Syfte: Syftet med studien Ă€r att undersöka hur handledningssamtalets innehĂ„ll och form kan bidra till deltagarnas lĂ€rande och reflektion i och av den egna praktiken. Genom att studera och beskriva hur deltagarna sjĂ€lva erfar sin delaktighet och kommunikation med pedagoger och specialpedagog i handledningssamtalet, förvĂ€ntas dessa faktorer visa pĂ„ hur de kan bidra till och ge förutsĂ€ttningar för lĂ€rande och reflektion kring det specialpedagogiska arbetet med eleverna.Teori: Studien tar sin utgĂ„ngspunkt i ett lĂ€randeperspektiv och med den sociokulturella teorin som ram för att förstĂ„ hur lĂ€rande konstrueras. LĂ€rande konstrueras i samspel och interaktion med andra. Inom det sociokulturella perspektivet Ă€r kommunikationen och sprĂ„ket centralt vid förstĂ„elsen för hur mĂ€nniskor lĂ€r. Övriga teoretiska utgĂ„ngspunkter som anvĂ€nds vid analys och tolkning av resultatet Ă€r det kommunikativt relationsinriktade perspektivet (KoRP) samt de inom specialpedagogiken benĂ€mnda kategoriska och relationella perspektiven.

Kommunikation med barn ?r en avg?rande del inom socialtj?nstens utredningsprocess, s?rskilt f?r att beakta barnets b?sta och s?kerst?lla att barnets r?st blir h?rd. Denna studie syftar till att unders?ka socialsekreterares perspektiv p? att kommunicera med barn inom socialtj?nstens utredningsarbete. Kommunikationsteorin har valts som teoretisk utg?ngspunkt, med fokus p? olika kommunikationstekniker och f?rdigheter.

Min underso?kning syftar till att underso?ka vilka strategier klassiska musiker anva?nder i la?roprocessen av klassiska musikstycken sa? att det konstna?rliga uttrycket fa?r de ba?sta fo?rutsa?ttningarna, stycket i sluta?ndan ka?nns sa? sa?kert som mo?jligt vid ett framtra?dande och inla?rningsprocessen ga?r sa? snabbt som mo?jligt.Bakgrunden beskriver minnets funktioner i just detta sammanhang. Det handlar om hur minnet fungerar allma?nt men ocksa? specifikt inom omra?det musik, betydelsen av fo?rkunskaper na?r vi spelar instrument och la?r oss musikstycken samt hur stress, press och nervositet pa?verkar minne och musicerande. Jag beskriver och analyserar a?ven fyra minnessystem som anva?nds i la?roprocesser i samband med instudering av musikstycken.Underso?kningen besta?r av tre intervjuer med professionella klassiska gitarrister tillika gitarrpedagoger, som ger sin bild av o?vning, instudering, minnesluckor, framfo?rande med mera.

I denna litteraturstudie har vi Àmnat undersöka fenomenet mobbning ur ett sociokulturellt perspektiv. Studien fokuserar pÄ de olika roller som individer har i en mobbningssituation, i syfte att identifiera dessa samt vilka faktorer som medverkar till att skapa dem. Genom att systematiskt samla in data frÄn olika undersökningar om mobbning utifrÄn ett grupperspektiv och sedan analyserat dessa med utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet har vi sökt svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. Resultatet av studien visar att det gÄr att identifiera sex olika roller i en mobbningssituation, samt att dessa roller till stor del bestÀms genom individernas samspel, dÀr individernas sociala status och acceptans Àr bidragande faktorer till att skapa och Äterskapa rollerna. Resultatet diskuteras slutligen med fokus pÄ hur det kan anvÀndas i en pedagogisk verksamhet i arbetet mot mobbning. .

Syftet med examensarbetet har varit att ta reda pÄ vad lÀsförstÄelse innebÀr enligt pedagogerna och hur de arbetar med att utveckla elevers lÀsförstÄelse i skolan. Min avsikt har ocksÄ varit att ta reda pÄ hur pedagogen utmanar den enskilda eleven i sin förstÄelseprocess. Jag har anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer med sex stycken pedagoger frÄn Ärskurs tre till Ärskurs sju. Jag har valt att anvÀnda mig av Lev S Vygotskijs sociokulturella perspektiv, funktionaliserad och formaliserad undervisning och det relationella och punktuella perspektivet samt tidigare forskning för att tolka och analysera resultatet frÄn samtalsintervjuerna. Slutsatsen i min studie Àr att för de intervjuade pedagogerna sÄ innebÀr elevers lÀsförstÄelse att eleven skall kunna lÀsa mellan raderna och det Àr viktigt att utveckla ett stort ordförrÄd.

Att lÀra sig lÀsa och skriva kan ses som sjÀlva höjdpunkten under de första skolÄren. LÀsundervisningen Àr ofta den första och mest pÄtagliga erfarenheten barnen fÄr av undervisning och skolan. DÀrför Àr det viktigt att barnets syn pÄ inlÀrning och kunskaper blir positiv. Det Àr ocksÄ betydelsefullt att man utgÄr frÄn deras erfarenheter, för om de fÄr uppleva ett misslyckande utvecklar de ofta en negativ sjÀlvbild. Om barnet ser sin skolgÄng som nÄgot positivt eller negativt beror pÄ hur de uppfattar skolan, lÀrandet och sin utbildning.

BAKGRUND: I vÄr bakgrund redogör vi för forskares Äsikter kring ettsprÄkutvecklande arbete vilket vi senare relaterar till de intervjuadepedagogerna i vÄr resultatanalys. VÄr teoretiska utgÄngspunkt ÀrCummins modell samt Vygotskijs sociokulturella förhÄllningssÀtt somligger till grund för vÄr resultatdiskussion.SYFTE: Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur lÀrare pÄ olika sÀtt beskriversin undervisning i svenska som andrasprÄk.METOD: Vi anvÀnder oss utav kvalitativa intervjuer för att besvara studienssyfte. Undersökningen Àr baserad pÄ Ätta verksamma pedagogersbeskrivningar.RESULTAT: Vi fann genom vÄr forskning att de intervjuade pedagogernaundervisar pÄ ett sprÄkutvecklande sÀtt med hjÀlp av ett varieratmaterial. De gemensamma utgÄngspunkterna vid all undervisning hospedagogerna genomsyras av samtal och samarbete. Resultatet visardock att undervisningen för mÄnga pedagoger pÄverkas av tidsbristdÀr alla elever inte fÄr den hjÀlp de Àr berÀttigade till..

Detta arbete undersöker huruvida sÀttet information i spel presenteras pÄ, kan pÄverka en individs inlÀrning. Undersökningen fokuserar pÄ tvÄ olika teorier inom inlÀrning, den ena Àr behaviorismen och den andra Àr lÀrandet som en social process eller sociokultur som den ocksÄ kan kallas. TvÄ versioner av ett spel har skapats dÀr respektive lÀrandeteori har anvÀnts. Undersökningen har dÀrefter gjorts pÄ tvÄ urvalsgrupper som fÄtt spela igenom spelen för att sedan svara pÄ kunskapsfrÄgor. Resultatet frÄn de tvÄ urvalsgrupperna var spridda, dÀr den yngre mÄlgruppen gynnades mer av ett behavioristiskt lÀrande, medan den Àldre gruppen gynnades mer av det sociokulturella.

The main purpose of this study is to examine celebrity candidates in the European Parliament election in Sweden and Finland. The theoretical background assumes that candidate voting is beneficial in the election to the European Parliament. Previous research also shows that there are some opponents towards candidate voting, claiming it personalizes politics and it might lead to celebrities getting elected simply because they are well known to the voters.This study is a comparative analysis and analyzes the differences between Sweden and Finland when it comes to celebrity candidates. Furthermore, Max Weber?s theory on leadership will be used to categorize the celebrity candidates further.

NÀr den andre representeras i Metro sker det pÄ ett negativt laddat sÀtt. Han klÀr och smyckar sig underligt, och Àr del av en underutvecklad bondekultur. Denna primitivitet yttrar sig i klumpiga försök att skapa sporter som kan liknas vid irrationella upptÄg. Den andres primitivitet visar sig Àven i okunskap om sin omvÀrlds kulturer, men Àven i oberÀkneligt vÄld mot sig sjÀlv eller andra till synes helt utan förklaring. Han beskrivs Àven som nÄgon som saknar egen identitet och dÀrmed helt saknar spÄr av personliga drag och egenskaper..

Bakgrund: Under de senaste decennierna har den offentliga svenska sjukvÄrden genomgÄtt stora förÀndringar. Ett av de begrepp som implementeras Àr Lean Healthcare. Begreppet bör ses som en filosofi och strategi. Verksamhetsstyrningen bör anpassas efter vald stra-tegi, som exempelvis Lean Healthcare. Det finns dock inte en universell metod för hur styrningen bör anpassas efter Lean Healthcare, utan styrningen bör vara individuellt anpas-sad.Syfte: Syftet med denna studie Àr att genom att studera sex sjukhus utreda hur sjukhusens verksamhetsstyrning stödjer strategin Lean Healthcare.Metod: Vi uppfyllde vÄrt syfte genom att göra en multipel fallstudie pÄ sex sjukhus tillhö-rande tvÄ landsting, SkÄne och Jönköping Vi har intervjuat personer med olika befattningar pÄ sjukhusen för att skapa oss en uppfattning om hur Lean Healthcare stöds i sjukhusens verksamhetsstyrning.

I takt med tilltagande kommersialisering av ta?vlingsidrott har sponsorinta?kter o?kat markant. Inom idrotten tennis a?r det vanligt att tennisproffs tar hja?lp av en sportagent sa? att de sja?lva inte beho?ver handskas med de ekonomiska aspekterna. Det finns dock en risk att agentens tillva?gaga?ngssa?tt fo?r att fa? sponsorinta?kter, genom till exempel marknadsfo?ring och associationer, tra?nger ut spelarens inre motivation.

VÄr tids syn pÄ teknik ser vi tydliga spÄr av i dagens filmer, och kanske framförallt superhjÀltefilmer. DÀr anvÀnder sig bÄde hjÀltar och skurkar av avancerad teknik i sin kamp mot varandra. Men Àven synen pÄ biologi avspeglas i dessa filmer, och det mest intressanta Àr nÀr dessa stÀlls mot varandra. Vi har jÀmfört tvÄ av vÄr tids största hjÀltar, en som anvÀnder sig av teknik och en som har biologiska krafter, för att se vilka likheter och skillnader som finns. HjÀltarna det rör sig om Àr Spider-Man och Batman..

Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka likheter och skillnader mellan undervisningsÀmnena svenska och svenska som andrasprÄk. Jag frÄgar mig vilka huvuddrag som kan urskiljas i synen pÄ svenskÀmnet samt i den pÄgÄende diskussionen kring svenska som andrasprÄk. Jag vill ocksÄ veta vilka centrala likheter och skillnader som finns i Skolverkets Àmnesbeskrivningar för svenska och svenska som andrasprÄk. Vidare undrar jag hur lÀrare som undervisar eller har undervisat i bÄde svenska och svenska som andrasprÄk i grundskolans senare Är, pÄ gymnasiet eller komvux ser pÄ sina respektive Àmnen i sin helhet. Slutligen frÄgar jag mig om det finns fog att tala om tvÄ olika svenskÀmnen. För att kunna besvara mina tvÄ första frÄgestÀllningar har jag dels lÀst litteratur om svenskÀmnets uppdelning och inlÀgg i den aktuella diskussionen kring svenska som andrasprÄk, dels Skolverkets Àmnesbeskrivningar av Àmnena.

Bakgrund Typ 2-diabetes ?r en kronisk sjukdom d?r kroppen har insulinresistens eller minskad insulinproduktion som utvecklas l?ngsamt och kr?ver sammanfattande egenv?rdsinsatser. Sjuksk?terskan har en central roll i att st?dja patienter att utveckla kunskap, motivation och f?rm?ga till egenv?rd. Syfte Att belysa sjuksk?terskans arbete med att fr?mja egenv?rd hos vuxna personer med typ-2 diabetes.