Abstract Examensarbetet handlar om hur socialisationsprocesser förstÄs utifrÄn lÀrarperspektiv i en mÄngkulturell skolmiljö. Syftet med examensarbete Àr att förstÄ hur man gör ?elevskapet? i en mÄngkulturell skola och vilka socialisations mÄl som determinerar denna fostransprocess. I min undersökning utgÄr jag frÄn tidigare forskning kring socialisationsfenomenet i mÄngkulturella kontexter och stÀller mig följande frÄgor: Vad fostras barn till i skolan enligt lÀrarna? Vilka metoder anvÀnder sig lÀrarna av i sin undervisning för att fostra barn? Hur ser lÀrarna pÄ sin roll som socialisationsagenter? Hur Àr den ideala eleven enligt lÀrarna? För att besvara frÄgestÀllningarna har jag anvÀnt mig av kvalitativa forskningsmetoder sÄ som observationer i fyra olika klasser pÄ en skola med ett stort antal minoritetsbarn, samt intervjuer med klasslÀrarna.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om, och i sÄ fall hur, synen pÄ journalistyrket skiljer sig Ät mellan japanska journalister och journalistikstudenter. Uppsatsen undersöker Àven journalisters och journaliststudenters uppfattning om japanska mediers bevakning av mÀnskliga rÀttigheter. Det japanska mediesystemet Àr pÄ flera sÀtt olikt det svenska och Japan kritiseras ofta för brister i sitt arbete för mÀnskliga rÀttigheter. De frÄgor som stÀlls Àr ?Hur skiljer sig japanska journaliststudenter frÄn landets arbetande journalister i synen pÄ: journalistyrket; journalistikens villkor i Japan; journalistikens roll i samhÀllet; bevakningen av de mÀnskliga rÀttigheterna i Japan?. Inledningsvis presenteras dagens japanska mediesystem.

SAMMANFATTNING Denna studie handlar i sin helhet om hur man arbetar och ser pÄ specialpedagogik.  Delar av denna studie genomfördes i Kenya, dÀr jag var pÄ en skola i staden Nakuru. DÀr genomförde jag intervjuer med lÀrare samt samlade pÄ mig material. Syftet med studien Àr att se hur man i Kenya bemöter elever i behov av stöd i undervisningen samt hur synen pÄ barn i behov av stöd har sett ut och ser ut i landet idag. Efter att jag tagit del samt bearbetat relevant litteratur valde jag att undersökta detta genom att göra kvalitativa intervjuer. Jag intervjuade fyra verksamma lÀrare som undervisade i olika Ärskurser.

Introduktion: Synen Àr det viktigaste mediet genom vilket mÀnniskan uppfattar omgivningen. Degenerativa processer som försÀmrar synen kan förbindas till Àrftligt betingade eller degenerativa processer och mutationsfaktorer eller multifaktoriella degenerativa nÀthinnesjukdomar: retinitis pigmentosa, glaukom och Äldersrelaterad makula degeneration. Forskarna har försökt förhindra utveckling av nÀthinnedegenerationen genom anvÀndning av stam- eller progenitorceller. Under differentiering och sjÀlvförnyande processer utsöndrar dessa celler olika endogena tillvÀxtfaktorer: substanser som Àr aktiva vid cellens mognads- och reparationsprocesser. Att rÀdda och skydda celler frÄn apoptos eller Äterskapa nya fotoreceptorer eller nervceller Àr forskarnas mÄl.

Syftet med studien var att fÄ en ökad kunskap om 15-Äringars uppfattningar om krÀnkningar och trakassering pÄ internet och vad de menar kan ha en motverkande effekt pÄ att problemet uppstÄr. Datainsamling blev genomförd genom fyra fokusgruppintervjuer med 15-Äringar frÄn en skola i Sydsverige. Grounded theory anvÀndes för analys av intervjuerna. Resultaten teoretiserades ut i frÄn ett genusperspektiv.Resultaten visade att Internet Àr en given del av ungdomarnas vardag och att krÀnkningar Àr vanliga. BÄde sÀndaren och mottagaren av en kommentar mÄste uppfatta den som illa menad för att det skulle vara en krÀnkning.

De kommunikationsfo?ra?ndringar som kommit med den tekniska utvecklingen har fo?r organisationer inneburit en o?kad komplexitet och decentralisering som sta?ller ho?gre krav pa? den enskilde medarbetaren. Det har a?ven fo?ra?ndrat hur medarbetarna tar till sig, fo?rmedlar och bearbetar den information som ges. Fo?rutom att inneha?llet i det som kommuniceras bo?r fo?rega?s av relevans sta?ller det ocksa? krav pa? fo?retagsledningar och enskilda avdelningsansvarigas kommunikationsinsatser.

Syftet med detta arbete Àr att fÄ en uppfattning om synen pÄ begreppet intelligens hos ett antal personer med anknytning till skolvÀrlden. För att fÄ svar pÄ mina funderingar har jag gjort en empirisk och kvalitativ studie dÀr jag har intervjuat elever, lÀrarstudenter och lÀrare. Resultatet visar att synen pÄ vad intelligens Àr förÀndras med Älder och erfarenhet. I arbetet kan man uppmÀrksamma en trend dÀr uppfattningar förÀndras frÄn eleverna via studenterna till lÀrarna. Eleverna anser t.ex.

Min undersökning handlar om hur nÄgra elever, lÀrare samt skolledare ser pÄ Àmnet religionskunskap i de tidigare Ären. Det jag vill ta reda pÄ i den hÀr uppsatsen Àr vad orsakerna kan vara till att detta Àmne verkar ges litet utrymme i undervisningen. Jag vill ocksÄ se om det möjligtvis har skett nÄgon förÀndring i synen pÄ religionskunskapsÀmnet hos de jag har intervjuat, dÀr jag gör jÀmförelser i viss mÄn utifrÄn tidigare forskning som har haft sin utgÄngspunkt frÄn Lgr80. Jag har anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer med nÄgra elever, lÀrare och deras skolledare för att försöka fÄ fram hur de ser pÄ Àmnet religionskunskap. Jag har i avsnittet diskussion och slutsatser funderingar kring skolledarens instÀllning och hennes betydelse för Àmnet i undervisningen i skolan. Hon menar, liksom en av lÀrarna att ordet religionskunskap leder tankarna till kristendomskunskap som man hade i tidigare lÀroplan (1962).

Bakgrund och problem: Digital transformation ?r ett hett ?mne inom aff?rsv?rlden, med ett ?kande antal f?retag som str?var efter att anpassa sig till digitala teknologier f?r att f?rb?ttra sina aff?rsmodeller och skapa nya v?rdeskapande aktiviteter. Men med digitala transformationen kommer ocks? utmaningar som budgetber?kningar och brist p? teknisk kunskap vilket ofta leder till misslyckade transformationer. St?rre f?retag har ofta mer resurser till att hantera dessa utmaningar j?mf?rt med SMF.

SammanfattningGenom historien har det, bÄde i Sverige och i andra vÀstlÀnder, hÀnt mycket pÄ det psykiatriska vÄrdomrÄdet. De behandlingsmetoder som stÄtt till buds har vÀxlat, liksom synen pÄ psykiskt sjuka mÀnniskor. Huruvida vÄrden kan anses ha fungerat tillfredstÀllande eller inte har följt utvecklingen i samhÀllet samt den rÄdande synen pÄ psykiskt sjuka och psykisk sjukdom. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om den svenska psykiatriska tvÄngsvÄrden kan anses fungera i Sverige idag, men Àven vad det Àr som avgör om den fungerar eller inte. För att kunna förstÄ tankarna bakom den lagstiftning vi har idag i form av lagen om psykiatrisk tvÄngsvÄrd, tar uppsatsen upp en kortfattad redogörelse för den historiska utveckling som slutligen ledde fram till denna lagstiftning.

Rapporten sammanfattar projektarbetet inom kursen Sja?lvsta?ndigt arbete, ht 2012 pa? Kungliga Musikho?gskolan i Stockholm. Projektet har ga?tt ut pa? att sa?tta upp ett befintligt musikdramatiskt verk inom genren musikal helt inom ramarna fo?r de resurser som finns att tillga? inom kursen och pa? KMH. Rapporten bo?rjar med en kort beskrivande inledning samt bakgrund till valet av a?mne.

Syftet med denna studie Àr att genom en dokumentanalys utröna hur Skolverket harutformat det nya Hantverksprogrammet, hur de har resonerat kring problem ochmöjligheter med APL, samt hur Skolverket definierar begreppet anstÀllningsbarhet.Undersökningen omfattar Àven en intervjustudie för att fÄ veta hur nÄgra av lÀrarna pÄhantverksprogrammet stÀller sig till samma frÄgor och vi jÀmför slutligen Skolverketsoch lÀrarnas uppfattningar. Mycket skiljde sig i synen pÄ den nya lÀroplanen, bÄdemellan vad Skolverket och skolorna ansÄg men ocksÄ mellan skolorna i sig. Den storaskillnaden vi hittade mellan skolorna var hur olika svÄrt de hade att fÄ tag i kvalitativaAPL-platser till sina elever. Detta verkade ha att göra med hur skolorna lÄg geografiskt,dvs. om de lÄg i storstadsregionen eller de mindre stÀderna.

För hundra Är sedan var tjÀnarinnorna en stor yrkesgrupp. De fanns i alla klasser, frÄn husmamsellen pÄ en herrgÄrd till en barnpiga med mat och husrum som enda lön. I den hÀr kandidatuppsatsen med kulturhistorisk inriktning studeras berÀttelser av och om tjÀnarinnor. Empirin utgörs av arkivmaterial i form av en frÄgelista, NM 189 TjÀnarinneyrket, frÄn Nordiska museet. Syftet med studien Àr att undersöka frÄgelistsvaren, analysera kategoriseringar och pÄ sÄ vis belysa tjÀnarinnornas vardagsliv.

Den hÀr rapporten handlar om Individuella utvecklingsplaner (IUP). FrÄn 1/1-06 gÀller en förordning om att alla barn i grundskolan, sÀrskolan, sameskolan och specialskolan ska ha IUP. Syftet med rapporten Àr att undersöka vilken information lÀrare och elever fÄtt om IUP, men ocksÄ ta reda pÄ deras instÀllning till och uppfattning om IUP.För att fÄ reda pÄ detta har jag intervjuat fem lÀrare och fem elever. LÀrarna har mellan 3-20 Ärs erfarenhet av skolarbete. Eleverna gÄr i skolÄr 1-6.

Problemet med lÄga fertilitetsnivÄer har uppmÀrksammats och aktualiserats av bÄde EU och FN. Denna uppsats har diskuterat fertilitetsnedgÄngar frÄn ett regeringsperspektiv med hjÀlp av kvantitativ data rörande regeringars Äsikter som fertilitet. Vi har försökt att inte bara kartlÀgga hur det ser ut utan ocksÄ ta ytterligare ett steg i att förklara varför det ser ut som det gör. Detta har vi gjort genom att diskutera kring ett ideologiskt-, ett effektivitets- och ett EU-perspektiv.Resultaten har visat pÄ att vi kan se en fortsatt stark regimtillhörighet i framförallt den nordiska, anglosaxiska, sydeuropeiska och öst- och centraleuropeiska regimen dÀr rÄdande omsorgsmodeller har visat sig ha en fortsatt stark stÀllning. Den kontinentala regimen tycks röra sig mot en individuell modell och har dÀrför luckrat upp vissa element inom familjepolitiken som tidigare varit starkt knutna till den manliga enförsörjarmodellen.Vi har ocksÄ sett att effektivitet har en mer indirekt effekt dÄ det troligen Àr genom EU: s rekommendationer och direktiv som barnomsorg och förÀldraledighet har fÄtt en sÄdan som genomslagkraft.37Avslutningsvis har vi konstaterat att alla vÄra tre utgÄngspunkter kan förklara synen pÄ fertilitet och framförallt synen pÄ införandet av olika policys olika vÀl vid olika skeden i ÄtgÀrdskedjan.