Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att skapa större förstÄelse för hur drama kan anvÀndas i förskolan för att stimulera barns förmÄga att hantera konflikter. Mot bakgrund av detta syfte söks det svar pÄ följande problemprecisering: - Hur anser tre förskollÀrare att pedagogiskt drama kan anvÀndas i förskolan för att stimulera barns förmÄga att hantera konflikter? I forskningsbakgrunden refereras det till litteratur som anses relevant för att uppnÄ undersökningens syfte. Bland annat beskrivs olika former av pedagogiskt drama, samt olika sorters konflikter och hur de kan hanteras. Sociokulturella och socialkonstruktivistiska perspektiv belyses ocksÄ.

Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur fyra andrasprÄkslÀrare anger att de arbetar och resonerar  kring flersprÄkiga barns sprÄkutveckling, samt vilken betydelse modersmÄlet har för barns sprÄkutveckling. Undersökningen Àr baserad pÄ Vygotskjis sociokulturella teori och Cummins modell för frÀmjande av barns sprÄkutveckling. Resultatet visar att lÀrarna arbetar utifrÄn barnens behov och förutsÀttningar samt fokuserar pÄ det individuella mötet med barnet. ArbetssÀtt som anvÀnds för att frÀmja barns sprÄkutveckling Àr böcker, bilder och konkret material för att fÄ eleverna att diskutera och samtala med varandra. Resultatet visar ocksÄ att konkret material gynnar flersprÄkiga barn för att skapa förstÄelse och att eleverna kan ta till sig det svenska sprÄket enklare. Resultatet visar ocksÄ tydligt att modersmÄlet Àr en viktigt faktor för barns sprÄkutveckling.

Syftet med den hÀr studien Àr att belysaförskollÀrarnas uppfattningar kring understödjandet av lÀsförstÄelse i förskolan. Studien Àr en kvalitativ studie som baseras pÄ en hermeneutisk ansats. Det innebÀr i denna studie att tolka förskollÀrares uppfattningar kring lÀsförstÄelse i förskolan. Metoden som har anvÀnts för datainsamling Àr halvstrukturerade intervjuer. Det har intervjuats sju förskollÀrare verksamma i förskolan.

Denna studie handlar om ungdomar och deras bildarbete i skolkontext. UndersökningenutgÄr ifrÄn den sociokulturella perspektiv och den designteoretiska perspektiv. Syftetmed studien har varit att skapa förstÄelse för hur ungdomar vÀljer att kommunicerarmed bilder, ikoner och andra symboler i bildarbeten nÀr de gör bildarbete. Studien hargenomförts med kvalitativ metod och urvalet har gjorts i tvÄ steg genom subjektivt urvaloch systematiskt urval. Insamling av material har skett genom att ungdomarna fick göraett symboliskt sjÀlvportrÀtt samt att ungdomarna intervjuades.

Studien genomfördes med en kvalitativ undersökning pÄ tre förskolor i SkÄne med syfte att fÄ synliggjort hur pedagogers förhÄllningssÀtt till pojkar respektive flickor synliggörs i förskolans utomhusmiljö. Det empiriska materialet samlades in genom sex intervjuer pÄ tvÄ förskolor och en kompletterande observation pÄ en tredje förskola. Materialet spelades in med hjÀlp av en ljudupptagare och transkriberades dÀrefter.Studiens teoretiska bakgrund Àr det sociokulturella perspektivet samt ett genusperspektiv. Detta med tanke pÄ att barn lÀr i interaktion med sin omgivning samt att genus Àr ett av studiens fokus.Resultatet i studien visar att pedagoger har stora kunskaper inom genus och utomhusmiljö, dock visar resultatet en baksida dÀr pedagogerna sÀger en sak men gör en annan. I studien dras slutsatsen; att pedagoger Àr vÀl medvetna om sin pÄverkan pÄ barnen samt att utomhusmiljön inte anvÀnds i arbetet med genus..

Syftet med studien Àr att ge ökad förstÄelse för hur pedagoger arbetar med elevernas koncentration i klassrummet. Vilka metoder anvÀnder de sig av, planerar de sin dagliga verksamhet med hÀnsyn till koncentrationsnivÄn hos eleverna, vilka svÄrigheter och utmaningar upplever de med koncentrationsarbetet. I bakgrunden presenteras det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande, med anknytning till elevers koncentration i undervisningen. DÀr presenteras ocksÄ hjÀrnans funktion vid koncentrationsarbete och vad forskningen upptÀckt om sambandet mellan koncentration och fysisk rörelse. Ett avsnitt tar upp hur skolan har sett pÄ koncentration genom tiderna och hur lÀrarens arbete med elevkoncentration har vuxit fram i skolan.

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ varför barn och ungdomar börjar musicera och varifrÄn deras musikintresse kommer. VÄr teoretiska utgÄngspunkt Àr det sociokulturella perspektivet. I litteraturgenomgÄngen behandlas relevanta faktorer som pÄverkar musikintresset, barn och ungdomars utövande av musik, forskning kring musikens positiva effekter och vad styrdokumenten sÀger om musik i skolan. Resultatet av de semistrukturerade intervjuerna delades in i sju teman och visar att det Àr skillnad pÄ varifrÄn musikintresset kommer och varför musik börjar utövas. Utvecklingen mot ett utövande delas in i tre steg.

Syftet med studien Ă€r att fĂ„ en fördjupad kunskap om innebörden av Time som begrepp samt att ge en bild av hur erfarna lĂ€rare hanterar Ă€mnet i sin undervisning. Denna studie har sin teoretiska utgĂ„ngspunkt i det sociokulturella perspektivet och hur medierande redskap anvĂ€nds i undervisningen.Den kvalitativa forskningsintervjun anvĂ€ndes som metod för att fĂ„ svar pĂ„ mina frĂ„gor. De fem informanterna arbetar i antingen VĂ€rmlands eller Örebro LĂ€n. De Ă€r alla verksamma pedagoger pĂ„ nivĂ„erna frĂ„n gymnasium upp till musikhögskola och de undervisar i olika musikĂ€mnen. Resultatet visar att Ă€mnet handlar om hur man, som musiker, placerar sina toner i förhĂ„llande till en given puls samt att alla informanter understryker att Time Ă€r viktigt och bör undervisas i.

Syftet med uppsatsen Àr att göra en kritisk diskursanalys av begreppet brottsoffer i internationella, nationella och vetenskapliga dokument. UtgÄngspunkten i analysen Àr Norman Faircloughs tredimensionella modell. Analysen leder till en redovisning av brottsofferdiskursen och dess konsekvenser för samhÀllet. De huvudsakliga slutsatserna Àr att brottsofferdiskursen Àr en del av en större diskursordning och underordnas en diskurs i vardera typen av text, internationell, nationell och vetenskaplig typ av text. Synen pÄ brottsoffer och brottsofferdiskursen Àr avgörande för hur brottsoffer bemöts och vilket stöd de fÄr.

Syfte och frÄgestÀllningar:Syftet med uppsatsen Àr att undersöka förekomsten av Älderskodade platsannonser för lediga arbeten. Uppsatsen fokuserar pÄ den yngsta och den Àldsta Äldersgruppen pÄ arbetsmarknaden. De frÄgestÀllningar som ligger till grund för uppsatsen Àr ?Hur kan Älder förstÄs och anvÀndas inom sociologin??, ?PÄ vilket sÀtt anvÀnds och beskrivs Älder i platsannonser?? samt ?Hur kan synen pÄ Älder vara diskriminerande??.Metod och material: Metoden som ligger till grund för studien i uppsatsen Àr innehÄllsanalys och vi har anvÀnt den för att analysera platsannonser i Göteborgs-Postens ?Jobb och Studier?-bilaga. Materialet bestÄr av 396 platsannonser, vilka behandlas i ett kategorisystem dÀr en uppdelning mellan annonser sker, dÀr Älder beskrivs explicit eller implicit.

Bakgrund: Anorexia Nervosa Àr en sjukdom som frÀmst drabbar kvinnor mellan 15-24 Är och det Àr cirka en % av vÀrldens befolkning som drabbas varje Är. Syfte: Att belysa sjuksköterskans omvÄrdnadsÄtgÀrder hos flickor med anorexia nervosa och att se vilka riskfaktorer som predisponerar för utveckling av denna sjukdom. Metod: Litteraturstudien genomfördes som en allmÀn litteraturstudie med systematisk analys. Resultat: Sjuksköterskan kan spela en nyckelroll i omvÄrdnaden av flickor som drabbats av anorexia nervosa genom empati och förstÄelse. Detta kan resultera i att flickorna kÀnner förtroende och tillit för sjuksköterskorna och det kan hjÀlpa dem att tillfriskna.

SAMMANFATTNINGSyftet med studien Àr att granska hur dagens unga i Sverige resonerar kring derasarbetsliv. Syftet förgrenas i följande frÄgestÀllningar:? GÄr individernas resonemang i linje med hur teorier beskriver Generation Y?? GÄr det, beroende pÄ akademisk utbildning, urskilja skillnader i beskrivningenav individernas instÀllning till arbete utifrÄn teorierna om Generation Y?? GÄr det att ifrÄgasÀtta synen pÄ Generation Y som en homogen grupp?? Om det gÄr att ifrÄgasÀtta Generation Y som en homogen grupp, vad kan det isÄdana fall bero pÄ?Arbetsmarknaden stÄr inför ett generationsskifte nÀr dagens unga nu gör entré, de sÄkallade Generation Y. Generation Y profileras som mÄlmedvetna, reflexiva ochsjÀlvsÀkra individer som vÄgar stÀlla krav i arbetslivet. Med en stark vilja attutvecklas anses de kunna bli den mest högpresterande generationen genom tiderna.Emellertid menar kritiker att det finns en svÄrighet i att beskriva generationen som enenhetlig grupp.

Med utgÄngspunkt i mina egna erfarenheter av stegintegrering i sprÄkundervisning utforskas i följande studie gymnasielÀrares upplevelser av undervisningsmetoden och hur de praktiskt bemöter eleverna i klassrummet. I bakhuvudet har en pedagogisk idé om elevberikande Àven funnits. Studien uppnÄs genom en kvalitativ undersökning i form av intervjuer pÄ tvÄ gymnasieskolor dÀr stegintegrering förekommer - sju lÀrare och en elev deltog. Resultatet visar att lÀrarna i liten mÄn anvÀnder sig av den fysiska stegintegreringen och istÀllet delar upp de olika elevgrupperna och undervisar dem var för sig. Undersökningen visar Àven pÄ en frustrerande situation dÀr lÀraren mÄnga gÄnger kÀnner sig otillrÀcklig och dÀr arbetsbördan blir större Àn vid den klassiska undervisningssituationen.

Syftet med denna studie Àr att med utgÄngspunkt i lÀrares utbildning, undersöka om trumpetlÀrares undervisning vid musik- och kulturskolor skiljer sig Ät vad gÀller innehÄll och arbetssÀtt. Undersökningen Àr genomförd med hjÀlp av kvalitativa metoder för att samla empiriskt material. Fyra lÀrare, i olika Äldrar och med olika utbildning, deltar i studien. Analysen av resultatet genererade en modell som presenteras i diskussionen. Det visade sig bland annat att lÀrarnas arbetssÀtt och innehÄllet i undervisningen var beroende av nÀr man lÀt musiken komma in i bilden. De olika lÀrarna kunde ocksÄ ?delas in? i tvÄ undervisningstraditioner vilka skulle kunna betecknas som skapande och Äterskapande. .

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur pedagogerna i förskolan agerar nÀr barnen anvÀnder sig av datorn i verksamheten. Studien baserar sig pÄ fyra observationstillfÀllen pÄ tvÄ olika förskolor i en mindre kommun och kvalitativa intervjuer med de fem deltagande pedagogerna som arbetar pÄ dessa tvÄ förskolor. Resultaten visar hur pedagogerna vÀljer att vara nÀrvarande eller frÄnvarande nÀr barnen anvÀnder datorn och vad det Àr som ligger till grund för de val de gör. Vissa gÄnger Àr det ett medvetet val medan andra gÄnger har pedagogerna gjort det av ren vana och reagerar inte förrÀn efterÄt. Oavsett hur pedagogerna vÀljer att agera Àr de helt överrens om att pedagogen borde vara nÀrvarande för att kunna hjÀlpa barnen nÀr det behövs.