Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka feedback och dess inverkan på elevers lärande och utveckling.Hur påverkas elevernas lärande av feedback?Hur varierar den motoriska utvecklingen beroende på vilken av följande tre återkopplingar som eleven får: positiv-, konstruktiv- och videofeedback?Finns det någon skillnad mellan könen?MetodStudien hade en kvantitativ ansats samt en positivistisk syn. Direkt observation användes i denna studie. Ett bestämt moment observerades och statistik fördes ner. Elevernas frivolter observerades och antalet lyckade samt misslyckade försök fördes ner i statistiken.

Hållbar utveckling har, allt sedan Brundtlandrapporten 1987 och Rio 1992, utgjort den fundamentala idén för långsiktiga miljö- och utvecklingspolitiska strävanden och kommit att dominera miljöpolitiken/policyn i många länder. Med utgångspunkt i Hajers teori om diskursiva strategier för ekologisk modernisering, studeras i denna uppsats (1) hur hållbar utveckling påverkat svensk miljöpolitisk diskurs samt (2) hur den diskursiva dynamiken kring skiftet i svensk miljöpolitik - från kretsloppstänkande och Agenda 21 till ekologisk modernisering - efter socialdemokratins nya vision om 'det gröna folkhemmet', bör förstås.I en fallstudie i Malmö studeras närmare hur förändringen av den miljöpolitiska diskursen återspeglas i en lokal kontext samt huruvida det är nationell styrning, lokal logik eller ömsesidiga samspel inom ramen för de diskursiva förändringarna som gör att den lokala praktiken 'blir vad den blir'..

Vi har i denna uppsats valt att undersöka nio faktorer som är viktiga att ta hänsyn till vid utveckling och utvärdering av kravspecifikationen. Kravspecifikationen kan ses som resultatet av kravhanteringsprocessen, som i sin tur är en del av systemutvecklingsprocessen. Arbetet som fortskrider efter kravhanteringsprocessen har kravspecifikationen som utgångspunkt. Därför måste kravspecifikationen vara utformad på bästa tänkbara sätt. Vi har med hjälp av olika teorier och en kvalitativ fallstudie i form av intervjuer undersökt de faktorer som är viktiga att beakta vid utveckling och utvärdering av kravspecifikationen.

Syftet med studien var att få en ökad förståelse och en samlad bild över hur en kommun stödjer och uppmuntrar arbetssättet (utomhuspedagogik) i pedagogiska verksamheter. De metoder som användes i undersökningen var enkätundersökning i form av ett frågeformulär som skickades till skolledare i 17 barn- och ungdomsområden. Vidare utfördes två inspelade intervjuer med en skolchef och en trädgårdspedagog. Studiens resultat visade att kommunen hade en positiv inställning till arbetssättet och att flera skolgårdars utemiljöer har blivit upprustade. Förskoleverksamheterna fick själva söka ekonomiska medel hos kommunen för att kunna satsa på upprustningar av deras utemiljöer.

Vi har i vår uppsats kommit fram till att man i stort kan beskriva IKEA-kulturen som homogen eller enhetlig, då den är baserad på universella värderingar, men med heterogena inslag som en konsekvens av nationella kulturskillnader och lokala omtolkningar av de universella värderingarna. Vi menar att detta påverkar kulturen i egenskap av styrverktyg och påstår med stöd i den dialektiska synen på utveckling att man kan styra med en stark organisationskultur men att det är omöjligt att ha full kontroll över kulturens utveckling då förändring, ur en kulturell aspekt, är något man aldrig fullt ut kan kontrollera..

Föreliggande uppsats syftar till att undersöka hur ämnesinnehåll om miljöproblem och hållbar utveckling i läroböcker ämnade för geografiundervisning förhåller sig till miljöetiska ideologier. Uppsatsens metod utgår från en ideologianalys med hjälp av idealtyper av miljöetiska ideologier. Ideologianalysen utgår ifrån att undersöka läroböckernas texter om miljöproblem och hållbar utveckling utifrån kategorierna natursyn, relation mellan människa och natur samt vad som beskrivs vara moraliskt signifikant och relatera detta till idealtyper av miljöetiska ideologier. Sammanlagt har fyra läroböcker ämnade för undervisning i den nationella kursen geografi 1 analyserats.Resultatet av läroboksanalysen visar att samtliga läroböcker främst ger uttryck för en senmodern antropocentrism och i lägre grad inslag av uttryck för ekocentrism. Uttryck för biocentrism har endast återfunnits i ett textstycke i en av läroböckerna.

Målsättningen med uppsatsen är att genom en litteraturstudie ge en bild av hur kvinnor segregeras på arbetsmarknaden i Afrika söder om Sahara. Befolkningsförflyttningar, migration, krig, katastrofer, sjukdomar, förlust av arbetskraft, nerbrytningar av sociala institutioner, förändrade inhemska sociala och ekonomiska mönster, och minskade möjligheter till utveckling har drabbat kvinnorna i Afrika söder om Sahara sedan kolonialtiden. Historiska bevis indikerar att afrikanska kvinnors deltagande i det ekonomiska och politiska livet var djupt rotat på den afrikanska kontinenten. I många afrikanska samhällen hade kvinnor ett politiskt inflytande, om inte formellt så i vart fall informellt. Idagens Afrika söder om Sahara har kvinnor färre möjligheter än män.

Denna studie visar en tolkning av begreppet hållbar utveckling samtidigt som den konkretiseras i den specifika fartygsverksamheten. Detta examensarbete skall fungera som underlag till en utbildning som har som syfte att få befälsnivån att arbeta mot en mer hållbar utveckling. I samband med utbildningen är det viktigt att komma ihåg att målet är att öka medvetenheten hos befälsnivån så att risken minimeras för att de fattar dåliga beslut.Målet är även att befälsnivån skall känna att de har bättre verktyg än före utbildningen för att arbeta mot en mer hållbar utveckling. Det är viktigt att befälsnivån får med sig förståelsen för hur de tre dimensionerna ekologi, ekonomi och sociala aspekter hänger samman. Befälsnivån skall ha förståelse för att hållbar utveckling är uppnådd när förbättringar i en dimension också leder till förbättringar i en annan dimension (SOU 2004:104).

Arbetet består av en undersökning av förskollärares arbetssätt kring bild- och formskapande i förskoleverksamheten. Fokus har lagts kring barns lärande och utveckling vid dessa skapandetillfällen. Syftet med vår undersökning är att synliggöra faktorer som främjar barns utveckling och lärande vid bild- och formskapande. Enligt våra erfarenheter är bild- och formaktiviteter ofta annorlunda utformade på olika förskolor. Med anledning av detta ville vi göra en undersökning för att se skillnader och likheter mellan förskolor.

Denna studie berör begreppet hållbar utveckling i en utbildningskontext och syftar till att kartlägga hur tolv elever i årskurs fyra resonerar kring hållbar utvekling och framtid, samt vad de baserar sina resonemang på. Undersökningen utgår från ett sociokulturellt, pragmatiskt angreppssätt och då främst John Deweys transaktionella perspektiv på meningsskapande. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av två olika kvalitativa metoder, dels observationer av elevgrupper som resonerar kring tillgivna dilemman och dels genom kvalitativa intervjuer. Utifrån denna metodologi analyseras resultatet med inspiration av en praktisk epistemologianalys som innebär sökandet efter ?gaps? i dialoger, med andra ord de tillfällen då meningsskapande sker i möten.

Titel:Vad vet 13-åringar om hållbar utveckling, en intervjustudie med elever i årskurssex.Hållbar utveckling (HUT) innefattar de sociala-, ekologiska- och ekonomiska dimensionerna,vilket har gjort att hela samhället i dag berörs av hållbarhetsfrågor. Forskningen pekar på viktenav att ge kommande generationer möjligheter att möta hållbarhetsfrågorna på ett effektivt sätt.Syftet med den här studien är att undersöka vad trettonåringar vet om hållbar utveckling. Viintervjuade 22 elever i tre olika skolor varav en skola har fått utnämningen en skola för HUT.Vi delade in vårt material från våra intervjuer i tre kategorier av uppfattningar. En av kategoriernahar fått rubriken att bevara jorden som den är för kommande generationer. En annan kategorihar rubricerats, konkreta miljöfrågor.

AbstractSyftet med detta arbete är att se hur pedagogerna menar att de bearbetar skönlitteraturen med eleverna i förskoleklass, med tyngdpunkt på den muntliga delen. Arbetet består av litteraturgenomgång, empiri genom intervjuer och observationer, samt en diskussion och sammanfattning. Skönlitteratur visar sig vara något våra informanter använder sig av i sin undervisning. Skönlitteraturen behandlas på olika sätt och i varierad utsträckning, detta framkom under vår sammanställning från de kvalitativa intervjuerna som genomfördes med pedagoger i fyra olika förskoleklasser. Några exempel på tillfällen när skönlitteratur används av pedagogerna är vid terminsstart, konflikthantering, språklig utveckling, belysande av genus och nya begrepp.

Sammanfattning - AbstractVårt arbete baseras på en enkätundersökning samt tillhörande intervjuer vilka behandlade barns kunskaper och värderingar kring vatten och vattenanvändning. Vi undersökte om det gick att se en genusmässig skillnad då det under vår utbildning ofta lyfts fram att undervisningen åsidosätter flickors behov i utbildningssammanhang. Detta såg vi som motsägelsefullt då bland annat PISAs undersökningar visar att flickor idag presterar bättre i skolan än vad pojkarna gör. Denna undersökning genomfördes även på grund av att vi ser hållbar utveckling som en viktig del i skolans verksamhet. Vatten är en viktig del inom hållbar utveckling och därför valde vi att undersöka hur elever förhåller sig till detta.

F?ljande studie tar utg?ngspunkt i hur f?rskolan dagligen pr?glas av konflikter mellan barnen. ?L?roplanen f?r f?rskolan? (Lpf?18, 2018) skriver fram hur uppdraget f?r f?rskoll?rare utg?rs av att st?dja barn i att utveckla f?rm?ga att hantera konflikter, samt bidra till att barn skapar f?rst?else och respekt f?r varandra. Syftet med studien ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar av arbetet med att l?ra barn hantera konflikter, samt deras uppfattningar om konflikters betydelse f?r barns utveckling. De fr?gest?llningar som studien utg?r ifr?n ?r f?ljande: Hur ser f?rskoll?rare p? sitt arbete med att l?ra barn hantera konflikter i f?rskolan? Vad har f?rskoll?rare f?r uppfattningar om konflikters betydelse f?r barns utveckling? Studien tar utg?ngspunkt i en fenomenografisk forskningsinriktning d?r intervjuer som metod ligger till grund f?r den insamlade empirin.

Revisorer anses utgöra en profession vilket kännetecknas av bland annat etiska riktlinjer och krav på utbildning och kunskap. Enligt de etiska reglerna, som IFAC och dess oberoende kommittéer sätter för revisorsprofessionen, ska revisorer arbeta för allmänintresset. Innebörden av allmänintresset kan uppfattas otydligt och det finns olika syner på vad det faktiskt innebär. Enligt IFAC innebär allmänintresset att hänsyn ska tas till organisationers samtliga intressegrupper i samhället men inom professionen finns det skillnader i syn beroende på rang. På vägen till och inom professionen sker professionell utveckling genom utbildning, handledning och struktur & bedömningar.