hur gruppen kan arbeta vidare som gruppsamt för att fÄ svar pÄ mina inledningsfrÄgor: vilka faktorer pÄverkar att jag som mÀnniska/medarbetare kÀnner att jag tillhör en arbetsgrupp som nÄr resultat och Àr en del av min helhet? Vad Àr det gruppen behöver för att kunna uppnÄ effekten av att vara en vÀl fungerande och dynamisk arbetsgrupp. För att uppnÄ syftet och mÄlet har en fallstudie genomförts dÀr samtliga medarbetare i den administrativa enheten har fÄtt besvara en enkÀt/frÄgeformulÀr vid ett gemensamt tillfÀlle. EnkÀten har bestÄtt av bÄde öppna och fasta frÄgor och utgör kvalitativ forskning.

Ungdomar efterfrÄgar fritidsgÄrdar. I denna studie finns exempel pÄ vad som motiverar fritidsgÄrdsbesökare att tillbringa sin fritid pÄ fritidsgÄrdar. HÀr finns Àven förslag frÄn ungdomar pÄ vad en fritidsgÄrdsverksamhet kan göra för att vara en attraktiv mötesplats för unga. Debatten om fritidsgÄrdars funktion och uppdrag Àr en stÀndigt pÄgÄende diskussion. Ett antal företrÀdare för verksamheter, kommuner, skribenter och utredare har bidragit med sina erfarenheter och synpunkter.

Varje Är blir tusentals barn och ungdomar placerade för vÄrd och behandling utanför det egna hemmet. Trots att en placering pÄ institution eller i ett familjehem innebÀr ett omfattande ingrepp i de ungas liv finns det idag mycket lite forskning inom omrÄdet som utgÄr ifrÄn de ungas perspektiv. Detta Àr bakgrunden till vÄr egen studie, i vilken vi har velat lyfta framungdomarnas egna upplevelser och erfarenheter av institutionsplacering.Syftet med denna uppsats har varit att via institutionsplacerade ungdomars egna berÀttelseroch tankar försöka förstÄ hur vÀgen fram till placeringen har sett ut samt om det underplaceringstiden har skett nÄgra förÀndringar i deras liv och i deras syn pÄ sig sjÀlva och sinlivssituation. Vi har dÀrför utgÄtt ifrÄn följande frÄgestÀllningar:- Hur har vÀgen fram till placeringen sett ut?- Hur beskriver ungdomarna sina erfarenheter av att bli placerade pÄ institution?- Beskriver ungdomarna förÀndringar eller vÀndpunkter i sina liv under placeringstidenoch har deras syn pÄ sin livssituation och sig sjÀlva förÀndrats?För att uppnÄ vÄrt syfte och besvara vÄra frÄgestÀllningar har vi valt att ha en kvalitativ ansats och har genomfört halvstrukturerade livsvÀrldsintervjuer med tre institutionsplaceradeungdomar.

Sulfidjord bestÄr av finkornig jord, dvs. lera och silt och innehÄller höga halter av jÀrnmonosulfid (FeS) samt varierande halter av organiskt material. I Sverige förekommer den i ett brett strÄk lÀngs Norrlandskusten frÄn GÀvle i söder till Haparanda i norr. DÄ sulfidjord kommer i kontakt med syre, oxideras sulfiderna till sulfat och försurande vÀtejoner och metaller frigörs till omgivande miljö och ger upphov till destruktiva effekter. Urlakning av dessa Àmnen kan orsaka skador hos vÀxter och djur och medföra hÀlsoproblem hos mÀnniskor. Vid byggande pÄ och i sulfidjord vill man helst inte, av miljö- och kostnadsskÀl, grÀva bort sulfidjorden utan istÀllet nyttja den som undergrund.

Jag har kommit fram till i denna c-uppsats att den anti-estetiska och visuella aspekten i fĂŒr Alle-konsten i huvudsak bygger pĂ„ Wahlbeck/Ericssons anvĂ€ndande av modern teknik sĂ„som videokamera, ljud och visuell ljus-teknik. Detta i kombination med alternativa former för att visa upp konsten, t ex genom teater, likt spelfilmen och sĂ„poperans estetik. Jag har Ă€ven kommit fram till att det konstnĂ€rliga formatet och produkterna som sĂ„dana (Cd, Film och Video) Ă€r av betydelse för det anti-estetiska uttrycket i fĂŒr Alle-konsten. Den anti-estetiska frĂ„gestĂ€llningen har jag fĂ„tt svar pĂ„ genom att studera tidigare forskares texter om anti-estetik, t ex. Keith Moxeys text om Heironymus Bosch, Folke Edwards text om Futurism, grĂ€nslös mediauppfattning och 60-talets konst samt Hal Fosters text om anti-estetiken.