Vi vill i studien skildra tillvägagångssättet vid en överlåtelse för att få en förståelse för vad processen innebär för den enskilda företagaren. För det andra vill vi redogöra säljarens perspektiv på värden som finns i det existerande företaget och som inverkar i överlåtelseprocessen.En kvalitativ fallstudie med utgångspunkt i en induktiv ansats har genomförts med strukturerade och ostrukturerade intervjuer. Samtliga intervjuobjekt har varit anonyma för att möjliggöra informationsdelgivande. Överlåtelsen skedde parallellt med studiens gång och därför har studien även haft en interaktiv forskning.Hur överlåtelseprocessen blir beror på företagarens tidigare erfarenheter. Egenskaperna en företagare besitter samt målen som finns för överlåtelsen och dess finansieringsbehov är andra påverkande faktorer.

Ett identifierat riskområde inom hälso- och sjukvården är hantering av läkemedel och för att höja patientensäkerheten bör läkemedelshanteringen säkerställas. Vi har i en kvalitativ studie genom att använda flera olika metoder, så kallad triangulering, undersökt och beskrivit processen delning av läkemedel inom slutenvården. Vårt syfte var att identifiera risker och förbättringsmöjligheter och genom en fallstudie på två vårdavdelningar har vi kunnat identifiera skillnader i arbetssätt mellan vårdavdelningarna men också mellan sjuksköterskorna. För informationshantering i processen använder sig båda vårdavdelningarna av läkemedelsmodulen i vårdinformationssystemet Cosmic. Delningsprocessen på de studerade vårdavdelningarna fungerar bra men vi har kunnat identifiera förbättringsmöjligheter i den tekniska utrustningen, det vårdadministrativa systemet samt i organisationen och dess kvalitetsarbete.

När en brist har konstaterats i transportsystemet påbörjas en omfattande planeringsprocess. Den gamla planeringsprocessen var långdragen och man stötte ofta på hinder i ett senare skede av planeringen i form av överklaganden eftersom de föreslagna åtgärderna inte var förankrade hos alla berörda parter.2010 föreslog regeringen att planeringen enligt väglagen och lagen om byggande av järnväg skall ersättas med en sammanhållen process istället för att innefatta flera planeringsskeden som tidigare. Under den nya processen ska samråd ske fortlöpande och avsikten är att det ska bli lättare för allmänheten att överblicka processen.Då arbetssättet med åtgärdsvalsstudier (ÅVS) endast tillämpats i två till tre år är av intresse att få en ökad förståelse för hur ÅVS passar in i den befintliga planeringsprocessen hos aktörerna. Genom intervjuer skall ansvar och befogenheter hos aktörerna klarläggas. Det är även intressant att utreda hur de olika aktörerna arbetar för att ta tillvara på den information och de resultat som framkommer under en åtgärdsvalsstudie.

Denna rapport beskriver processen som projektledare/bildkoordinator pa? fo?retaget The Chimney Pot genom hela processen inom postproduktion av en la?ngfilm. Rapporten a?r utfo?rd i kursen Praktiskt examensarbete inom programmet IT, medier och design pa? So?derto?rns ho?gskola under VT 2012. Rapporten beskriver olika faser inom projektledning och hur man anva?nder modeller och verktyg fo?r planering, informationshantering, kommunikation och hur man tilla?mpar la?mpliga modeller fo?r olika projekt.

Av par i fertil ålder som aktivt försöker få barn är det 10-15 procent som inte lyckas inom ett år och räknas då till kategorin ofrivilligt barnlösa. Att drabbas av ofrivillig barnlöshet innebär stor sorg och prövning för det drabbade paret. Med hjälp av assisterad befruktning kan parets möjligheter till graviditet öka. En IVF-process innebär psykisk och fysisk påfrestning, vilket ställer stora krav på vårdens bemötande, kompetens och stöd. Denna studie syftar till att undersöka hur par som genomgår IVF-behandling upplever vårdens bemötande samt om och i så fall hur parets relation påverkats under och efter IVF-processen.

Examensarbetets syfte är att kartlägga belysningsprocessen vid kulturhistoriska belysningsprojekt.; vilka intressenter som är delaktiga, vilka lagar och regler som styr belysningen i dessa miljöer samt ta reda på om det finns någon sammanhållande kraft som säkerställer att objektets värden bibehålls och att staden som stadsrum gestaltas enhetligt. Följande frågeställningar besvaras i rapporten:? Vem/vilka bär ansvar i processen vid utformningen av historisk anpassad belysning och hur ser samverkan mellan olika aktörer ut under processen.? Hur ser det ut i dagens samhälle när det gäller att uppmärksamma ett kulturminne med belysning?? Vilka riktlinjer/lagar finns det för att säkerställa kvaliteten av arbetet?Under studien har intervjuer genomförts med personer som varit delaktiga under gestaltandet av belysningen för domkyrkorna i Uppsala och Lund. Vi har talat med beställaren, ljusdesigners, RAÄ - Riksantikvarieämbetet, SFV - Statens Fastighetsverk, Länsstyrelsen på respektive ort samt stadsarkitekter i båda dessa städer.På vardera platsen genomfördes en observation av dessa anläggningar i vilken vi har ställt den information som vi samlat in under intervjuerna mot det färdiga resultatet.Resultatet visar att det idag inte finns någon sammanhållande kraft/person som säkerställer kvalitet och enhetlighet när det gäller belysningsplanering i staden. De lagar som finns idag berör inte belysningen i sig utan dessa innehåller snarare restriktioner för hur installationen får påverka de skyddade objekten.

Allt fler produktioner till Sveriges Radio (SR) görs idag av externa bolag och radiojournalistyrket präglas av tidsbegränsade anställningar, vikariat och frilans. Som examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap C ville jag därför ta chansen att undersöka hur processen att sälja in en produktion till SR går till och jag undersökte därför hur man går tillväga när man producerar en dokumentär för Sveriges Radios P3, från idé till färdig produktion. Syftet var att genom mitt eget utvecklingsarbete lära mig hur processen går till och dessutom få dokumentären såld och sänd i P3. Som metod valde jag att följa processen genom att noggrant redovisa mitt eget utvecklingsarbete från idé till färdig produktion då jag själv skrev programförslag till P3 Dokumentär och sedan producerade en dokumentär efter formatets ramar. Jag analyserade min process med hjälp av Norman Faircloughs tredimensionella modell för diskursanalys och mitt mål var att följa de rådande diskurserna för att ha en större chans att få sålt in dokumentären.

I dagens tjänsteorienterade samhälle har företag blivit medvetna om att det inte bara är ändamålet med en produkt som kunden anser värdefullt utan att vägen dit också är viktig. Syftet med denna uppsats är att påvisa hur betydelsefull vägen mot ändamålet (den process som omger resultatet) är för kundens värdeupplevelse samt att undersöka huruvida olika åldrar och kön värderar tjänstens element olika. Som kontrast till tidigare kvalitativ forskning på området genomfördes här en kvantitativ studie, i form av en enkät, för att uppnå uppsatsens syfte. Undersökningen visade att resultatets betydelse fick högst omdömen men att processen ändå var essentiell för kundens helhetsupplevelse. Ett antal processfaktorer, framförallt trevlig och lyhörd personal, visade sig ha stor betydelse för upplevelsen och studien kunde även påvisa åsiktsskillnader beroende på kön och ålder.

Ett av regeringens centrala mål för att behålla Sveriges styrka som industrination och välfärdsstat, är att öka nyföretagandet i Sverige. En viktig faktor i nyföretagandet är stimulerandet av innovationer fram till kommersialiserade produkter. Organisationen Grensebroen Arena har inrättats genom offentliga medel, för att stödja innovationer och teknikutveckling inom vård/omsorg i Østfold/Fyrbodal. Grensebroen Arena har funnit att kunskapen om vilka kostnader och kapitalbehov samt dess placering i tid under en innovationsprocess, ofta är begränsad hos den innovatör som befinner sig i början av processen. Detta leder till att innovatörer ibland påbörjar utvecklingen av sin idé utan att ha någon genomarbetad plan, vilket ställer innovatören inför svåra beslut som får tas utan rätt beslutsunderlag.

I studien gjordes djupintervjuer med sex personer med konstnärligt kreativa yrken. Syftet var att undersöka den personliga upplevelsen av kreativitet hos individer som dagligen möter kreativitet i sitt yrke. Undersökningen var kvalitativ och en fenomenologisk infallsvinkel antogs. Frågeställningarna berörde de intervjuades känslomässiga och tankemässiga upplevelse av kreativitet, en kartläggning av de förutsättningar och begränsningar respondenterna uppfattade, samt deras syn på den kreativa processen.Resultatet i studien visade på en känslomässig dualism gällande skapandet, en upplevelse av plötslig helhet och ett flöde. Några tankemässiga teman togs upp av respondenterna gällande bland annat definitionen av begreppet kreativitet, fokus, inspiration, drivkrafter, identitet och kontroll.

Syftet med kartläggningen är att undersöka förekomsten av olika språkstörningar, hur de uppmärksammas, vilka som samarbetar i processen för att hjälpa barn med språkstörningar samt om det används något särskilt kartläggningsmaterial för att upptäcka barn med språkstörningar. Den metod som har använts för att genomföra kartläggningen är webbenkät. Det var sammanlagt 81 avdelningar som besvarade enkäten och den riktade sig till förskollärare som är verksamma i åldrarna ett till fem. Resultatet visade att fonologiska problem är vanligast bland barn i förskoleåldern samt att det i huvudsak är förskollärare, vårdnadshavare och BHV som uppmärksammar barns språkstörning. De professioner som avdelningarna främst samarbetar med i processen för att hjälpa barn med språkstörningar är logopeder, specialpedagoger och BHV.

Problematiken för anskaffning av standardsystem inom en verksamhet kan bli omfattande,särskilt ifall företaget tar förhastade beslut, och därmed blir anskaffningen en belastningistället för tvärtom. Metodutvecklingen för anskaffningen av standardsystem är ett områdesom inte är utforskat i stor utsträckning. Idag finns det en generell metod som används vidanskaffning av standardsystem. Metoden kallas för SIV-metod (Standardsystem iverksamheter) och har utvecklats av bl.a. Anders G.

Mobilapplikationer har på bara några år kommit att bli en naturlig del i marknadsföringsmixen för många företag som vänder sig till slutkonsumenter. Nu spås företagsapplikationer, mobilapplikationer skapade för företagsanvändare, stå inför sitt stora genombrott. Det verkar bland forskare och praktiker finns en allmänt utbredd åsikt om att mobilapplikationer har stor potential att bli en kraftfull B2B-marknadsföringskanal. Trots detta har mobilapplikationer ännu inte fått något omfattande genomslag inom B2B- sektorn och det råder stor osäkerhet kring hur de möjligheterna som mobilapplikationer har potential för ska tas tillvara.Syftet med den här uppsatsen är att försöka räta ut några av dessa frågetecken genom att utreda hur en mobilapplikation används som marknadsföringskanal av ett svensk B2B- företag, och utifrån detta undersöka mobilapplikationers potential som marknadsföringskanal utifrån två för B2B-marknadsföringsområdet centrala teoretiska perspektiv: relationsmarknadsföring och värdeskapande. För att kunna göra detta har vi genomfört en fallstudie av hur ett svenskt B2B- företag, ABB använder sig av mobilapplikationer i marknadsföringssyfte.

Reflektioner kring hur den kreativa processen kan observeras på olika nivåer. .

Uppsatsens syfte är att utreda hur IFRS påverkar redovisningen av goodwill, samt de konsekvenser den nya redovisningen kan tänkas ge upphov till vid företagsvärderingar. Metoden är deduktiv, och empirin består av en dokumentstudie av aktuella redovisningsstandarder samt nyckeltal som används vid företagsvärdering. För att besvara hur redovisningen sker, fokuserar uppsatsen på de aktörer som är involverade i processen att alstra finansiell information. Därför behandlar uppsatsens teoretiska del ämnen som incitament, trovärdighet, objektivitet, ämnen som spelar in i processen vid faktaetablering. Den empiriska delen visar på en ökad subjektiv del i redovisningen av goodwill, och mot bakgrund av uppsatsens teoretiska resonemang, resulterar uppsatsen i att objektiviteten minskar, och därmed trovärdigheten, i finansiella rapporter.