Denna studies syfte Àr att undersöka och beskriva vilken kunskapssyn som finns hos lÀrare i naturvetenskap, pÄ högskolan, och hur denna överensstÀmmer med hur lÀrarna undervisar och bedömer studenternas kunskaper. Undersökningsgruppen som slumpmÀssigt valdes ut för studien bestod av lÀrare i naturvetenskapliga Àmnen pÄ Teknik och samhÀlle, Malmö högskola, och de undersökningsmetoder som anvÀndes var deltagande observationer och semistrukturerade intervjuer. Tolknings- och analysförfarande valdes i enlighet med Kvales (1997) "ad hoc"-metod. Materialet analyserades först för att definiera lÀrarnas huvudsakliga kunskapssyner, dÀrefter för att besvara delfrÄgorna om pÄverkan och perspektivintegrering. Till sist gjordes jÀmförelser mellan observationer och intervjuer.Analysen av observationerna och intervjuerna visar pÄ att tre av lÀrarna i studien har en processinriktad kunskapssyn och tvÄ har en konstruktivistisk inriktad kunskapssyn.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om och isÄfall hur unga anvÀnder det virtuella rummet för att samspela med andra och tala om frÄgor som rör killar, tjejer och sexualitet. Uppsatsen vilar pÄ en socialkonstruktionisk grund och den forskningsansats som anvÀndes för att förstÄ det insamlade materialet var diskursanalys. Vidare sker tolkningen av det insamlade materialet med utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande kombinerat med Connells tankar om genus. Resultatet visar att det finns Äterkommande samtalsÀmnen i dom ungas samtal, om Àn i olika former. Dessa samtal handlar frÀmst om skillnader mellan killar och tjejer, hur man lyckas i mötet med det andra könet och nÀr man egentligen Àr redo för sin sexuella debut.

M?ns v?ld ?r ett samh?llsproblem d?r m?n ?r ?verrepresenterade i v?ldsbrott. Genom att utmana sn?va k?nsroller och negativa mansnormer kan skolan bidra till att bryta strukturer som ligger till grund f?r v?ld i samh?llet Syftet med detta utvecklingsarbete ?r att unders?ka om ett normmedvetet arbete kan bryta negativa k?nsnormer och maktstrukturer i skolmilj?n samt fr?mja elevernas normkritiska reflektion. Arbetet genomf?rdes p? tv? fritidshem med elever i ?rskurs 2 och 3, d?r teorin om hegemonisk maskulinitet och identitet anv?ndes f?r att f?rst? normernas p?verkan.

Den hÀr uppsatsen behandlar hur synen pÄ genus och kön inom arkeologisk tolkning kan vidgas med hjÀlp av Judith Butlers teorier. Uppsatsen Àr ett försök att finna vÀgen till tolkningar som gÄr utanför en normativ syn pÄ kön och sexualitet. Med hjÀlp av Judith Butler har jag utvÀrderat tidigare gjorda tolkningar av bronsÄlderns hÀllristningar och tvÄ danska ekkistegravar (Egtvedsgraven och Skrydstrupsgraven), samt sjÀlv sökt finna alternativa tolkningar av dessa..

Denna studie handlar om ungdomar och deras bildarbete i skolkontext. UndersökningenutgÄr ifrÄn den sociokulturella perspektiv och den designteoretiska perspektiv. Syftetmed studien har varit att skapa förstÄelse för hur ungdomar vÀljer att kommunicerarmed bilder, ikoner och andra symboler i bildarbeten nÀr de gör bildarbete. Studien hargenomförts med kvalitativ metod och urvalet har gjorts i tvÄ steg genom subjektivt urvaloch systematiskt urval. Insamling av material har skett genom att ungdomarna fick göraett symboliskt sjÀlvportrÀtt samt att ungdomarna intervjuades.

Syftet med denna studie har varit att belysa lekens betydelse för barns lÀrande sett ur barns perspektiv, och hur empati och vÀnskap visar sig i barnens lek. FrÄgestÀllningarna som jag har anvÀnt mig av Àr: Vad beskriver barnen att de lÀr sig i leken sett ur deras perspektiv? Hur stor betydelse har empati och vÀnskap för barnens lek? Studien grundar sig pÄ en kvalitativ metod i form av observationer och intervjuer med barn i förskolan. I bakgrunden beskrivs det sociokulturella perspektivet och utvecklingspedagogiken som utgör studiens teoretiska utgÄngspunkter. Resultatet visade att barnen anser att de lÀr sig socialt samspel, turtagande, empati och kommunikation genom leken.

Dagens svenska samhÀlle har förÀndrats frÄn att ha varit av kollektivistiskt karaktÀr till att bli mer individualistiskt dÀr fokus numera ligger pÄ individen och hans/hennes fria val. FrÄgan Àr hur detta individualistiska tÀnkande kan förenas med lagen om alla barns och elevers rÀtt till lika behandling oavsett, kön, etnicitet, sexualitet, religion/trosuppfattning och funktionshinder? Denna uppsats Àr en kritisk diskursanalys av programmen SET och Steg Vis, vilka Àr program som i grundskolan anvÀnds för att frÀmja socialt och emotionellt lÀrande hos elever för att i förlÀngningen motverka vÄld och diskriminering. Mitt syfte med uppsatsen Àr att se vilken vÀrdegrund programmen förmedlar och hur de förhÄller sig till den svenska kontemporÀra utbildningspolitiska diskursen. Det som till synes verkar vara tvÄ liknande program har under analysen visat sig vila pÄ, till viss del, olika vÀrdegrunder.

Uppsatsen bygger pÄ en analys av hemsidan En jÀmstÀlld förskola och skola ? hur kan vi nÄ dit?. Hemsidan Àr ett metodmaterial utgivet av LÀnsstyrelsen i VÀstmanland som riktar sig till pedagoger och syftar till att vara ett stöd i arbetet med jÀmstÀlldhets- och likabehandlingsfrÄgor i förskola och skola. Syftet med uppsatsen Àr att analysera hur jÀmstÀllsdhetsdiskursen framtrÀder och vilka förestÀllningar om genus som Àr rÄdande pÄ hemsidan.  FrÄgestÀllningarna som jag utgÄr ifrÄn i min analys Àr: Vilka idéer om genus och jÀmstÀlldhet förekommer pÄ hemsidan? Finns det andra underliggande normer och/eller vÀrldssyn pÄ hemsidan som kan pÄverka arbetet med jÀmstÀlldhet? Hur framstÀlls genus pÄ hemsidan? Vilka effekter kan den syn pÄ genus och jÀmstÀlldhet som finns pÄ hemsidan fÄ pÄ det praktiska jÀmstÀlldhetsarbetet? Den rÄdande jÀmstÀlldhetsdiskursen och synen pÄ genus kommer att pÄverka hur arbetet med dessa frÄgor sker i förskola och skola, hur förskolan och skolan i sin tur vÀljer att arbeta med genus och jÀmstÀlldhet kommer att ger efterverkningar pÄ ett samhÀlleligt plan.

Bakgrund: Sepsis ?r ett potentiellt livshotande tillst?nd som kr?ver snabb identifiering och behandling. Sjuksk?terskan har en central roll i det initiala omh?ndertagandet p? akutmottagning, d?r tidig identifiering ?r avg?rande f?r patientens ?verlevnad, lidande och h?lsa. Flera faktorer kan dock f?rsv?ra sjuksk?terskans f?rm?ga att identifiera sepsis.

Vi har i vÄr uppsats kommit fram till att man i stort kan beskriva IKEA-kulturen som homogen eller enhetlig, dÄ den Àr baserad pÄ universella vÀrderingar, men med heterogena inslag som en konsekvens av nationella kulturskillnader och lokala omtolkningar av de universella vÀrderingarna. Vi menar att detta pÄverkar kulturen i egenskap av styrverktyg och pÄstÄr med stöd i den dialektiska synen pÄ utveckling att man kan styra med en stark organisationskultur men att det Àr omöjligt att ha full kontroll över kulturens utveckling dÄ förÀndring, ur en kulturell aspekt, Àr nÄgot man aldrig fullt ut kan kontrollera..

Intern kontroll Àr ett begrepp som fÄtt ökad aktualitet i spÄren av olika finansiella skandaler i privat och offentlig sektor. I offentliga organisationer har nya driftsformer samt ökade krav pÄ kostnadseffektivitet ocksÄ bidragit till ett ökat fokus pÄ intern kontroll. Intern kontroll i kommunala verksamheter, sÄsom ett landsting, Àr reglerad av lagar. I kommunallagen fastslÄs att styrelsen i kommun eller landsting har det övergripande ansvaret för att se till att det finns en god intern kontroll. Syftet i denna uppsats Àr att undersöka olika aktörers perspektiv pÄ den interna kontrollen ett landsting.

SammanfattningNumer Àr fri- och rÀttigheter som skyddas för de enskilda medborgarna nÄgot som mÄste anses sjÀlvklart i de allra flesta stater och rÀttssystem. Synen pÄ fri- och rÀttigheter kan dock traditionellt sett skilja sig ganska mycket Ät beroende pÄ vilket lands lagar och regler som man vÀljer att studera. Olika system har givetvis funnit olika lösningar pÄ hur dessa fri- och rÀttigheter ska skyddas, samt har Àven olika uppfattningar om vad som överhuvudtaget Àr fri- och rÀttigheter för den enskilda medborgaren. Vidare kan synen pÄ om fri- och rÀttigheterna ska vara absoluta eller kunna inskrÀnkas pÄ olika sÀtt variera beroende pÄ vilket lands rÀttssystem som granskas.Olika lÀnder har vidare givetvis influerats av olika synsÀtt och ideologiska tankegÄngar genom Ären. Detta Àr inte minst fallet nÀr en jÀmförelse görs mellan Sverige och England.

Syftet med följande arbete Àr att fÄ en bild av hur flersprÄkiga gymnasieelever uppfattar sin skolsituation dÄ de har ett annat modersmÄl Àn svenska, med fokus pÄ inlÀrningen av ett för dem tredje sprÄk. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om sprÄkinlÀrning samt skolsituationen för och resultat hos flersprÄkiga elever. Med hjÀlp av en serie intervjuer skapas en bild av nÄgra elevers upplevelse av sin skolsituation. Sammanfattningsvis pekar resultaten pÄ att synen pÄ flersprÄkiga elever ofta Àr nÄgot ensidig och fokuserad pÄ elever med problem och bortser frÄn en grupp mycket framgÄngsrika elever som lÀrt sig att utnyttja alla sina kunskaper. Dessutom Àr det tydligt att trygghet och sjÀlvkÀnsla Àr av vikt för flersprÄkiga elever med annan kulturell bakgrund..

AbstractThis essay contains a comparison between principals and supervisors within the Health-care and is focused on their view regarding their own leadership. It contains a comparison between their respective models for leadership and how to evolve as a leader within these two organizations.The study is carried out as in dept interviews with four principals and four supervisors.The results show that the principals have a sufficient education and a broad network, but they need the opportunity to a personal development within their leadership. On the other hand, within the Health-care, the supervisors stand on a good base of education where focus lies on the personal development within the leadership. However, they need more opportunities to build up their networks.The conclusion that can be drawn is that these two organisations would gain on learning from each other, in order to establish as good conditions as possible to improve the leaderships within their own organization..

Syftet med arbetet har varit att nÄ kunskap om mÄngkultur i förskolan genom att undersöka hur personal reflekterar kring kulturmöten och hur de sÀger sig arbeta i sin verksamhet. Vi har valt att utgÄ frÄn det sociokulturella perspektivet dÀr man lÀr sig i samspel med andra. För att ett samspel ska uppstÄ behöver kulturmöten vara inkluderande. I litteraturdelen har vi tagit upp olika faktorer som rör kulturmöten i förskolan. Faktorer som vi tar upp som Àr viktigt för barns utveckling och kulturtillhörighet Àr sprÄket, identiteten och förÀldrasamarbetet.