Syftet med studien var att beskriva hälsorelaterad livskvalitet, ångest/Depression och vårdtillfredsställelse hos kvinnor med bröstcancer tidigt i sjukdomsförloppet samt att undersöka om det fanns ett samband mellan dessa aspekter. Vidare studerades förklarande bakgrundsfaktorer; demografiska, socioekonomiska och medicinska faktorer samt psykosocialt stöd. Denna tvärsnittsstudie genomfördes som en enkätstudie kompletterat med medicinska data från Regionalt register för bröstcancer i Uppsala/Örebroregionen. Totalt 1574 förfrågningar om deltagande gick ut, varav 69 % valde att delta i studien. Niohundratrettiotvå kvinnor ingick i de slutliga analyserna (59 %).

Syftet med studien var att beskriva hälsorelaterad livskvalitet, ångest/Depression och vårdtillfredsställelse hos kvinnor med bröstcancer tidigt i sjukdomsförloppet samt att undersöka om det fanns ett samband mellan dessa aspekter. Vidare studerades förklarande bakgrundsfaktorer; demografiska, socioekonomiska och medicinska faktorer samt psykosocialt stöd. Denna tvärsnittsstudie genomfördes som en enkätstudie kompletterat med medicinska data från Regionalt register för bröstcancer i Uppsala/Örebroregionen. Totalt 1574 förfrågningar om deltagande gick ut, varav 69 % valde att delta i studien. Niohundratrettiotvå kvinnor ingick i de slutliga analyserna (59 %).

Syftet med studien var att beskriva hälsorelaterad livskvalitet, ångest/Depression och vårdtillfredsställelse hos kvinnor med bröstcancer tidigt i sjukdomsförloppet samt att undersöka om det fanns ett samband mellan dessa aspekter. Vidare studerades förklarande bakgrundsfaktorer; demografiska, socioekonomiska och medicinska faktorer samt psykosocialt stöd. Denna tvärsnittsstudie genomfördes som en enkätstudie kompletterat med medicinska data från Regionalt register för bröstcancer i Uppsala/Örebroregionen. Totalt 1574 förfrågningar om deltagande gick ut, varav 69 % valde att delta i studien. Niohundratrettiotvå kvinnor ingick i de slutliga analyserna (59 %).

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeutiska interventioner för personer med diagnosen Depression. Designen för denna studie är en litteraturöversikt och baseras på ett systematiskt urval av vetenskapliga artiklar som analyserats och presenterats. Metoden valdes för att kartlägga det aktuella kunskapsläget inom området. Data samlades in genom sökning i databaser men också via manuell säkning. Efter granskning valdes 12 artiklar ut att ingå i litteraturöversikten.

Depression är en av vår tids vanligaste folksjukdomar, trots det söker bara hälften av alla drabbade vård. Ett sätt att nå ut till fler är genom internetbaserade behandlingsmetoder. Syftet med föreliggande studie var att undersöka effekten av fyra behandlarunderstödda internetadministrerade behandlingar vid mild till måttlig Depression. Två av behandlingarna bygger på fysisk aktivitet och två på beteendeaktivering. Inom varje betingelse har rationalen manipulerats.

Sjukfrånvaron har sedan 1997 stadigt ökat i Sverige. Övergången från ett produktion- till tjänstesamhälle har inneburit förändrade arbetsvillkor för de anställda. Undersökningar har visat på att psykiska hälsoproblem såsom utbrändhet och Depression antas ligga bakom det stigande antalet sjukskrivningar. Den utbredda psykiska ohälsan tros vara ett resultat av det nya arbetslivets stegrande villkor och krav. Syftet med föreliggande studie är således att utröna vilka arbetsklimatsvillkor utifrån krav- kontroll- och stödmodellen som kan tänkas bidra till Depression hos tjänstemän.

Bakgrund: Depression är vanligt förekommande och forskning visar att kosten har betydelse för hur vi mår. Intresset för sambandet mellan kost och Depression har ökat, men fortfarande saknas viktig information om kostvanor hos denna målgrupp.Syfte: Studiens syfte var att kartlägga kostvanor vid nedstämdhet alternativt Depression hos individer över 15 år och relatera dessa till Svenska Näringsrekommendationer, för att införskaffa en översiktlig bild samt ge anvisning om eventuella förbättringsområden.Metod: En kvantitativmetod valdes i form av en enkätundersökning, med sex områden i fokus. Enkäten distribuerades via vårdgivare och fanns även tillgänglig via Internet. Inhämtat data analyserades via SPSS Statistics Desktop V22.Resultat: Hälften av respondenterna uppfattade sin kosthållning som ohälsosam. Mindre än hälften följde Svenska Näringsrekommendationer om tre större mål per dag.

Bakgrund:Postpartum Depression är lika vanligt förekommande som att drabbas av Depression under något skede i livet men kan vara svår att upptäcka. Tillståndet framkallar ett lidande hos kvinnan och leder till en enorm belastning för anhöriga. Syfte: Syftet var att belysa upplevelser av postpartum Depression ur kvinnans perspektiv. Metod: Tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ design har analyserats och sammanställts till en litteraturöversikt. Resultat: Sex teman identifierades; rädsla, skuld, misslyckande, förväntningar och besvikelse, ensamhet och fångad i situationen som ledde till att kvinnorna förlorade kontrollen.

Post partum Depression (PPD) drabbar mellan 10 ? 15 % av nyförlösta mödrar. Att drabbas av en PPD kan orsaka känslomässiga och kognitiva besvär för hela familjen. Kvinnan löper också en större risk att drabbas av en Depression senare i livet, vilket är en faktor som kan påverka mammans relation till barnet och sin omgivning. En tidig korrekt behandling är viktig för mammans framtida välbefinnande.

Bakgrund: Elektrokonvulsiv terapi (ECT) är en välbeprövad metod för behandling vid Depression. Trots detta föreligger stora okunskaper kring behandlingen, vilket leder till osäkerhet för patienten. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur patienter upplever behandlingsprocessen med ECT vid Depression.Metod: 12 artiklar inkluderades och granskades i en litteraturstudie enligt Evans (2002).Resultat: Det råder informationsbrist till patienterna där de känner att de inte är förberedda inför behandlingen samt ovetande angående hur tiden efter ECT kan se ut, vilket leder till oro. Detta presenteras i fyra olika kategorier; Brist på information skapar misstro, Svårigheter i beslutsprocessen vid ECT på grund av Depression, Upplevda känslor i samband med behandlingsprocessen vid ECT och Betydelsen av en förtroendegivande och trygg omvårdnad. Slutsats: Oron över behandlingen och livet därefter är övergripande, där den störst bidragande faktorn till denna oro är risken för relaterade biverkningar.

Syftet med studien var att beskriva hälsorelaterad livskvalitet, ångest/Depression och vårdtillfredsställelse hos kvinnor med bröstcancer tidigt i sjukdomsförloppet samt att undersöka om det fanns ett samband mellan dessa aspekter. Vidare studerades förklarande bakgrundsfaktorer; demografiska, socioekonomiska och medicinska faktorer samt psykosocialt stöd. Denna tvärsnittsstudie genomfördes som en enkätstudie kompletterat med medicinska data från Regionalt register för bröstcancer i Uppsala/Örebroregionen. Totalt 1574 förfrågningar om deltagande gick ut, varav 69 % valde att delta i studien. Niohundratrettiotvå kvinnor ingick i de slutliga analyserna (59 %).

Skuld och skamkänslor är vanligt förekommande i samband med Depression. Mindre vanligt är att psykiatrisjuksköterskan frågar patienten om dessa fenomen.Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patientens upplevelse av fenomenen skuld och skam och dess inverkan på patientens upplevelse av sitt "själv" i samband med Depressionstillstånd. Metoden som användes var systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats. En latent innehållsanalys genomfördes på nio vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att personens upplevelse av fenomenen skuld och skam bidrog till att personens Självbild förminskades, Självkänslan var sårad och att Det emotionella lidandet accepterades.Patientens upplevelse av det lidande som de tre kategorierna omfattar, kan hos patienten förstås som Självets lidande.

Syftet med studien var att beskriva hälsorelaterad livskvalitet, ångest/Depression och vårdtillfredsställelse hos kvinnor med bröstcancer tidigt i sjukdomsförloppet samt att undersöka om det fanns ett samband mellan dessa aspekter. Vidare studerades förklarande bakgrundsfaktorer; demografiska, socioekonomiska och medicinska faktorer samt psykosocialt stöd. Denna tvärsnittsstudie genomfördes som en enkätstudie kompletterat med medicinska data från Regionalt register för bröstcancer i Uppsala/Örebroregionen. Totalt 1574 förfrågningar om deltagande gick ut, varav 69 % valde att delta i studien. Niohundratrettiotvå kvinnor ingick i de slutliga analyserna (59 %).

Syftet med studien var att beskriva hälsorelaterad livskvalitet, ångest/Depression och vårdtillfredsställelse hos kvinnor med bröstcancer tidigt i sjukdomsförloppet samt att undersöka om det fanns ett samband mellan dessa aspekter. Vidare studerades förklarande bakgrundsfaktorer; demografiska, socioekonomiska och medicinska faktorer samt psykosocialt stöd. Denna tvärsnittsstudie genomfördes som en enkätstudie kompletterat med medicinska data från Regionalt register för bröstcancer i Uppsala/Örebroregionen. Totalt 1574 förfrågningar om deltagande gick ut, varav 69 % valde att delta i studien. Niohundratrettiotvå kvinnor ingick i de slutliga analyserna (59 %).

Bakgrund: Psykisk ohälsa har under de senaste åren gått om rörelseorganens sjukdomar som främsta orsak till långtidssjukskrivningar i Sverige. Psykisk ohälsa innebär en försämrad livs­kvalitet för de drabbade och leder till stora samhällskostnader. Forskning krävs för effektivare sjukgymnastiska behandlingsmetoder vid psykisk ohälsa.Syfte: Studiens syfte var att undersöka förändringar avseende ångest, Depression, stress och kropps­liga symtom hos patienter som deltagit i gruppbehandling i Basal KroppskännedomTM (BK) i kombination med Mindfulness (MF).Metod: Studien genomfördes med ?single group design?. Mätningar av grad av ångest, Depression, stress och kroppsliga symtom utfördes före och efter gruppbehandlingen med formulären HAD, SCL-90 och SCI-93.Sammanlagt behandlades åtta grupper under perioden 2008 ? 2010.