I uppsatsen underso?ker jag hur huvudkarakta?ren Mimmi, under va?gen att etablera sig som fo?rfattare och i mo?tet med Hugo, so?ker na? balans mellan intellekt och kropp. Utifra?n Julia Kristevas teori om abjektionen utforskar jag pa? vilka sa?tt Mimmi fo?rha?ller sig ambivalent till viljan att vara a? ena sidan innesluten, a? andra sidan avgra?nsad, och hur i sin tur synen pa? kroppen, dess samverkan med sja?len samt synen pa? andra kroppar pra?glas av bega?r och a?ckel. Som metodisk spra?ngbra?da anva?nder jag paradoxen utifra?n Kristina Fjelkestams definition.

Enligt den svenska lÀroplanen, LPO 94, Àr utvecklandet av elevernas historiemedvetande en av de viktigaste uppgifterna för undervisningen i Àmnet historia. Det finns dock i forskningen Ànnu inga vedertagna beskrivningar av hur ett historiemedvetande kÀnns igen i elevers uttryck och hur en progression av detta medvetande kan mÀtas. Föreliggande uppsats undersöker historiemedvetandet hos 50 barn mellan 4 och 10 Är pÄ tvÄ skolor och en förskola. Barnen delades efter Älder in i fokusgrupper och presenterades ett antal olika gamla vardagsföremÄl av samma typ, till exempel tre olika gamla telefoner. I samtal med uppsatsens författare och en pedagog diskuterades det temporala sambandet mellan föremÄlen.

Kompetensutveckling under arbetsplatsförlagd utbildning inom sluten somatisk vÄrd för omvÄrdnadsstuderande pÄ vuxenutbildning.Sammanfattning: Arbetsplatsförlagd utbildning (APU) har en central plats pÄ omvÄrdnadsutbildning för vuxenstuderande. Det Àr dÀrför av vikt att APU:n gynnar de studerandes möjligheter till kompetensutveckling. VÄrt syfte Àr att undersöka hur vuxenstuderande inom omvÄrdnadsutbildning upplever förutsÀttningar för sin kompetensutveckling under APU inom sluten somatisk vÄrd. För att kunna besvara syftet har en abduktiv kvalitativ metod utifrÄn det sociokulturella perspektivet anvÀnts och semistrukturerade intervjuer genomförts. Det empiriska materialet bygger pÄ intervjuer före och efter APU:n med Ätta omvÄrdnadsstuderande.

BAKGRUND: DĂ„ media under de senaste Ă„rtiondena vuxit sig till att bli en kraft nog att rĂ€kna med i samhĂ€llet och Ă€ven i skolan tyckte vi att det var intressant omrĂ„de att grunda vĂ„r undersökning pĂ„. I bakgrunden tar vi upp tidigare forskning som pekar pĂ„ vikten av att dagens skola kopplas till den vardag samt det samhĂ€lle eleverna lever i. HĂ€r tas Ă€ven upp hur barns inlĂ€rningsprocesser beskrivs utifrĂ„n Konnektivismen samt det sociokulturella perspektivet.SYFTE: VĂ„rt syfte Ă€r att undersöka hur lĂ„ngt integreringen av mediala verktyg kommit iklasslĂ€rares verksamhet.METOD: Kvantitativa enkĂ€ter avsedda för klasslĂ€rare.RESULTAT: Övergripande kunde vi utifrĂ„n undersökningen avlĂ€sa att de allra flestalĂ€rare anser att integreringen av media i den traditionella undervisningen kan förbĂ€ttra kvaliteten pĂ„ och fördjupa kunskaperna hos eleverna samt skapa en god lĂ€randemiljö. Majoriteten av lĂ€rarna visade sig ha en positiv instĂ€llningar gentemot mediala verktyg bĂ„de i undervisningensamt i sitt eget arbete. Dock visade det sig att de förutsĂ€ttningar som krĂ€vs för attkunna integrera mediala verktyg i skolan pĂ„ ett tillfredsstĂ€llande sĂ€tt ofta saknas..

Syftet med denna studie Àr att fÄ djupare kunskaper om hur musiklÀraren i den kommunala grunskolan ser pÄ och hanterar Àmnet musik i relation till barn med koncentrationssvÄrigheter. DÄ forskning inom omrÄdet musik i kombination med barn med koncentrationssvÄrigheter Àr vÀldigt begrÀnsad presenteras istÀllet en del litteratur om koncentrationssvÄrigheter i sig samt musikens betydelse för mÀnniskan. Dock presenteras en hel del forskning om musikens pÄverkan pÄ mÀnniskans utveckling vilket Àr relevant i sammanhanget. I arbetet utgÄr jag frÄn pragmatismen och det sociokulturella perspektivet dÄ pragmatismen har haft stort inflytande pÄ svensk skola samt att det sociokulturella perspektivet Àr ett vÀldigt brett perspektiv som utgÄr ifrÄn att allt som pÄverkar mÀnniskan Àr sociala konstruktioner, skapade av oss sjÀlva.Studien bygger pÄ strukturerade intervjuer med fyra olika lÀrare i grundskolan. Resultaten visar att musikundervisningen i grundskolan Àr viktigt för alla elever, och kanske viktigast för de elever som lider av koncentrationssvÄrigheter.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om det finns grundlÀggande skillnader i undervisningsmetoder och pedagogiska förhÄllningssÀtt mellan fiolpedagoger inom genren svensk folkmusik. JÀmförelsen fokuserar pÄ lÀrare med respektive utan formell musiklÀrarexamen inom genren. Fyra kvalitativa telefonintervjuer har legat till grund för undersökningen dÀr de med respektive utan examen representerats av tvÄ personer var. Den teoretiska utgÄngspunkten för studien har varit det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat visar att det Àr mer som förbinder Àn som skiljer de fyra pedagogerna Ät.

Syfte: Syftet med studien Àr att, inom ramen för ett aktionsforskningsprojekt, studera om och hur samverkan mellan skolans elevhÀlsoteam och den pedagogiska personalen pÄverkar synen pÄ elevhÀlsoarbete. Syftet Àr ocksÄ att studera om och hur en eventuell förÀndring av synen fÄr konsekvenser för hur elevhÀlsoarbetet pÄ skolan utformas.Teoretiska ramar: En av studiens utgÄngspunkter Àr reflektion, i betydelsen reflektera över sin egen syn pÄ elevhÀlsoarbete och vilka konsekvenser denna syn fÄr pÄ förhÄllningssÀtt och agerande i den egna verksamheten. DÄ mÀnniskan genom reflektion upptÀcker och förstÄr sitt eget förhÄllningssÀtt i olika situationer kan reflektionen leda till förÀndring. Enligt det sociokulturella perspektivet sker lÀrande genom att mÀnniskan interagerar med sin omgivning och stÀndigt tar till sig kunskaper frÄn densamma. I samspel med andra utvecklar mÀnniskan kunskaper och fÀrdigheter som hon sedan gör till en del av sitt eget tÀnkande och handlande.

Studiens fr?gest?llningar och syfte ?r att ta reda p? hur f?rskoll?rare uppfattar och resonerar kring begreppet popul?rkultur, f?r att d?refter unders?ka om deras f?rst?else f?r begreppet har en koppling till huruvida de implementerar popul?rkultur i sitt pedagogiska arbete i f?rskolan. Studien utg?r fr?n ett sociokulturellt perspektiv d?r v?rt insamlade empiriska material bygger p? kvalitativa intervjuer. Den teknologiska utvecklingen har och forts?tter utvecklas i hastig takt fram?t och barn som v?xer upp idag m?ter sk?rmar och olika digitala medier i st?rre utstr?ckning j?mf?rt med barn fr?n tidigare generationer. I f?rskolans l?roplan (Skolverket, 2018) framg?r det tydligt att de som arbetar i f?rskolan ska ta vara p? barns intresse och nyfikenhet.

Syfte: Studiens syfte Àr att beskriva vilka pedagogiska strategier nÄgra lÀrare i trÀningsskolan anvÀnder i sprÄk- lÀs- och skrivundervisning. Studien tar sin utgÄngspunkt i följande frÄgestÀllningar:? Hur anvÀnds alternativa kommunikationssÀtt i undervisningen?? Hur och nÀr framtrÀder interaktion i undervisningen?? Hur motiveras eleverna i skolarbetet kring sprÄk- lÀs- och skrivundervisningen?Teori: Studiens teoretiska ramverk Àr hÀmtat frÄn det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande. Inom det sociokulturella perspektivet ses lÀrande ses som nÄgot som sker interaktivt, i samspel med andra. Metod: Studien Àr utformad som en fallstudie med inspiration frÄn den etnografiska forskningstraditionen.

SjÀlvbilden Àr en del av vÄr sociala identitet bekrÀftad genom relationer med mÀnniskor. Syftet med denna studie var att undersöka hur en ledare uppfattar sin sjÀlvbild och dess pÄverkan pÄ sÀttet att leda och synen pÄ medarbetarna. 12 ledare i Stockholm med personalansvar inom skola, vÄrd, kyrka och privata företag intervjuades och besvarade ett sjÀlvskattningstest. SASB-modellen (Strukturell analys av socialt beteende) anvÀndes som underlag och intervjufrÄgorna utformades utifrÄn den. Oberoende variabler som togs med i studien var; kön, Älder, erfarenhet och ledarutbildning.

Syfte: Syftet med studien Àr att utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv undersöka SO-lÀrares berÀttelser om arbetet med elever i Är 7-9 som riskerar att inte nÄ mÄlen i SO. Syftet preciseras i frÄgestÀllningarna; Hur berÀttar SO-lÀrare om undervisningen av elever som riskerar att inte nÄ mÄlen i SO? Hur resonerar SO-lÀrare kring det faktum att elever presterar olika inom SO-Àmnet? Hur framstÀller SO-lÀrare frÀmjande och hÀmmande faktorer för lÀrande? Hur berÀttar SO-lÀrare om samarbete med andra aktörer inom skolan? Teori: Tolkningsansatsen för studien Àr inspirerad av det sociokulturella perspektivet. LÀrande inom det sociokulturella perspektivet sker i interaktion mellan individer och mellan individ och den sociokulturella miljön. I sociokulturella miljöer ingÄr Àven materiella resurser i form av fysiska redskap och verktyg sÄ kallade artefakter.

Den demografiska och ekonomiska utvecklingen i G?teborg ser ut att skapa stora utmaningar kommande ?r f?r hela staden. I denna fallstudie unders?ks Serviceresor G?teborgs verksamhet d?r vi ser att de ?ldre resen?rernas m?jligheter att f?rflytta sig riskerar att f?rs?mras p? grund av konsekvenserna av denna utveckling. Syftet med denna studie ?r d?rf?r att unders?ka hur Serviceresor G?teborg kan hantera effekterna av den demografiska utvecklingen utan att p?verka resen?rernas mobilitet negativt.

Allt började med att jag kÀnde mig fÄngad i en tvÄdimensionell vÀrld med mönster och figurer pÄ en plan yta. Jag frÄgade mig hur stor roll synen spelar för min vÀrldsuppfattning och mitt konstnÀrliga skapande. Det enda som kom ut frÄn min hand var platta smÄ figurer med ögon som stirrade pÄ mig och sa: ?Vem Àr du? Vad gör du hÀr? Vad vill du mig?? Jag kunde inte svara dem med mer Àn att jag bara skapar er, sen vet jag inte mer.Efter Ätskilliga försök att komma frÄn att bara skapa platta saker lyckades jag ÀndÄ bara Ästadkomma reliefer.1 Jag bestÀmde mig för att göra nÄgonting drastiskt och förbjöd mig sjÀlv att göra nÄgot visuellt som man mÄste kunna se för att uppleva. ?Om man inte kan se kan man heller inte rita nÄgra figurer?, sade jag Ät mig sjÀlv.2 HÀdanefter ska jag bara göra sÄdant som man kan uppleva och se utan syn, med fingertopparna och med kroppen.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur verksamma pedagoger ser pÄ och förklarar begreppen kunskap och lÀrande i förskolan. Vi har undersökt om det finns likheter och skillnader i dessa resonemang med det som uttrycks i lÀroplanen för förskolan (Lpfö 98). För att besvara frÄgestÀllningarna valde vi att intervjua fyra förskollÀrare verksamma i förskolan. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ intervjumetod som vi kompletterade med filmade observationer av respektive pedagog. Det filmade materialet anvÀndes endast som diskussionsunderlag i intervjuerna.

Syftet med studien Àr att undersöka hur elever berÀttar om lÀsning och   lÀsundervisning samt hur de berÀttar om sin delaktighet i arbetet med sin   lÀsning. Studien utgÄr frÄn elevens perspektiv och frÄn ett   specialpedagogiskt perspektiv.Studien har en kvalitativ ansats och utgÄr frÄn den sociokulturella   synen pÄ kunskap, att vi lÀr i gemensamma verksamheter genom att kommunicera   med andra. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt   Ätta elever i Är 2 till och med Är 5 intervjuades.Resultaten visar pÄ ansvarsfulla elever som berÀttar om nödvÀndigheten   i att kunna lÀsa och insikt om att lÀsförmÄga och att leva i vÄrt samhÀlle   har ett samband. De Àr i det stora hela positiva till lÀsning och berÀttar om   flera positiva upplevelser som de fÄr genom sin lÀsning men lÀsvanor och   elevernas erfarenhet av undervisning skiljer sig Ät.