SammanfattningNumer Àr fri- och rÀttigheter som skyddas för de enskilda medborgarna nÄgot som mÄste anses sjÀlvklart i de allra flesta stater och rÀttssystem. Synen pÄ fri- och rÀttigheter kan dock traditionellt sett skilja sig ganska mycket Ät beroende pÄ vilket lands lagar och regler som man vÀljer att studera. Olika system har givetvis funnit olika lösningar pÄ hur dessa fri- och rÀttigheter ska skyddas, samt har Àven olika uppfattningar om vad som överhuvudtaget Àr fri- och rÀttigheter för den enskilda medborgaren. Vidare kan synen pÄ om fri- och rÀttigheterna ska vara absoluta eller kunna inskrÀnkas pÄ olika sÀtt variera beroende pÄ vilket lands rÀttssystem som granskas.Olika lÀnder har vidare givetvis influerats av olika synsÀtt och ideologiska tankegÄngar genom Ären. Detta Àr inte minst fallet nÀr en jÀmförelse görs mellan Sverige och England.

Syftet med fo?religgande underso?kning a?r att studera hur en viss grupp flickor pa? gymnasiet upplever fo?ra?ldrarnas sto?ttning i sin skolga?ng. Studien a?mnar a?ven studera en eventuell a?tskillnad i hur sto?ttningen kan tas i uttryck beroende pa? fo?ra?ldrarnas utbildningsniva?. Begreppet sto?ttning har i studien operationaliserats med utga?ngspunkt i motivations- och fo?rva?ntansteorier och med hja?lp av Bourdieus teori kring kapital a?mnar studien att fo?rklara den reproducerande kraft som utbildningskapitalet hos fo?ra?ldrarna bidrar till.

Syftet med arbetet har varit att nÄ kunskap om mÄngkultur i förskolan genom att undersöka hur personal reflekterar kring kulturmöten och hur de sÀger sig arbeta i sin verksamhet. Vi har valt att utgÄ frÄn det sociokulturella perspektivet dÀr man lÀr sig i samspel med andra. För att ett samspel ska uppstÄ behöver kulturmöten vara inkluderande. I litteraturdelen har vi tagit upp olika faktorer som rör kulturmöten i förskolan. Faktorer som vi tar upp som Àr viktigt för barns utveckling och kulturtillhörighet Àr sprÄket, identiteten och förÀldrasamarbetet.

Syftet med följande arbete Àr att fÄ en bild av hur flersprÄkiga gymnasieelever uppfattar sin skolsituation dÄ de har ett annat modersmÄl Àn svenska, med fokus pÄ inlÀrningen av ett för dem tredje sprÄk. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om sprÄkinlÀrning samt skolsituationen för och resultat hos flersprÄkiga elever. Med hjÀlp av en serie intervjuer skapas en bild av nÄgra elevers upplevelse av sin skolsituation. Sammanfattningsvis pekar resultaten pÄ att synen pÄ flersprÄkiga elever ofta Àr nÄgot ensidig och fokuserad pÄ elever med problem och bortser frÄn en grupp mycket framgÄngsrika elever som lÀrt sig att utnyttja alla sina kunskaper. Dessutom Àr det tydligt att trygghet och sjÀlvkÀnsla Àr av vikt för flersprÄkiga elever med annan kulturell bakgrund..

AbstractThis essay contains a comparison between principals and supervisors within the Health-care and is focused on their view regarding their own leadership. It contains a comparison between their respective models for leadership and how to evolve as a leader within these two organizations.The study is carried out as in dept interviews with four principals and four supervisors.The results show that the principals have a sufficient education and a broad network, but they need the opportunity to a personal development within their leadership. On the other hand, within the Health-care, the supervisors stand on a good base of education where focus lies on the personal development within the leadership. However, they need more opportunities to build up their networks.The conclusion that can be drawn is that these two organisations would gain on learning from each other, in order to establish as good conditions as possible to improve the leaderships within their own organization..

Syftet med denna uppsats ?r att kartl?gga m?lspr?ksavvikande uttal hos andraspr?ksinl?rare med hindi och engelska som basspr?k med avseende p? vokalljud i svenska, som ?r m?lspr?ket i denna uppsats. De m?lspr?ksavvikande uttal som beaktas ber?r vokalkvalitet, vokalinskott och vokalbortfall. Forskningsfr?gorna som st?lls ?r vilka m?lspr?ksavvikande uttal som f?rekommer, och varf?r m?lspr?ksavvikande uttal f?rekommer.

I denna studie ville jag belysa de olika aktörernas samverkan för barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan. De metoder som anvÀndes för att uppfylla syftet var kvalitativa intervjuer. Med de kvalitativa intervjuerna ville jag bilda mig en uppfattning av hur varje aktör ser pÄ samverkan kring barn i behov av sÀrskilt stöd. Ur syftet lyftes tre frÄgestÀllningar fram, dessa anvÀndes sedan som grunden i mina intervjufrÄgor. Studien utgÄr utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv och grundad teori (Grounded Theory).

Syftet med denna undersökning och uppsats Àr att ta reda pÄ om det finns en samsyn nÀr det gÀller att arbeta med ÄtgÀrdsprogram och om det saknas hur ser attityden ut dÄ? I Skolverket (2008) stÄr det att: ?Kravet pÄ att utarbeta ÄtgÀrdsprogram omfattar alla skolformer utom förskoleklassen [?] ? Undersökningen Àr kvalitativ och baseras pÄ enkÀtfrÄgor samt intervjuer, urvalet i undersökningen bestÄr av pedagoger frÄn olika yrkeskategorier pÄ tvÄ mindre, mellansvenska skolor med förskoleklass till Är 5. Dessutom intervjuade vi rektorer,specialpedagog, speciallÀrare samt skolsköterska.Resultatet visade att det finns en samsyn Àven om det skiljer sig Ät i vissa anseenden. Rektor har yttersta ansvaret för att ett ÄtgÀrdsprogram upprÀttas och delar, tillsammans med sin personal, synen pÄ nyttan av ett ÄtgÀrdsprogram..

Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ hur pedagogerna ser pÄ utomhusmiljön som ett verktyg för inlÀrning av Àmnet matematik, samt om synen pÄ utomhusmatematik skiljer sig Ät hos personalen beroende pÄ om de Àr verksamma i förskola eller i förskoleklass. Metoden som anvÀnts Àr strukturerad och kvalitativ intervju med pedagoger verksamma inom sÄvÀl förskola som förskoleklass. Resultatet visade pÄ att personalen Àr övervÀgande positiv till att anvÀnda sig av utomhusmiljön som verktyg vid inlÀrning av matematik, men att det kan finnas praktiska hinder som gör att man inte vÀljer det i den utstrÀckning som man önskar. Det Àr heller ingen direkt skillnad mellan de tvÄ instanserna, förskola och förskoleklass, utan skillnaderna ligger mer i hur man ser pÄ vad utomhusmiljö Àr för nÄgot..

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka relationsarbetet i lÀrarens ledarskap samt vilka möjligheter eleverna ges till interaktion. Genom observationer har vi studerat lÀrares interaktion med eleverna i syfte att skapa goda relationer samt hur lÀrarna arbetar metodologiskt för att frÀmja interaktion mellan eleverna. VÄr syn pÄ lÀrande sammanfaller med det sociokulturella perspektivet dÀr lÀrande sker i samspel med andra. En ytterligare utgÄngspunkt Àr att goda relationer mellan lÀraren och eleven Àr en förutsÀttning för att lÀrande ska kunna ske. Vi menar att lÀraren mÄste inse sitt ansvar för att skapa dessa goda relationer och att man med sitt agerande pÄverkar relationen.

I denna uppsats presenteras en studie med syftet att undersöka hur ett fÄtal lÀrare som undervisar i svenska jobbar med texttyper i skrivundervisning samt hur dessa lÀrare skapar en sprÄklig miljö som frÀmjar alla elevers lÀrande. Uppsatsen vill dessutom utreda hur de medverkande svensklÀrarna stöttar andrasprÄkselevers sprÄk- och kunskapsutveckling och om lÀrarna anvÀnder sig av en explicit undervisning nÀr de undervisar i texttyper. Slutsatsen visar att undersökningens lÀrare anvÀnder sig av en ?traditionell? undervisning som verkar fokusera pÄ erfarenheter som elever med majoritetsbakgrund har. De begrepp och termer som lÀraren antar Àr nya eller okÀnda för eleverna förklaras i klass, dock Àr lÀrarna medvetna om att somliga andrasprÄkselever inte har förstÄtt dessa.

I denna uppsats undersöker vi hur pedagoger resonerar kring val av arbetssÀtt vid lÀs- och skrivundervisning samt hur pedagoger resonerar om individualisering vid lÀs- och skrivundervisning. Vi har valt att genomföra kvalitativa intervjuer för att undersöka syftet. Undersökningen utgÄr frÄn sex pedagogers resonemang om sin lÀs- och skrivundervisning. Pedagoger som nÄgon gÄng har varit verksamma i en Ärskurs 1 har intervjuats. Det teoretiska perspektiv som vi har anvÀnt oss av i denna uppsats Àr det sociokulturella perspektivet.

Bakgrund: Samarbetet mellan svenska och kinesiska företag har ökat avsevÀrt i takt med att allt fler svenska företag etablerat sig pÄ den kinesiska marknaden. Detta har lett till ett ökat affÀrssamarbete mellan de tvÄ parterna dÀr nya relationer byggs upp och utvecklas för att fÄ större marknadsandelar.   Problematiskt Àr dock att det finns tydliga kulturella skillnader mellan Kina och Sverige som medför att det finns mÄnga utmaningar som kan pÄverka affÀrsrelationen. Syfte: Syftet Àr att utreda vilka utmaningar som kan förekomma i affÀrsrelationer mellan svenska och kinesiska företag samt vilka kulturella drag dessa grundar sig i. Teori: Den teoretiska grunden utgÄr frÄn teorier som redogör för kulturella skillnader mellan Sverige i Kina. Fokus ligger vid att fÄ förstÄelse för de mest betydande kulturdragen inom lÀndernas affÀrskulturer för att pÄ sÄ sÀtt urskilja vilka utmaningar som kan förekomma. Vidare förklaras vilka egenskaper som Àr viktiga för affÀrsrelationer samt hur relationerna har förÀndrats över tid. Metod: Det tillvÀgagÄngssÀtt som anvÀnts bygger en kvalitativ undersökning i form av djupgÄende semistrukturerade intervjuer.

Syftet med vĂ„r studie Ă€r att undersöka hur nĂ„gra pedagoger pĂ„ Åland arbetar med detsvenska sprĂ„ket hos barn med annat modersmĂ„l Ă€n svenska. Meningen Ă€r att fĂ„ kunskapom vilka arbetssĂ€tt pedagogerna anvĂ€nder sig av för att frĂ€mja det svenska sprĂ„ket ochvilka situationer de anser vara betydelsefulla för sprĂ„kutvecklingen. Studiengenomfördes med hjĂ€lp av halvstrukturerade intervjuer vilka dokumenterades med hjĂ€lpav ljudupptagning. De fyra pedagogerna arbetade som barnskötare ochbarntrĂ€dgĂ„rdslĂ€rare. UtgĂ„ngspunkten för analysen Ă€r det sociokulturella perspektivet.Resultatet visade att pedagogerna anvĂ€nde sig av rim, ramsor och sĂ„nger för attstimulera sprĂ„ket.

Vilken grundlÀggande idé utgÄr vi ifrÄn nÀr vi talar om förnuft och rationalitet och vilka konsekvenser fÄr detta för synen pÄ individen, individen i samhÀllet samt individen i datasystemet? Uppsaten belyser problematik rörande den icke-situerade individen, vilken inte Àr en individ utan snarare en skenbar produkt utav homogena vÀrderingar. .