Synen pÄ skolor varierar, och dÀrmed synen pÄ dess elever. NÀr elever pÄ en lÄgpresterande skola överförs till en högpresterande skola blir det liv pÄ förÀldrar som anser att nivÄn kommer att sjunka. IstÀllet började de lÄgpresterande eleverna att prestera bÀttre. Denna sekvens i svensk utbildningshistoria Àr en del av debatten angÄende förvÀntningar, ett forskningsomrÄde som startades upp av Robert Rosentahl pÄ 60-talet och som domineras av tanken att elever presterar bÀttre med höga förvÀntningar. FörvÀntningsteorier finns idag nÀrvarande som en viktig del i Skolverkets riktlinjer, och som del av dessa teorier Àr motivation en essentiell del.

Min underso?kning syftar till att underso?ka vilka strategier klassiska musiker anva?nder i la?roprocessen av klassiska musikstycken sa? att det konstna?rliga uttrycket fa?r de ba?sta fo?rutsa?ttningarna, stycket i sluta?ndan ka?nns sa? sa?kert som mo?jligt vid ett framtra?dande och inla?rningsprocessen ga?r sa? snabbt som mo?jligt.Bakgrunden beskriver minnets funktioner i just detta sammanhang. Det handlar om hur minnet fungerar allma?nt men ocksa? specifikt inom omra?det musik, betydelsen av fo?rkunskaper na?r vi spelar instrument och la?r oss musikstycken samt hur stress, press och nervositet pa?verkar minne och musicerande. Jag beskriver och analyserar a?ven fyra minnessystem som anva?nds i la?roprocesser i samband med instudering av musikstycken.Underso?kningen besta?r av tre intervjuer med professionella klassiska gitarrister tillika gitarrpedagoger, som ger sin bild av o?vning, instudering, minnesluckor, framfo?rande med mera.

Uppsatsens syfte Àr att fÄ en förstÄelse för hur pedagoger arbetar med musik tillsammans med barn i Äldern ett till Ätta Är. Resultatet erhölls genom kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger. Undersökningen visade att pedagogerna tycker det Àr viktigt att anvÀnda musik tillsammans med yngre barn, men hur musik anvÀnds i verksamheten varierade. Av resultatet framgick ocksÄ att pedagogerna anser att musik Àr en artefakt i barns sprÄkliga respektive motoriska utveckling. Litteratur som tagits fram för uppsatsen stÀrker pedagogernas svar.

Följande studien handlar om pedagogers uppfattningar om bild- och teckenkommunikation i förskolan. Studien utgÄr frÄn kvalitativa intervjuer med sammanlagt sex förskollÀrare. Syftet med denna studie Àr att undersöka och fÄ en fördjupad kunskap kring hur en strategiskt utvald grupp förskolepedagoger uppfattar det egna arbetet med bild- och teckenkommunikation med sprÄkutvecklande syfte. Följande studie tar sin utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet, dÀr fokus ligger pÄ Vygotskij teorier om sprÄk, samspel och lÀrande. En betydande slutsats vi drar Àr att bild och tecken Àr stora potentiella kÀllor, som hjÀlpmedel till sprÄket.

Denna uppsats Àr en kvalitativ studie som behandlar synen pÄ identitet, maskulinitet och (homo)sexualitet inom lagidrottens vÀrld. Syftet Àr att visa en bild pÄ hur lagidrottsutövare ser pÄ och skapar identitet, maskulinitet och (homo)sexualitet inom manlig lagidrott och att se om det utifrÄn detta gÄr att skapa en bild av hur det kan vara att vara homosexuell och dÀrmed sexuellt avvikande. För att nÄ fram till syftet har följande frÄgestÀllningar tagits upp: Hur ser idrottslagets jargong generellt ut bakom scenen och varför ser den ut sÄ?, Vilka ideal grundar sig denna jargong pÄ i idrottslaget?, Hur pÄverkar identitet, maskulinitet och sexualitet sÀttet de intervjuade ser pÄ sig sjÀlva och andra?, och Vilken innebörd har kroppen och kroppsliga praktiker för synen pÄ identitet, maskulinitet och sexualitet?I studien har tre individuella intervjuer (med lagidrottare pÄ elitnivÄ eller strax under), en gruppintervju (med fyra ungdomsspelare i handboll), samt delatagande dolda observationer gjorts för att samla in materialet. Uppsatsen tar hjÀlp av det queerteoretiska begreppet heteronormativitet, maskulinitetsteorier samt den socialpsykologiska termen konformitet för att analysera empirin.Uppsatser ger en bild av en sexistisk, homofobisk och rÀtt sÄ rÄ jargong spelarna emellan.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur lek gestaltas i undervisningen för elever med autism. Syfte Àr ocksÄ att undersöka om leken kan utvecklas med hjÀlp av lÀrarna för att dÀrefter kunna anvÀndas som en arbetsmetod i undervisningen. FrÄgestÀllningar: - Hur gestaltar sig leken för barn med autism? - Kan pedagoger utveckla deras lek? - Hur kan leken anvÀndas i undervisningen? Teori: De teoretiska utgÄngspunkterna i föreliggande studie Àr kÀnsla av sammanhang (KASAM) som bygger pÄ att arbeta med det som ger hÀlsa och sociokulturella teorin att personer lÀr i samspel med andra. Metod och urval: Metoderna som anvÀnds för att besvara frÄgestÀllningarna och syftet Àr deltagandeobservationer vid fyra tillfÀllen av vardera fyra sÀrskoleelever dvs.

BAKGRUND: Vi har beskrivit vad Kiwimetoden innebÀr och var den har sina rötter.Vi har skrivit allmÀnt om sprÄkutveckling samt tidigare forskningkring lÀsinlÀrning. Undersökningens teoretiska ram bestÄr avVygotskijs sociokulturella perspektiv och Deweys demokratiskaperspektiv.SYFTE: Undersökningens syfte Àr att undersöka en specifikundervisningsmetod för sprÄkinlÀrning. Vi har valt att avgrÀnsasprÄkinlÀrningen till att gÀlla lÀsinlÀrning. Den undersökningsmetod vivalt att undersöka kallas Kiwimetoden.METOD: Studien Àr en kvalitativ fallstudie med inspiration frÄn denetnografiska metoden. Som datainsamlingsverktyg har vi anvÀnt ossav intervju och observationer.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats a?r att belysa pa?ga?ende fo?rhandlingar om feminism och sexualitet i det samtida medielandskapet, med avstamp i Beyonce?s senaste produktioner samt den omga?rdande debatt som dessa genererat. Fo?r att genomfo?ra detta har jag, genom en diskursanalys, la?st sex stycken utvalda la?ttexter samt videor fra?n Beyonce?s sja?lvbetitlade skiva (2013) utifra?n ett antal feministiska teorier. Fokus ligger pa? de olika feministiska diskursernas tolkning utav kropp, sexualitet, struktur, agens och etnicitet i dessa verk.Resultatet av uppsatsen visar att de olika feministiska diskurserna har, ba?de historiskt och samtida, olika uppfattning om hur en kvinna fa?r vara sexuell i dagens medielandskap.

Problem: Utvecklingen i va?rlden ga?r mot en allt mer kunskapsinriktad ekonomi da?r den immateriella tillga?ngen intellektuellt kapital blir viktigare bland fo?retag. De redovisningsprinciper som finns idag baseras pa? principer fra?n sa? tidigt som 1400-talet da? man ville bokfo?ra transaktioner fo?r in- och utbetalningar av pengar. Principerna modifierades na?got under den industriella revolutionen fo?r att man skulle kunna sa?tta upp materiella ting som tillga?ngar.

Detaljplaneprocessen anses ga? fo?r la?ngsamt i Sverige och bidra till en la?gre nybyggnation av bosta?der. Samtidigt uppger ma?nga av Sveriges kommuner att de har brist pa? bosta?der. Regeringen har pekat pa? att planeringen bedrivs mer effektivt i Tyskland och Storbritannien.I uppsatsen undersöks detaljplaneprocessen i dessa tva? la?nder genom fallstudier.

Syftet med studien var att se hur man genom reflektion över den egna undervisningen kan öka elevernas möjligheter till lĂ€rande. Metoden för arbetet har varit lesson study, en forskningsmetod som syftar till att utveckla undervisningen direkt i klassrummet. Studiens tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt innebar att en lektion planerades och genomfördes med likhetstecknet som lĂ€randeobjekt. Efter lektionen problematiserades den och en ny, omarbetad lektion tog form. Även denna lektion analyserades och sattes i relation till den första lektionen utifrĂ„n teorier om lĂ€rande.

Denna studie unders?ker samverkan mellan l?rare i fritidshem och klassl?rare och utforskar huruvida det finns en balans i utbytet av st?d mellan de b?da verksamheterna. Genom att analysera de semistrukturerade intervjuerna vi gjort med l?rare fr?n b?da grupperna med hj?lp av relevant litteratur och tidigare forskning, unders?ks olika aspekter av samverkan mellan de olika yrkesrollerna. Intervjuerna som pekar p? bristande samverkan kan ha att g?ra med brist p? gemensam planeringstid, samt att l?rare i fritidshem ofta f?r fungera som resurspedagoger i klassrummet, vilket m?nga g?nger ing?r i deras tj?nster. Detta kan j?mf?ras med L?roplanen f?r grundskolan, f?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22, 2022, s.16) som betonar vikten av samverkan mellan olika akt?rer f?r att fr?mja elevernas utveckling och l?rande.

Olika lÀrare har olika syn pÄ bildundervisning i skolan. UtifrÄn deras uppfattning och erfarenhet Àr syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare förhÄller sig till bildundervisningen i grundskolans tidigare Är. För att fÄ svar pÄ vÄr frÄgestÀllning har fyra intervjuer samt en enkÀtundersökning gjorts pÄ tvÄ skolor. Genom intervjuerna fÄr vi svar pÄ hur lÀrarna menar att deras skolmiljö pÄverkar bildundervisningen, hur de ser pÄ bilden som ett redskap till barns utveckling och hur de uppfattar sin egen bildundervisning. Detta empiriska material har tillÀmpats pÄ vÄra teoretiska utgÄngspunkter som framförallt ligger i det sociokulturella perspektivet och Àr baserad pÄ bland annat Vygotskij.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur synen pÄ kvinnors rÀtt till högre studier framstÀlls i den Àldre svenska flickboken med bakgrund mot 1927 Ärs skolreform och skolkommissionerna frÄn 1918 och 1923, samt om den bild som förmedlas Àr av det Àldre, patriarkala slaget eller mer modern och sjÀlvstÀndig i sin utformning. Vidare Àmnar jag redogöra för dÄtidens samhÀlleliga debatt rörande vidarestuderande kvinnor samt huruvida flickböckerna presenterar en realistisk bild av sin samtid. För att kunna göra detta analyserasÄtta svenska flickböcker frÄn den första hÀlften av 1900-talet enligt den hermeneutiska metoden och den narratologiska analysen. De böcker som behandlas Àr Barbro Betings ungflicksÄr (1917) och Studentklassen (1925) av Elisabeth Kuylenstierna-Wenster, Ullabella (1922) av Marika Stiernstedt, VÄrdtrÀdet (1938) av Jeanna Oterdahl, I livets vÄr (1939) ochIng-Britt och hennes friare (1941) av Maja JÀderin-Hagfors, Anne Vildkatts barn (1948) av Gerda Ghobé och Ingen oro för Sonja (1949) av Irma S:t Cyr Jonsson. Resultaten av analysen sÀtts sedan i relation till forskningslÀget rörande den Àldre svenska flickboken och dÄtidens samhÀllsdebatt angÄende kvinnors utbildningsmöjligheter, för att se om dessa faktorer gÄr atthÀrleda till varandra.

Syftet med min underso?kning var att studera studenters och la?rares uppfattningar av den flexibla utbildningen. Detta har la?nge varit ett intresseomra?de fo?r mig. Eftersom jag har erfarenheter av flexibel utbildning sa? underla?ttade det fo?r mitt arbetssa?tt genom uppsatsen.Fo?r att fo?rsta? grunden till flexibel utbildning behandlades distansutbildningens historia i bakgrundskapitlet och da?r kno?t an till hur informations- och kommunikationsteknologi kan anva?ndas i va?r tid fo?r att sto?dja denna form av utbildning.Detta genomfo?rdes med den fenomenografiska ansatsen som forskningsmetod.