Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur synen pÄ kvinnors rÀtt till högre studier framstÀlls i den Àldre svenska flickboken med bakgrund mot 1927 Ärs skolreform och skolkommissionerna frÄn 1918 och 1923, samt om den bild som förmedlas Àr av det Àldre, patriarkala slaget eller mer modern och sjÀlvstÀndig i sin utformning. Vidare Àmnar jag redogöra för dÄtidens samhÀlleliga debatt rörande vidarestuderande kvinnor samt huruvida flickböckerna presenterar en realistisk bild av sin samtid. För att kunna göra detta analyserasÄtta svenska flickböcker frÄn den första hÀlften av 1900-talet enligt den hermeneutiska metoden och den narratologiska analysen. De böcker som behandlas Àr Barbro Betings ungflicksÄr (1917) och Studentklassen (1925) av Elisabeth Kuylenstierna-Wenster, Ullabella (1922) av Marika Stiernstedt, VÄrdtrÀdet (1938) av Jeanna Oterdahl, I livets vÄr (1939) ochIng-Britt och hennes friare (1941) av Maja JÀderin-Hagfors, Anne Vildkatts barn (1948) av Gerda Ghobé och Ingen oro för Sonja (1949) av Irma S:t Cyr Jonsson. Resultaten av analysen sÀtts sedan i relation till forskningslÀget rörande den Àldre svenska flickboken och dÄtidens samhÀllsdebatt angÄende kvinnors utbildningsmöjligheter, för att se om dessa faktorer gÄr atthÀrleda till varandra.

Bakgrund Typ 2-diabetes ?r en kronisk sjukdom d?r kroppen har insulinresistens eller minskad insulinproduktion som utvecklas l?ngsamt och kr?ver sammanfattande egenv?rdsinsatser. Sjuksk?terskan har en central roll i att st?dja patienter att utveckla kunskap, motivation och f?rm?ga till egenv?rd. Syfte Att belysa sjuksk?terskans arbete med att fr?mja egenv?rd hos vuxna personer med typ-2 diabetes.

Syftet med vÄrt arbete Àr attstudera hur pedagoger inom förskolan ser pÄ leken. Leken Àr en viktig del avbarnens liv. Den framhÄlls i bÄde lÀroplan och inom forskning som viktig förbarn och deras utveckling, dÄ man menar att det Àr i leken som barn utvecklasbÄde fysiskt och psykiskt. I vÄr forskningsbakgrund redogör vi för forskningkring lekens betydelse och leken i förskolan. Vi redogör Àven för historiskaforskningsteorier om lek, som har haft inverkan pÄ hur förskolan och desslÀroplan utformats.

I denna studie görs en kritisk diskursanalys av hur slöjan framstÀlls och artikuleras i media. Bilden av slöjan Àr starkt pÄverkad av den muslimsk-islamistiska kultur som den Àr nÀra förknippad med och dÀrför kan tidigare forskning kring postkolonialism och Orientalism relateras till materialet. Genom den postkoloniala diskursordningen Äterges en stereotyp skildring av den slöjade kvinnan som traditionell, kuvad och förtryckt. Men slöjan sÀtts Àven in i en annan kontext dÀr den fungerar som en protestaktion i ett segregerat och uteslutande vÀsterlÀndskt samhÀlle..

Studien Àmnar undersöka den ideologiska grunden för tvÄ organisationers arbete mot barnvÄld och frÀmjande för barns rÀttigheter i Guatemala. Organisationerna Àr IM, Individuell mÀnniskohjÀlp och Unicef Sverige. Studiens frÄgestÀllning Àr Àven huruvida dessa idéer gÄr att relatera till ett rÀttighetsperspektiv inom utveckling. Den tvÄdelade frÄgestÀllningen syftar till att se undersöka hur synen pÄ rÀttigheternas roll betonas av det svenska utvecklingssamarbetet och dÀrmed Àven pÄverkar synen pÄ organisationernas barnpolitik. Som ett resultat av detta undersöks Àven pÄ vilket sÀtt rÀttighetsperspektivet ser frÀmjandet av barns mÀnskliga rÀttigheter inverkar pÄ utveckling som helhet.

Vi har genomfört en empirisk kvalitativ studie. Syftet med undersökningen var att identifiera Reggio Emilia filosofin i ett grundskolesammanhang. Vi genomförde intervjuer med fem lÀrare för att försöka skapa oss en bild av hur de tolkar och anvÀnder filosofin i sitt arbete. Vi kom fram till att det fanns vissa gemensamma nÀmnare framförallt i synen pÄ kunskap, förhÄllningssÀttet till eleverna, instÀllningen till den synliga miljön, organisationen och vilka arbetssÀtt som premieras..

I denna uppsats görs en komparativ analys av vissa av Lars Ahlins och James Kelmans estetiska utgÄngspunkter och berÀttarstrategier, sÄ som de kommit till uttryck i författarnas estetiska utsagor och skönlitterÀra prosa. I den komparativa analysen anvÀnds vissa narratologiska begrepp. SÀrskild uppmÀrksamhet Àgnas författarnas hantering av berÀttarinstansen i prosan och synen pÄ berÀttarsituationen..

Att utforma en framga?ngsrik och vinstgivande restaurangmeny kra?ver sa?va?l kunskap som erfarenhet inom restaurangbranschen. Spra?kbruket utgo?r en viktig del i skapandet av en meny. Denna studie underso?ker hur 60 restauranger anva?nder sig av formord och inneha?llsord med hja?lp av data fra?n ett egenha?ndligt sammansta?llt s.k.

FörvÀntat kunskapsbidrag: Denna studie förvÀntas ge kunskaper kring hur specialpedagogen kan stötta pedagogen i det dagliga arbetet, att förstÄ, möta och synliggöra det blyga barnet i de tidiga skolÄren. Syfte: Syftet Àr att pÄ en skola lyfta fram pedagogers och specialpedagogers syn pÄ de blyga barnen frÄn förskoleklass upp till Ärskurs tre. Teori: VÄr studie utgÄr frÄn tvÄ teorier, den relationella och den sociokulturella. Persson (2013) menar att den specialpedagogiska verksamheten bör ses ur ett relationellt perspektiv dÀr avsikten Àr att se till hur elevens förutsÀttningar Àndras beroende pÄ hur omgivningen Àr utformad. Lev S. Vygotskij var upphovsman till ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebÀr att alla mÀnniskor lÀr sig hela tiden i alla sociala sammanhang (Ahlberg, 2009a). Det Àr med hjÀlp av dialog som lÀraren kan gÄ in i barnets medvetande och dÀrigenom göra deras medvetande rikare (Vygotskij, 2005). Den relationella och den sociokulturella teorin gÄr att kombinera och Àr dessutom relevanta utifrÄn ett specialpedagogiskt perspektiv.

I denna uppsats behandlas synen pÄ mobilitet och affÀrsnytta hos organisationer som anvÀnder mobila tjÀnster och produkter samt marknadsför dem. Detta har vi gjort genom att intervjua fem personer som Àr och varit verksamma inom IT-branschen under en lÀngre tid. Undersökningen har visat att begreppet affÀrsnytta anvÀnds som ett generellt begrepp som tÀcker över en rad olika aspekter och faktorer, samt visat pÄ kontextens signifikans i frÄgan. Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att affÀrsnyttan av mobil informationsteknologi uppkommer dÄ den anvÀnds som en möjliggörare..

Bakgrund MÄnga studier visar att personer med psykiska besvÀr oftare drabbas av fysisk ohÀlsa och unga personer med psykossjukdom utgör en speciellt utsatt grupp.SyfteSyftet var att undersöka hur unga vuxna med psykossjukdomar upplever sin kroppsliga hÀlsa. Arbetet syftade Àven till att kartlÀgga patienternas uppfattning om hjÀlp- och stödbehov nÀr det gÀller upprÀtthÄllande/förbÀttring av hÀlsotillstÄndet.MetodEn kvalitativ studie med intervjuer med tio patienter. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.ResultatAnalysen ledde fram till ett tema: Synen pÄ den kroppsliga hÀlsan Àr en strÀvan efter att med stöd och hjÀlp leva ett liv som alla andra. Temat uppstod utifrÄn fyra kategorier.1. Hur man lever livet ? livsstilsaspekter som studiedeltagarna förknippade med kroppslig hÀlsa, dvs.

La?roplanen anger att undervisningen i skolan skall anpassas efter varje elevs behov och fo?rutsa?ttningar. En fra?ga a?r da?: hur arbetar la?rarna med individualisering i skolan? Denna studies syfte var att underso?ka hur la?rare fo?rha?ller sig till individualisering i biologiundervisningen, med fokus pa? evolutionsbiologi. Fem la?rare som undervisar i biologi fo?r a?r 7 ? 9 intervjuades.

I denna uppsats underso?ks spra?ket i 18 domar fra?n Uppsala tingsra?tt. Syftet a?r att ta reda pa? hur va?l domarnas spra?k motsvarar de klarspra?kskrav som sta?lls pa? myndighetstexter idag. Ha?lften av domarna a?r skrivna a?r 2004 och den andra ha?lften a?r 2014, vilket mo?jliggo?r en diakron ja?mfo?relse domarna emellan.

InnehĂ„llet i denna uppsats Ă€r en undersökning ur barns perspektiv kring vad de berĂ€ttar om leken. Syftet Ă€r att ta reda pĂ„ vad barn sĂ€ger om skillnader och likheter i pojkar och flickors lek pĂ„ förskolan. För att ta reda pĂ„ detta har intervjuer genomförts med barn som Ă€r fyra till fem Ă„r. Litteratur kring vad, var, hur och varför barn leker som de gör har bearbetats. Även genusbegreppet beskrivs och forskning ur barns perspektiv tas upp i forskningsbakgrunden, som avslutas med problempreciseringen.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka tre lÀrares arbete med lÀsförstÄelse, samt se om de har förÀndrat sina undervisningsmetoder nÀr det gÀller lÀsförstÄelse efter den nya lÀroplanen Lgr 11. Jag har presenterat tidigare forskning och litteratur som behandlar Àmnet lÀsförstÄelse. Studien utgÄr frÄn Vygotskijs sociokulturella teori för inlÀrning. En central tankegÄng i denna teori Àr att barn utvecklas i samspel med andra och att den sociala omgivningen har en stor inverkan. Med hjÀlp av kvalitativa undersökningsmetoder, vilket innebÀr intervju och fokusgruppsintervju, har jag tagit reda pÄ lÀrarnas undervisningsmetoder gÀllande lÀsförstÄelse. Resultatet av studien visar att det har kommit material om undervisningsmetoder i lÀsförstÄelse som lÀrarna anvÀnder sig mer eller mindre.