Syftet med vÄrt arbete var att jÀmföra Montessoripedagogik, traditionell pedagogik och Waldorfpedagogik utifrÄn förÀldrasamverkan, skolförberedelse, kunskapssyn, pedagogens roll och synen pÄ barns förutsÀttningar att lÀra. Vidare under forskningsarbetets gÄng har vi intervjuat verksamma pedagoger inom de valda pedagogikerna. VÄrt arbete har resulterat i jÀmförelser dÀr vi har försökt tydliggöra likheter och skillnader inom de olika pedagogikerna. De slutsatser vi kan dra av detta forskningsarebete Àr att ingen förskola Àr den andra lik miljömÀssigt men att förskolor med samma pedagogik har liknande drag. Vidare beskrivs liknande arbetssÀtt pÄ olika vis inom de olika pedagogikerna..

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka erfarenheterna av IKT i Utbildningsvetenskaplig kÀrna1 (UVK-1) hos lÀrarstudenterna som lÀser den nya lÀrarutbildningen som lanserades 2011. För attuppnÄ detta syfte Àmnar jag att besvara frÄgan:? I vilken grad har undervisningen i Utbildningsvetenskap-1 (UVK-1) bidragit till att utvecklalÀrarstudenternas digitala kompetens?Som metod anvÀnds en hypotetisk deduktiv ansats. Min hypotes Àr att genomtÀnkta ochgenomgÄende inslag av digital kompetens saknas i lÀrarutbildningen. Hypotesen prövas genom enanalys av resultatet frÄn en enkÀtundersökning, dÀr lÀrarstudenterna Àr informanter.

Syftet med studien ?r att unders?ka om det finns en samsyn bland l?rare i fritidshem g?llande begreppet kvalitet, samt att unders?ka l?rares beskrivningar av f?ruts?ttningarna f?r genomf?randet av det systematiska kvalitetsarbetet. Detta genomf?rs genom en kvalitativ intervjustudie med verksamma l?rare och pedagoger i fritidshem. Det teoretiska ramverket f?r analysen baseras p? en socialkonstruktivistisk teori, likv?rdighetsbegreppet, teorier kring policy och praktik samt det systematiska kvalitetsarbetets definierade grundprinciper.

Studien baseras pÄ kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med representanter frÄn nio företag i fyra olika branscher samt tvÄ fackförbund. Inhyrd personal anvÀnds frÀmst för att tÀcka ett flexibilitetsbehov, men Àven för kompetensförsörjning. Resultatet visar vilka faktorer som pÄverkar valet av att anvÀnda olika typer av inhyrd personal. Det gÄr att utlÀsa ett samband med att hyra in arbetskraft och behovet av flexibilitet samt kompetensförsörjning. Tidigare forskning förklarar hur och pÄ vilket sÀtt företag anvÀnder bemanningsföretag.

Etik och moral Àr viktiga begrepp i mÀnniskans levnadssÀtt och handlande. Det berör hur hon handlar och behandlar andra mÀnniskor. Syftet med studien Àr att studera hur barn bemöter varandra i den fria leken utifrÄn moraliska och etiska principer. Syftet besvaras utifrÄn frÄgor som berör barns konflikthantering samt barns inbjudan till lek respektive uteblivelse av inbjudan. Undersökningen gjordes utifrÄn en kvalitativ metod med observationer som hjÀlpmedel.

Denna studie belyser förÀldrautbildning pÄ individ-, organisations-, och samhÀllsnivÄ. VÄrt syfte Àr att beskriva samhÀllssynen pÄ förÀldraskapet och förÀldrautbildning i ett historiskt perspektiv för att kunna lyfta dagens syn pÄ förÀldraskapet och den speglar dagens förÀldrautbildning. Vi stÀller oss frÄgorna om de manualbaserade förÀldrautbildningarna som diskuteras i samhÀllet har ökat, vem som har initierat dem och vilka utmaningar som förÀldrar stÀlls inför som de behöver hjÀlp med? Med hjÀlp av den kvalitativa forskningsmetoden har vi vÀxlat mellan litteraturstudier och tematiska, halvstrukturerade intervjuer med deltagare och ledare för förÀldrautbildningar samt telefonintervjuer med tjÀnstemÀn pÄ en kommun. Vi har valt det sociokulturella perspektivet som teoretisk ram i vÄr analys av deltagare och ledares upplevelser av förÀldraskapet och erfarenheter av förÀldrautbildning.

BAKGRUND:Vygotskij betonade pedagogens betydelse för att stimulera barns lÀrande och utveckling. I vÄrundersökning har vi utgÄtt frÄn det sociokulturella perspektivet som lyfter fram att lÀrandesker i samspel med andra mÀnniskor och att de miljöer vi ingÄr i pÄverkar utvecklingen. Medstöd av den vuxne kan barnet stimuleras till att bli sprÄkligt medveten.SYFTE:Syftet med vÄr undersökning Àr att höra hur förskollÀrare beskriver sitt arbete med att stimuleraförskolebarns sprÄkliga medvetenhet.METOD:Undersökningen genomfördes genom kvalitativ metod i form av intervjuer. Sex förskollÀrare ifem olika förskolor med verksamhet för barn frÄn ett till sex Är valdes för undersökningen.RESULTAT:Ett vÀl fungerande sprÄk för att kommunicera Àr mycket viktigt. Barn i förskolan kan lÀra sigmer genom att förskollÀraren ger barn utmaningar och vÀgledning att nÄ lÀngre i sin utveckling.För att stimulera förskolebarns sprÄkliga medvetenhet Àr höglÀsning, samtal och sprÄklekarviktiga inslag.

The purpose of this thesis is to study how Malaysia Airlines communicated during the two largest crises of 2014. Key questions to be answered are: Did organizational hypocrisy occur? If yes, in what way? Which communication strategies were used? Did the company mediate an unequivocal message and how was the information framed? Did any aggravating factors, which worsened the organization?s reputation, appear? How did Malaysia Airlines manage possible rumours? Was the word contact used as a keyword? The method of choice is a quantitative content analysis and the material consists of 20 different analysis units. These analysis units were collected from social media and Malaysia Airlines website. The quantitative content analysis is based on the theory Situational Crisis Communication Theory, taken from PR, Strategy and Application, Managing Influence, by W.

SAMMANFATTNINGSyftet med studien Àr att granska hur dagens unga i Sverige resonerar kring derasarbetsliv. Syftet förgrenas i följande frÄgestÀllningar:? GÄr individernas resonemang i linje med hur teorier beskriver Generation Y?? GÄr det, beroende pÄ akademisk utbildning, urskilja skillnader i beskrivningenav individernas instÀllning till arbete utifrÄn teorierna om Generation Y?? GÄr det att ifrÄgasÀtta synen pÄ Generation Y som en homogen grupp?? Om det gÄr att ifrÄgasÀtta Generation Y som en homogen grupp, vad kan det isÄdana fall bero pÄ?Arbetsmarknaden stÄr inför ett generationsskifte nÀr dagens unga nu gör entré, de sÄkallade Generation Y. Generation Y profileras som mÄlmedvetna, reflexiva ochsjÀlvsÀkra individer som vÄgar stÀlla krav i arbetslivet. Med en stark vilja attutvecklas anses de kunna bli den mest högpresterande generationen genom tiderna.Emellertid menar kritiker att det finns en svÄrighet i att beskriva generationen som enenhetlig grupp.

Arbetet handlar om att skapa en mönsterkollektion för Eco-BorÄstapeter. Kollektionen bestÄr av fem mönster som behandlar struktur, volym, rörelse och rytm. Tapeterna trycks med djuptrycksmetod pÄ slÀtt bestruket non woven-papper. MÄlgruppen Àr unga designintresserade mÀnniskor. En designprocess utifrÄn en inspirationsfas redovisas som bestÄr av experimentella filmer (Grey Gardens, Gummo och The Brown Bunny) och av fotografier tagna under promenader i VÀxjö.

Syftet med vÄrt arbete var att jÀmföra Montessoripedagogik, traditionell pedagogik och Waldorfpedagogik utifrÄn förÀldrasamverkan, skolförberedelse, kunskapssyn, pedagogens roll och synen pÄ barns förutsÀttningar att lÀra. Vidare under forskningsarbetets gÄng har vi intervjuat verksamma pedagoger inom de valda pedagogikerna. VÄrt arbete har resulterat i jÀmförelser dÀr vi har försökt tydliggöra likheter och skillnader inom de olika pedagogikerna. De slutsatser vi kan dra av detta forskningsarebete Àr att ingen förskola Àr den andra lik miljömÀssigt men att förskolor med samma pedagogik har liknande drag. Vidare beskrivs liknande arbetssÀtt pÄ olika vis inom de olika pedagogikerna..

BAKGRUND:I vÄr bakgrund har vi skrivit om tidigare forskning som berör vÄrt syfte och den relation som finns mellan klassrummet och Skolverkets dokument. Vi presenterar Àven vÄr teoretiska ram som utgÄr frÄn Cummins modell för andrasprÄksinlÀrning och Vygotskijs sociokulturella förhÄllningssÀtt. Vi presenterar Àven vÄr analysmodell för ordförrÄdsdidaktik som utgÄr frÄn Pikulski och Templetons vokabulÀrutveckling.SYFTE:VÄrt syfte Àr att undersöka hur ordförrÄdsundervisningen i ett andrasprÄksperspektiv uttrycks och gestaltar sig pÄ tre nivÄer i utbildningssystemet samt relationen mellan dessa tre nivÄer.METOD:För att besvara syftet valde vi att göra en fallstudie. I vÄr fallstudie har vi anvÀnt oss utav intervjuer, observationer och studerat skolans dokument samt Skolverkets.RESULTAT:Studiens resultat visade att ett stort fokus pÄ ordförrÄdsutvecklingen lÄg pÄ elevnÀra och vardagsrelaterade ord. Eleverna arbetade sjÀlvstÀndigt med enligt pedagogen passande moment för sin utvecklingsnivÄ.

Detta examensarbete behandlar eventuella skillnader i skolÄr fyras och skolÄr sex svordomsanvÀndning beroende pÄ sociolekt, sexolekt och kronolekt pÄ tvÄ skolor med olika sociokulturella bakgrunder. Vi gjorde en enkÀtundersökning i dessa Äldersgrupper pÄ bÄda skolorna för att fÄ del av elevernas upplevda norm angÄende deras syn pÄ svordomar och hur de tror att de anvÀnder dem. Resultatet visade pÄ att de finns skillnader inom de bÄda sociolekterna, men dessa var inte lika stora som de teorier vi anvÀnt oss av menar att de ska vara. Detta kan bero pÄ att samhÀllet börjar bli mer integrerat. Vi kom Àven fram till at pojkar anvÀnder sig av svordomar till större del Àn vad flickor gör samt att de svÀr av olika anledningar.

Mode i politiken - ett omskrivet a?mne i media. Det stra?cker sig fra?n Mona Sahlins va?ska till Carl Bildts camouflagekavaj. Pa? liknande sa?tt blev Nya Moderaternas "kla?dkod" fo?rema?l fo?r debatt.

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur fyra andrasprÄkslÀrare anger att de arbetar och resonerar  kring flersprÄkiga barns sprÄkutveckling, samt vilken betydelse modersmÄlet har för barns sprÄkutveckling. Undersökningen Àr baserad pÄ Vygotskjis sociokulturella teori och Cummins modell för frÀmjande av barns sprÄkutveckling. Resultatet visar att lÀrarna arbetar utifrÄn barnens behov och förutsÀttningar samt fokuserar pÄ det individuella mötet med barnet. ArbetssÀtt som anvÀnds för att frÀmja barns sprÄkutveckling Àr böcker, bilder och konkret material för att fÄ eleverna att diskutera och samtala med varandra. Resultatet visar ocksÄ att konkret material gynnar flersprÄkiga barn för att skapa förstÄelse och att eleverna kan ta till sig det svenska sprÄket enklare. Resultatet visar ocksÄ tydligt att modersmÄlet Àr en viktigt faktor för barns sprÄkutveckling.