AbstraktSyftet med studien Àr att ta reda pÄ hur lÀrare uppfattar dyslexi och lÀs- och skrivsvÄrigheter, hur lÀrare resonerar kring orsakerna och vilka ÄtgÀrder som vidtas av lÀrarna. Undersökningen belyser hur lÀrare ser pÄ begreppen dyslexi respektive lÀs- och skrivsvÄrigheter och tidigare forskning inom detta omrÄde. Vygotskijs sociokulturella teori Àr utgÄngspunkten i studien. Studien grundar sig i en kvalitativ metod och med kvalitativ analys av data som erhÄllits genom intervjuer med deltagarna i studien. Studien visar att lÀrare upplever dyslexi och lÀs- och skrivsvÄrigheter som brister i elevens förmÄga att lÀsa och skriva.

Uppsatsen behandlar ett nytt bruk av en som könsneutralt generaliserande pronomen och det normkritiska och feministiska reformförslag som ligger bakom. Syftet med uppsatsen var att studera bruket av en och det bakomliggande reformförsöket, vilket gjordes i tre komplette­rande delundersökningar. Genom en inledande kartlÀggning av bruket beskrevs det nya bruket av en samt var och av vilka en anvÀnds. Grunderna till bruket faststÀlldes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med centrala aktörer i reformförsöket. Slutligen studerades universitets­studenters uppfattning om en genom en enkÀtundersökning, dÄ de sÄgs som tÀnkta anvÀndare och möjliga aktörer.

Det jag vill belysa med den hÀr studien Àr vad nÄgra pedagoger har för erfarenheter av utomhuspedagogiken i förskoleverksamheten. Vad syftet Àr enligt pedagogerna med utomhuspedagogiken, vilka begrÀnsningar innefattar utomhuspedagogen, vilken instÀllning pedagogerna har till Àmnet samt hur de kopplar detta till förskolans lÀroplan. För att fÄ fram detta material har kvalitativa metoder med intervjuer anvÀnds. Detta för att uppsatsen bygger pÄ pedagogernas egna uppfattningar och erfarenheter av Àmnet. Intervjuerna genomfördes i tre olika förskolor, tvÄ till tre pedagoger ur varje förskola, i en mellanstor stad i Sverige.

Syftet med studien Ă€r att studera vilka skillnader och likheter som finns i förvĂ€ntningarna pĂ„ specialpedagogrollen i skolan hos elva grundskollĂ€rare som Ă€r verksamma pĂ„ sju grundskolor i Ă„rskurserna 6-9. En historisk tillbakablick ges frĂ„n speciallĂ€rar- till specialpedagogutbildning som Ă€ven inkluderar styrdokument samt olika perspektiv pĂ„ specialpedagogik. Även synen pĂ„ specialpedagogrollen i och utanför Sverige tas upp. För att genomföra studien har ett kvalitativt perspektiv anvĂ€nts med semistrukturerade intervjuer som metod. Fokus för undersökningen har varit att undersöka vilka förvĂ€ntningar grundskollĂ€rarna upplever att de har pĂ„ specialpedagogrollen i skolan och hur lĂ€rarna anser att dessa förvĂ€ntningar infrias samt vilka arbetsuppgifter grundskollĂ€rana anser vara viktigast att specialpedagogen utför och hur lĂ€rarna uppfattar dessa.

Denna undersökning syftar till att undersöka nÄgra lÀrares syn pÄ social kompetens och hur de arbetar med det. Enligt forskning har akademisk kompetens och social kompetens en ömsesidig pÄverkan pÄ utvecklandet av varandra. Forskningen Àr dock övervÀgande till fördel för att social kompetens Àr en förutsÀttning för lÀrande. Detta utgÄr Àven lÀroplanen frÄn i och med dess prÀgling av det sociokulturella perspektivet. Sex lÀrare intervjuades angÄende deras syn pÄ begreppet, hur de arbetar med det och vilken betydelse det har för lÀrandet.

Denna studie syfte var att undersöka hur synen pÄ funktionshinder och sexualitet ger uttryck i Sverige bland personer som arbetar med individer med funktionshinder samt hos individer med funktionshinder. För att ta reda pÄ dessa synsÀtt har en diskursanalys anvÀnts som bÄde ett metodologiskt angreppssÀtt samt ett analytiskt redskap. Studiens empiriska material bestÄr av tre stycken semistrukturerade intervjuer med fyra personer som arbetar direkt med individer med funktionshinder samt med personer som arbetar med frÄgor som rör Àmnet funktionshinder och sexualitet. Empirin i studien bestÄr Àven av internetobservationer pÄ internetforumet funktionshinder.se..

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ pedagogernas tankar och upplevelser av pedagogisk dokumentation, vilka hinder och svÄrigheter de stöter pÄ och vad har förÀndrats i arbetet med dokumentation sedan lÀroplanen för förskolan reviderades Är 2010. I undersökningen deltog fem pedagoger, varav fyra förskollÀrare och en barnskötare. Kvalitativa intervjuer anvÀndes som forskningsmetod. Empirin analyserades genom den sociokulturella teorin och Vygotskijs tankar om barns lÀrande och utveckling och Àven Lenz Taguchis tolkning av det konstruktionistiska perspektivet och pedagogiken inspirerad av Reggio Emilia. Resultatet visar att de flesta pedagoger har en positiv syn pÄ dokumentation och ser dess fördelar. Majoriteten av pedagoger anser att tiden Àr största hindret i arbetet med dokumentation vilket ibland leder till frustration.

Boklund, Nina & Finnman, Ann-Sofie. (2007). En undersökning om lÀsvanor och lÀskultur pÄ yrkesförberedande program ? ur ett sociokulturellt perspektiv. (A study about pupils reading habits on vocational courses).

BakgrundI kapitlet bakgrund ger vi en beskrivning av barn med ett inagerande beteende ochpedagogernas betydelse för dessa barn. Vi redogör ocksÄ för lekens, samspelets,kommunikationens och förÀldrasamverkans betydelse för barn med ett inagerande beteende. I bakgrunden redogörs Àven relevant forskning.SyfteVÄrt syfte med undersökningen Àr att ta del av pedagogers beskrivning av förskolebarn med ett inagerande beteende samt pedagogernas arbetetssÀtt/metoder med att fÄ dessa barn att samspela, kommunicera och bli delaktiga i lek och aktiviteter.MetodI vÄr undersökning utgick vi ifrÄn ett hermeneutiskt synsÀtt. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ metod dÀr intervju var vÄrt redskap. Vi intervjuade sex pedagoger som Àr verksamma inom förskolan.

Uppsatsen bygger pÄ en analys av hemsidan En jÀmstÀlld förskola och skola ? hur kan vi nÄ dit?. Hemsidan Àr ett metodmaterial utgivet av LÀnsstyrelsen i VÀstmanland som riktar sig till pedagoger och syftar till att vara ett stöd i arbetet med jÀmstÀlldhets- och likabehandlingsfrÄgor i förskola och skola. Syftet med uppsatsen Àr att analysera hur jÀmstÀllsdhetsdiskursen framtrÀder och vilka förestÀllningar om genus som Àr rÄdande pÄ hemsidan.  FrÄgestÀllningarna som jag utgÄr ifrÄn i min analys Àr: Vilka idéer om genus och jÀmstÀlldhet förekommer pÄ hemsidan? Finns det andra underliggande normer och/eller vÀrldssyn pÄ hemsidan som kan pÄverka arbetet med jÀmstÀlldhet? Hur framstÀlls genus pÄ hemsidan? Vilka effekter kan den syn pÄ genus och jÀmstÀlldhet som finns pÄ hemsidan fÄ pÄ det praktiska jÀmstÀlldhetsarbetet? Den rÄdande jÀmstÀlldhetsdiskursen och synen pÄ genus kommer att pÄverka hur arbetet med dessa frÄgor sker i förskola och skola, hur förskolan och skolan i sin tur vÀljer att arbeta med genus och jÀmstÀlldhet kommer att ger efterverkningar pÄ ett samhÀlleligt plan.

Studiens syfte Àr att undersöka hur nÄgra elever med Aspergers syndrom upplever skillnaderna mellan en vanlig integrerad klass och en specialklass anpassad efter elever med Aspergers syndrom med fokus pÄ förutsÀttningarna för koncentration och social interaktion. Fyra individer har intervjuats, de har flera Ärs erfarenhet av bÄda skolformerna och deras ÄterberÀttande av hela sin skolgÄng, med extra fokus pÄ koncentration och social interaktion, ligger som grund för resultatet och analysen. I analysen anvÀnds ett kodschema för att tydliggöra berÀttelsernas gemensamma drag och individernas process för lÀsaren. I diskussionen sammanfattas och diskuteras analysen samt lÀrande ur det sociokulturella perspektivet. Resultatet var inte entydligt, de olika individerna hade olika uppfattningar och erfarenheter men nÄgot de hade gemensamt var att arbetssÀttet med korta arbetspass och mycket pauser passar dem bra.

Denna rapport handlar om synen pÄ den enskilde polismannens egenskaper och de arbetsuppgifter polisen bör prioritera. Genom intervjuer med olika samhÀllsgrupper som poliser, före detta kriminella, ungdomar och politiker kan man se att önskemÄlen om vilka egenskaper den enskilda polismannen bör ha varierar. Man tycker att polisen bör vara positiv, kamratlig, kompetent, orÀdd mm. NÀr det gÀller arbetsuppgifter anser ovannÀmnda grupper bl.a. att polisen bör arbeta med ungdomskriminalitet, familjevÄld, narkotikabrottslighet och förebyggande verksamhet.

Uppsatsen behandlar ett nytt bruk av en som könsneutralt generaliserande pronomen och det normkritiska och feministiska reformförslag som ligger bakom. Syftet med uppsatsen var att studera bruket av en och det bakomliggande reformförsöket, vilket gjordes i tre komplette­rande delundersökningar. Genom en inledande kartlÀggning av bruket beskrevs det nya bruket av en samt var och av vilka en anvÀnds. Grunderna till bruket faststÀlldes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med centrala aktörer i reformförsöket. Slutligen studerades universitets­studenters uppfattning om en genom en enkÀtundersökning, dÄ de sÄgs som tÀnkta anvÀndare och möjliga aktörer.

Syftet med undersökningen Àr att fÄ en bild av vad ett antal personer, i beslutsfattande positioner och som har förutsÀttningar att pÄverka skolutvecklingen i en kommun, tÀnker om och lÀgger för innebörd i begreppen en skola för alla och inkludering samt att undersöka vad dessa personer anser att det föreligger för utvecklingsbehov för att uppnÄ intentionen en skola för alla. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om en skola för alla, inkludering samt specialpedagogiska perspektiv. Undersökningen grundar sig pÄ humanistisk vetenskapstradition i hermeneutisk anda och tar sin teoretiska utgÄngspunkt i Vygotskys sociokulturella inlÀrningsteori och Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell. Femton delvis strukturerade intervjuer, med politiker verksamma inom skol- och barnomsorgsförvaltningen och tjÀnstemÀn pÄ förvaltningsnivÄ i en kommun, ligger till grund för det resultat som redovisas. Resultatet av undersökningen visar att det rÄder vitt skilda uppfattningar om vad begreppet en skola för alla innebÀr. Begreppet inkludering definieras med att vara ?med i nÄgot sammanhang?, vilket sammanhanget Àr rÄder det delade meningar om.

VÄrt syfte med detta examensarbete var att vi ville studera lunchen som ett tillfÀlle till kommunikativa möten. Anledningen till att vi valde att studera detta beror pÄ att vi genom tidigare erfarenheter fÄtt erfara olika matsituationer och ett intresse vÀcktes för lunchen som ett tillfÀlle för mer Àn omsorg. För att studera detta anvÀnde vi oss av en kvalitativ metod och de teorier vi utgick ifrÄn var den sociokulturella teorin och livsvÀrldsfenomenologiska teorin. Vi studerade vÄrt syfte genom att anvÀnda oss av observationer och intervjuer. Observationerna genomfördes pÄ fyra olika förskolor och vi intervjuade fyra förskollÀrare, samtliga verksamma pÄ de förskolor som vi observerade.