Syftet med denna uppsats var att undersöka hur cancerpatienter ser på stöd i samband med sjukdom samt vilka faktorer är det som gör att vissa människor klarar av att hantera sjukdomar medan vissa har större benägenhet att fastna i kriser och hamna i Depression. För syftet valdes den kvalitativa forskningsansatsen och vidare valdes Ad-hoc metoden som intervjuanalys då målet och mitt fokus som forskare låg i att skapa mening och sammanhang i materialet. Två kvinnor har intervjuats vid ett tillfälle och till grund för det transkriberade intervjumaterialet ligger tidigare forskning om stöd vid sjukdom, upplevelser av sjukdom, KASAM, coping, kristeori och Depression i samband med cancer. Resultat och analys består av utdrag från respondenternas beskrivelser och berättelser samt citat kopplat och knutet till tidigare forskning och teoretiska perspektiv. I resultatet framgår hur kvinnorna upplevde stödet under sjukdom såväl som efter, KASAM och coping samt fokus på personliga faktorer för livskvalité. .

Depression är en sjukdom som 15-20% av befolkningen någon gång kommer att drabbas av.Vid behandling av Depression används, förutom psykoterapi och elektrokonvulsiv behandling (ECT), antidepressiva läkemedel. De flesta läkemedlen påverkar serotoninåterupptag, men dåserotonin har effekt på andra ställen i kroppen än hjärnan kan det uppstå biverkningar. Vidmånga eller långvariga Depressioner kan det bli aktuellt med långtidsbehandling. Riskerna medlångtidsbehandling är inte helt kända, och därför har i denna studie effekterna avlångtidsbehandling med antidepressiva läkemedel undersökts. Detta gjordes med hjälp av enlitteraturstudie utifrån frågeställningarna ?vilka effekter har långtidsbehandling medantidepressiva läkemedel på hjärt-kärlsystemet och frakturrisk?? och ?har långtidsbehandlingmed antidepressiva läkemedel några effekter på Depressionssjukdomens prognos?? Studienvisar att antidepressiva läkemedel kan öka risken för frakturer samt påverka hjärt-kärlsystemet,samt att mekanismerna bakom detta fortfarande är oklara..

Syftet med uppsatsen är att undersöka upplevelsen av olika copingstrategier hos kvinnor med Depression. Copingstrategierna har belysts utifrån hur effektiva kvinnorna anser dem vara och vi har även granskat om och i så fall hur dessa copingstrategier är könsbundna. Vår empiri bestod av intervjuer med fem informanter som alla gått eller går i behandling. Våra teoretiska analysredskap har varit coping och genusteori. Resultatet av studien visar att informanterna använder sig av flera olika copingstrategier för att hantera sin Depression och att dessa huvudsakligen kan delas upp i känslofokuserad och problemfokuserad coping.

Lucida drömmar (LD) innebär att drömmaren inser, under drömmens gång, att omgivningen och händelserna runtomkring är en dröm och inger förmågan att kunna påverka och reflektera över händelserna i drömmen. I lucid dreaming treatment (LDT) får drömmaren lära sig att förändra mardrömmars händelseförlopp. Dock blir inte alla lucida och många tror att det är själva känslan av kontroll som ger en effekt. Studien kommer utforska om kontroll utgör en nyckelkomponent i LDT genom att undersöka sambandet mellan LD och locus of control (LoC), Depression och subjektivt välbefinnande där LD verkar som en medierande variabel mellan å ena sidan LoC och å andra sidan Depression samt subjektivt välbefinnande. Deltagarna (n = 54) i undersökningen har fyllt i formulär gällande frekvens av drömmar och LD samt formulären Rotter?s 29 item internal-external scale, Center for epidemiologic studies Depression scale, International positive and negative affect schedule short form, Satisfaction with life scale och Pittsburgh sleep quality index.

Syftet med studien är att göra en kartläggning över hur svenska skådespelares fysiska och psykiska hälsostatus ser ut hösten 2009. De områden som undersöks är Depression, ångest, sömn, stress, arbetslöshet och hälsopåverkan, hörselproblem och tinnitus, samt alkohol- och droganvändning. En länk till en webbenkät med frågor från Hospital anxiety and Depression scale, Perceived stress scale, Nationell undersökning om hörsel, yrsel och tinnitus samt Swedish longitudinal occupational survey of health 2006 skickades till medlemmar i Teaterförbundets skådespelaravdelning. 533 deltagare svarade på de inledande frågorna och 425 deltagare slutförde hela enkäten.Resultaten visar på förekomst av Depression och ångest av klinisk betydelse, förekomst av sömnbesvär, samt förekomst av hög till mycket hög upplevd stress och prestationsbaserat självförtroende. Deltagarna upplever negativa konsekvenser av arbetslöshet.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur sjuksköterskan kan upptäcka och identifiera deprimerade patienter så att optimalt stöd och behandling kan ges. Metoden som valdes är en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar blivit granskade utifrån Polit & Beck kriterier för vetenskap. Resultatet visade att sjuksköterskan med kategorier/teman såsom prediktorer för Depression, tvärprofessionellt samarbete, användande av screeninginstument och kompetenshöjande insatser kan ge stöd och behandling för att förbättra deprimerade patienters psykiska hälsotillstånd..

I syfte att undersöka psykometriska egenskaper hos Affektiv självskattningsskala (AS-18) fyllde 88 patienter med diagnos bipolär typ I (N=46) eller typ II (N=42) i självskattningsskalorna AS-18 och MADRS-S vid två tillfällen med en dags mellanrum. Principalkomponentsanalys för AS-18 genomfördes med extrahering av två komponenter. Items laddade i de delskalor de tillhörde. Intern konsistens mättes med Cronbachs alfa och överensstämmelse med Cohens kappa. Test-retest-reliabiliteten beräknades.

The purpose of this study is to examine the impact that idealised body images found in media have on the body-image and wellbeing of young men and women. The study was carried out using questionnaires based on the BAQ and HAD scales to examine the participants' views of themselves as well as symptoms of anxiety and Depression. Time spent by the participants using different kinds of media, as well as their degree of social support, was used with the purpose of examining relations and differences in body-image between men and women. The questionnaire contained advertising images to examine whether short time exposure had any impact on the participants. In order to determine this, one half of the questionnaires contained idealised body-images, whilst the other half contained images without human objects.

I de flesta fall är diagnosen en välkommen orsaksförklaring till individens symtom men den kan också komma att bli en mall med förväntningar som individen anpassar sig efter. Det finns risk att individen låter sig påverkas negativt av diagnosen. Syftet med studien var att undersöka hur terapeutiskt verksamma personer upplever att patienten påverkas av att få diagnosen Depression. Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med deltagare som valdes målinriktat utifrån följande kriterium: kliniskt verksamma terapeuter med minst fem års erfarenhet inom utredning och/eller behandling av patienter med Depressionstillstånd. Resultaten visade att den formella diagnosen enligt terapeuterna sällan upplevdes negativt av patienten utan att den istället normaliserade och förklarade individens tillstånd.

Studien har syftat till att undersöka samband mellan samsjuklig psykologisk problematik och katastroftänkande hos ungdomar utifrån ett transdiagnostiskt perspektiv. Katastroftänkandets roll för förändring av social ångest och depressiva symtom undersöktes utifrån en studie av internetbaserad KBT-behandling mot social fobi (N=18).  Resultatet indikerar att ungdomar med hög initial nivå av katastroftänkande har större reduktion av depressiva symtom än ungdomar med låg nivå av katastroftänkande. Detta talar för att hänsyn bör tas till grad av katastroftänkande vid utformning av behandling för personer med social fobi, särskilt vid samsjuklighet med Depression. Kopplingen mellan katastroftänkande och samsjuklighet undersöktes utifrån en tvärsnittsstudie av gymnasieungdomar (N=713).  Resultatet visar på en koppling mellan katastroftänkande och social rädsla, sömnproblematik och nedstämdhet..

Postpartum Depression (PPD) är ett begrepp som används vid Depressioner upp till ett år efter förlossningen. Syftet med studien var att beskriva mödrars upplevelse av PPD. Examensarbetet är en litteraturstudie med deskriptiv design. De 15 kvalitativa vetenskapliga artiklarna som ligger till grund för resultatet är hämtade ur databaserna PubMed samt CINAHL. Känslor vid PPD kan förklaras i termer av lidande, förluster och förändringar.

Syftet med studien var att beskriva hälsorelaterad livskvalitet, ångest/Depression och vårdtillfredsställelse hos kvinnor med bröstcancer tidigt i sjukdomsförloppet samt att undersöka om det fanns ett samband mellan dessa aspekter. Vidare studerades förklarande bakgrundsfaktorer; demografiska, socioekonomiska och medicinska faktorer samt psykosocialt stöd. Denna tvärsnittsstudie genomfördes som en enkätstudie kompletterat med medicinska data från Regionalt register för bröstcancer i Uppsala/Örebroregionen. Totalt 1574 förfrågningar om deltagande gick ut, varav 69 % valde att delta i studien. Niohundratrettiotvå kvinnor ingick i de slutliga analyserna (59 %).

Syftet med studien var att beskriva hälsorelaterad livskvalitet, ångest/Depression och vårdtillfredsställelse hos kvinnor med bröstcancer tidigt i sjukdomsförloppet samt att undersöka om det fanns ett samband mellan dessa aspekter. Vidare studerades förklarande bakgrundsfaktorer; demografiska, socioekonomiska och medicinska faktorer samt psykosocialt stöd. Denna tvärsnittsstudie genomfördes som en enkätstudie kompletterat med medicinska data från Regionalt register för bröstcancer i Uppsala/Örebroregionen. Totalt 1574 förfrågningar om deltagande gick ut, varav 69 % valde att delta i studien. Niohundratrettiotvå kvinnor ingick i de slutliga analyserna (59 %).

Syftet med studien var att beskriva hälsorelaterad livskvalitet, ångest/Depression och vårdtillfredsställelse hos kvinnor med bröstcancer tidigt i sjukdomsförloppet samt att undersöka om det fanns ett samband mellan dessa aspekter. Vidare studerades förklarande bakgrundsfaktorer; demografiska, socioekonomiska och medicinska faktorer samt psykosocialt stöd. Denna tvärsnittsstudie genomfördes som en enkätstudie kompletterat med medicinska data från Regionalt register för bröstcancer i Uppsala/Örebroregionen. Totalt 1574 förfrågningar om deltagande gick ut, varav 69 % valde att delta i studien. Niohundratrettiotvå kvinnor ingick i de slutliga analyserna (59 %).

The aim: To examinate depressive symptoms among heart failure patients. Another aim was to examinate the differences in depressive symptoms between gender and between heart failure patients and the population. METHOD: The self-assassment formula MADRS was answered by twenty patients with heart failure at the University hospital in Uppsala. MAIN RESULT: Among the participants 31,3 % showed diffrent levels of depressive symptoms. Mild Depression was more common in women.