Stavning handlar ej enbart om att stava rÀtt! Att lÀra sig stava kan vara en hjÀlp i en individs lÀs- och skrivutveckling. Genom att lÀra sig stava kan det bli lÀttare att lÀra sig lÀsa, samtidigt som lÀsningen kan bidra till att lÀra sig stava. Genom att skriva kan en elev lÀra sig stava bÀttre samtidigt som goda stavningskunskaper kan skapa en kÀnsla av trygghet och sÀkerhet i skriftsprÄket som gör att han/hon vill skriva. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ nÀr, hur och varför lÀrare arbetar med stavning i de tidiga skolÄren och att skapa en överblick över olika synsÀtt pÄ stavning samt hur dessa kan pÄverka undervisningen. Studien tar upp stavning ur olika perspektiv, frÄn det teoretiska till det praktiska samt hur elever uppfattar stavning.

Kundomd?men har blivit v?sentligt f?r att best?mma vilket f?retag man vill best?lla varor och tj?nster fr?n (Pollach 2006:2). Positiva kundomd?men kan vara avg?rande f?r ett f?retags ?verlevnad. Men det ?r n?st intill om?jligt att bedriva verksamhet utan att l?mna en enda kund otillfredsst?lld.

Detta examensarbete har som syfte att besvara frÄgan hur synen pÄ barnet inom Freinetpedagogiken ser ut nÀr det gÀller lÀs- och skrivsvÄrigheter. Vi börjar med att belysa den litteratur som finns skriven om Freinetpedagogiken men Àven den litteratur vi fÄtt tillgÄ genom vÄr utbildning gÀllande svenskÀmnet. DÄ vi genom litteraturen om Freinetpedagogiken inte fann svar pÄ vÄra frÄgor genomförde vi en kvalitativ undersökning med pedagoger ute pÄ Freinetskolor i landet, genom intervju samt enkÀt. Underlaget i undersökningen blev tyvÀrr litet och undersökningen kan dÀrför inte rÀknas som tillförlitlig. Huvudresultatet vi fÄr Àr att det inom Freinetpedagogiken existerar barn med lÀs- och skrivproblem.

Uppsatsen behandlar hur barns medieanvÀndande Äterspeglas i deras lek pÄ förskolan. Hur bearbetar barnen det de ser pÄ TV eller spelar pÄ datorn i sin lek? UtgÄngspunkten för arbetet Àr det sociokulturella perspektivet. Barnen i förskolan kommer frÄn olika sociala miljöer och med sig har de alla individuella erfarenheter. I vÄrt blivande yrke som pedagoger Àr det viktigt att kÀnna till barnens intressen och ha en förstÄelse för detta i arbetet med barnen.

Teknik och data a?r nyckeln till att Bonnier Business Media (BBM) ska kunna na? sina ma?l och leverera ytterligare tillva?xt. Da?rfo?r vill man ligga i framkant na?r det ga?ller att underso?ka nya tekniker som kan fo?rba?ttra plattformarna och go?ra dem mer tidsenliga. BBM har bland annat velat ta fram ett rekommendationssystem som ska anva?ndas till att go?ra inneha?llet individanpassat pa? webbplatserna och pa? ett effektivt sa?tt presentera detta sa? att de olika ma?lgrupperna fa?r den information de fo?rva?ntar sig.

Bakgrund: Patienter som st?r p? v?ntelistan f?r en hj?rttransplantation befinner sig i en utmanande och unik situation d?r en transplantation ?r deras enda chans till ?verlevnad. Andra behandlingsalternativ har testats utan att ge bot. Den tid som patienterna tillbringar p? v?ntelistan upplevs ofta som betungande och har en p?taglig p?verkan p? livskvaliteten. Syfte: Att unders?ka patienters upplevelser av att v?nta p? en hj?rttransplantation. Metod: Denna litteratur?versikt inkluderar ?tta kvantitativa och kvalitativa studier som beskriver upplevelserna hos patienter som v?ntar p? en hj?rttransplantation.

Denna c-uppsats handlar om hur pedagoger pÄ en smÄbarnsavdelning arbetar för att frÀmja de yngsta barnens sprÄkutveckling. Syftet med den hÀr studien var att fÄ en ökad förstÄelse för hur en specifik smÄbarnsavdelning arbetar för att frÀmja den tidiga sprÄkutvecklingen i den praxisnÀra verksamheten. För att fÄ svar pÄ studiens syfte har vi utgÄtt frÄn frÄgestÀllningar som motsvarar syftets innehÄll. Vi har observerat pedagogerna pÄ avdelningen samt genomfört en fokusgruppsintervju som har analyserats utifrÄn en fenomenologisk analysmetod. I vÄr studie har vi utgÄtt och anvÀnt oss av den sociokulturella teorin.

Sammanfattning/Abstract Helene Erös och Jennie Karlsson (2013). Action programs as tool for learning. Specialpedagogprogrammet 90hp Skolutveckling och ledarskap LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola ProblemomrÄde: Skolverket (2012) presenterade nyligen de senaste resultaten frÄn PIRLS och TIMMS. De visade att Sveriges elever i Ärskurs 4 hade försÀmrats inom lÀsning och i matematik hade de lÀgre resultat Àn andra EU/OECD lÀnder. Detta Àr alarmerande och mÄste tas pÄ allvar. SÀmre resultat leder pÄ sikt till att fler och fler ÄtgÀrdsprogram behöver utfÀrdas.

I studien har jag med hjÀlp av de sociokulturella verktygen dialog, samspel och elevernas proximala utvecklingszon studerat lÀrandeprocessen i Ärskurs tvÄ i ett tema-arbete för hÄllbar utveckling. Jag har anvÀnt aktionsforskning som metod och syftet har varit att bÄde dokumentera och förbÀttra verksamheten. Aktionsforskningen har genomförts i klassen dÀr jag sjÀlv och en kollega Àr lÀrare.Resultatet av studien visar att eleverna blev bÀttre pÄ att framföra sina Äsikter och lyssna pÄ varandra. Eleverna har fÄtt övning i, och kan anvÀnda, olika verktyg som röstning, lottdragning och kompromisser vid konflikter. Under tema-arbetets gÄng har elevernas texter utvecklats och de har lÀrt sig att anvÀnda inhÀmtade kunskaper för att förbÀttra sina texter.

The aim of this essay is to examine why and how three teachers who work in elementary classes choose to use ability grouping during math lessons and what they think of ability grouping as a method to individualize the activities according to the pupil?s needs.I chose one main question for this study that is the following:What is the teacher?s point of view and experience of ability grouping in teaching mathematics?And three sub-questions:What are the motives behind the choice of ability grouping?What are the advantages of ability grouping?What are the disadvantages of ability grouping?In order to be able to answer my questions, I used the qualitative method. I interviewed three teachers who work in the elementary classes (First to fifth grade) to find out what they think about ability grouping and how it is experienced in mathematic teaching.The result shows that the common thing between these three teachers is that they don?t use ability grouping as the only teaching method. They all agree that the whole class teaching has many benefits for the pupils.

Studiens syfte Àr att studera hur lek anvÀnds som pedagogiskt verktyg i förskolan och i de tidiga skolÄren. Uppsatsen behandlar forskares syn pÄ lek och lÀrande och lek som pedagogiskt verktyg. Den belyser ocksÄ integrationen förskola-skola, dÀr förskoleklassen ses som en brobyggare mellan de olika pedagogiska förhÄllningssÀtten. För att fÄ svar pÄ syftet anvÀnds bÄde observation och frÄgeformulÀr som metod i den empiriska studien. I studien medverkar pedagoger verksamma i förskola, förskoleklass och skolÄr 1.

Undersökningens huvudsyfte Àr att se om synen pÄ djur, nÀrmare bestÀmt hÀstar, skiljer sig Ät hos försÀkringstagarna i södra Dalarnas hÀstförsÀkringsförening under Ären 1885-1894. Dess-utom att utforska vilka som var upphovsmÀnnen till föreningen, och vilka mÀnniskor som attraherades av hÀstförsÀkringsföreningens verksamhet. Materialet som skall besvara syftet bestÄr av protokoll frÄn hÀstförsÀkringsföreningens regelbundet hÄllna styrelsemöten, och Kopparbergs lÀns kalender. Undersökningens resultat visar att det hos bönderna som hÀstÀgare gÄr att se att hÀsten vÀrderades högre Àn ett arbetsredskap, att bruken och bönderna Àr dom dominerande försÀk-ringstagarna och att det var betydelsefulla herrar som lÄg bakom starten av försÀkringsföre-ningen.

Syfte Studiens syfte Àr att bidra med kunskap om hur elever i en sÀrskolekontext kan stödjas i sin skrivutveckling genom ett förÀndrat arbetssÀtt. Kan ett förÀndrat arbetssÀtt i form av en modellerande undervisning i en socio-kulturell kontext, och med bildstöd och skrivmallar, stödja elevers förutsÀttningar att formulera och överföra sina tankar till skrift?TeoriDen teoretiska utgÄngspunkten Àr det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande dÀr lÀrande sker i en social kontext och i samspel med andra mÀnniskor dÀr elevens proximala utvecklingszon utmanas.MetodStudien ingÄr inom det specialpedagogiska verksamhetsomrÄdet och har en samhÀllsvetenskaplig relevans. Ansatsen Àr övervÀgande kvantitativ dÄ den avser att mÀta effekten av en intervention men det finns kvalitativa inslag dÄ effektens storlek mÀts genom en jÀmförande för- och eftertest i form av en lÀrarskattning av elevers texter. SlutsatserEffekten av interventionen visar pÄ ett positivt resultat.

Detta Àr en uppföljning av utbildningen i Psykodynamisk Affektfokuserad Korttidsterapi som gavs pÄ psykoterapeutprogrammet med psykodynamisk inriktning 2004 -2007. Syftet Àr att följa upp om PAK fortfarande upplevs angelÀget och om utbildningen har pÄverkat arbetet och rollen som psykoterapeut. Detta har gjorts via en enkÀt och intervjuer. Studien visar att PAK haft ett tydligt inflytande pÄ arbetet och synen pÄ rollen som psykoterapeut för de flesta av de intervjuade och att det finns en upplevelse av engagemang och vitalisering hos terapeuterna. En ansats till att fÄ en bild av vad som Àr attraktivt i förhÄllningssÀttet görs och det förs en diskussion kring detta.

Detta examensarbete Àr genomfört med syftet att undersöka hur lÀrare i Ärskurs 4 - 6 arbetar för att utveckla elevers kommunikationsförmÄga i matematik. Vi har undersökt om lÀrare anvÀnder sig av grupparbete som ett verktyg för detta och hur de anser att arbetssÀttet pÄverkar utvecklingen av denna förmÄga. Det sociokulturella perspektivet har anvÀnts som utgÄngspunkt eftersom det beskriver att sprÄk- och kunskapsutveckling sker i samspel mellan mÀnniskor. För att undersöka vÄra frÄgestÀllningar har vi utfört kvalitativa intervjuer med aktiva lÀrare. Det visade sig i dessa samtal att lÀrarna arbetade olika mycket och pÄ olika sÀtt med att utveckla elevernas kommunikationsförmÄga.