Den svenska sÀkerhetspolitiken har genomgÄtt stora förÀndringar sedan kalla kriget. Den tidigare inriktningen av alliansfrihet och neutralitet har ersatts av en solidaritetspolitik. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om synen pÄ anvÀndning av det militÀra maktmedlet har förÀndrats i takt med den sÀkerhetspolitiska omstÀllningen.Uppsatsen antar karaktÀren av en innehÄllsanalys, med utgÄngspunkt i den strategiska hierarkin och fyra konstruerade jÀmförelsedimensioner: mÄl, medel, metoder och hot. TvÄ försvarspropositioner analyseras, frÄn Är 1982 och Är 2008. Undersökningen visar att bÄde hotbild och den förÀndrade sÀkerhetspolitiska inriktningen har medfört en förÀndrad syn pÄ det militÀra maktmedlet. Försvarsmaktens exklusivitet för anvÀndning i krig har minskat, till förmÄn för funktionen som krishanteringsinstrument i samverkan med andra maktmedel..

I den ha?r vetenskapliga essa?n underso?ks starten av en skrivworkshop, i tva? ungdomsgrupper, som en ga?stande skrivpedagog och fo?rfattare leder pa? deras skola. Den inledande bera?ttelsen belyser fo?rfattarens skrivarbete och spra?kha?llningar. I tva? fo?ljande bera?ttelser, fra?n tva? workshopsituationer i tva? klasser, gestaltas hur olika ha?llningar till det skrivna och talade spra?ket konfronterar varandra.

Syftet med denna studie ?r att kvalitativt unders?ka hur elever med behov av extra anpassningar och s?rskilt st?d beskrivs fr?n 1962 fram till idag i Sveriges l?roplaner. Studien ?mnar ?ven att unders?ka hur de delar som behandlar fritidshemmet beskriver elever i behov av st?d. Materialet analyserades genom en Foucauldiansk inspirerad diskursanalys d?r diskursbrott och utest?ngningsprocedurer anv?nds f?r att studera analysmaterialet.

En studie som undersöker SJFs syn pÄ högskoleutbildning frÄn 1970-talet till idag. Hur harsynen förÀndrats under denna period och hur Àr den idag?Genom att analysera dokument dÀr SJF har uttalat sig i frÄgan frÄn 1970-talet till idag, samtgenom att analysera kvalitativa intervjuer med representanter pÄ SJF, Unionen, TU och DIKhar jag sammanstÀllt synen pÄ frÄgan om utbildning, sÄvÀl inom SJF över den angivnatidsperioden som skillnaderna i synen pÄ frÄgan mellan SJF och de andra organisationernaidag.Teoretiskt utgÄr studien frÄn journalistikens professionaliseringsprocess, journalistiken sominstitution, doxologi samt social closure.Studien visar pÄ en genomgÄende dubbelhet frÄn SJFs sida gentemot universitetsvÀsendet, dÀrman bÄde vill Ät den statushöjande effekt som akademiska studier innebÀr för ett yrke samthur förbundet vill dra ner pÄ utbildningsmöjligheterna för blivande journalister..

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur talutrymmet kan fördelas i en förskoleklass. VÄr frÄgestÀllning bestÄr av fyra frÄgor; Hur ser talutrymmets fördelning ut i den förskoleklass vi undersöker? PÄ vilket sÀtt fördelas talutrymme till barnen? Kan barnen i samlingen pÄverka temats riktning? Bemöter pedagogerna i vÄr undersökning barn monologiskt eller dialogiskt? Det vill sÀga, pratar pedagogerna till barnen eller med barnen? För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi genomfört kvalitativa intervjuer av pedagoger samt observationer av samlingssituationer i den förskoleklass dÀr pedagogerna Àr verksamma. Tidigare forskning om talutrymmets fördelning speglar bland annat skolans verksamhet dÀrför kommer vi att jÀmföra förskoleklassen med skolan i vÄrt arbete. Tidigare forskning har hÀmtats frÄn bland annat Vygotskijs sociokulturella teori, Sommers bok Barndomspsykologi, Dysthes klassrumsbaserade forskning, SÀljös sociokulturella perspektiv med mera.

Bakgrund Pensionerade m?n utg?r idag en stor del av den svenska befolkningen, och de flesta bed?mer sin h?lsa som god. Tidigare studier visar dock att pensionen kan inneb?ra risker f?r att f?rlora sociala sammanhang och meningsfulla aktiviteter, vilket p?verkar m?lgruppens h?lsa negativt. Wilcocks teori om doing, being, belonging, och becoming kan anv?ndas f?r att f? en djupare f?rst?else f?r m?lgruppens h?lsa.

Studien syftar till att fÄ en djupare insikt i hur sociala och kulturella faktorer pÄverkar barn och ungdomar i deras val av instrument för studier pÄ en kulturskola. I bakgrundskapitlet presenteras tidigare forskning och annan relevant litteratur inom studiens ÀmnesomrÄde. Studiens teoretiska utgÄngspunkter utgörs av det sociokulturella perspektivet. Studiens metod utgörs av den kvalitativa intervjun. Sex nybörjare, tre flickor och tre pojkar i Äldrarna 8-10 deltog i studien.

VÄr studie handlar om hur barn i Äldern tre till fem talar om sina kamrater. Syftet med denna studie Àr att undersöka barnens tal om kamrater ur ett sociokulturellt perspektiv, samt hur kamrater bidrar till barns identitetskapande. Vi har valt att anvÀnda oss av en metod som vi kallar för samtal tillsammans med barn i samband med lek eller aktiviteter. Med hjÀlp av denna metod Àr syftet att vi ska fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar: Hur beskriver barnen sina kamrater? Vad gör barnen med sina kamrater? Vilken betydelse uttrycker barnen att deras kamrater/kamratrelationer har för dem? Samtalen spelades in med diktafon pÄ förskolan.

Background: The request for the Reggio Emilia practice has expanded enormously the last couple of years within the Swedish preschools. This particular practice describes the environment as a third educator. This third educator is supposed to work as - not only a tool - but also a support to ease children's learning experiences and help develop their mind. Previous research has shown that design of, for instance, furniture has a way of affecting the children's learning process and development.Aims: The purpose of this study is to see how two different teams of preschool educators on two differed Reggio Emilia inspired preschools work and handle the physical indoor environment. Method: We started out by contacting Reggio Emilia inspired preschools.

Under de senaste decennierna har det skett stora förÀndringar nÀr det gÀller synen pÄ individen och vad som kan uppfattas vara normalt eller avvikande. Denna antologi utgÄr ifrÄn hur individers livsvillkor och identitet skapas i dagens moderna samhÀlle. Samtliga bidrag utgÄr frÄn ett socialkonstruktionistiskt perspektiv i vilket fokus ligger pÄ mÀnskliga relationer, samt hur verklighetsuppfattningar konstrueras genom individens sociala samspel i samhÀllet. De olika teman som studerats Àr skilsmÀssa, homosexualitet, flyktingar och könsroller. Karin Berglund har studerat hur individen kan pÄverkas av en skilsmÀssa.

Denna uppsats syftar till att belysa hur lÀrandemiljön pÄverkar barn i behov av sÀrskilt stöd, i lÀrandeprocessen. I min frÄgestÀllning behandlar jag frÄgan; stödjer eller motverkar klassrumsmiljön barn med ADHD? I teoriavsnittet anvÀnder jag mig av det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande som utgÄngspunkt, dÀrför att jag ser en relevans i litteraturen jag anvÀnt mig av och de svar informanterna gav vid de genomförda intervjuerna. Det sociokulturella perspektivet anser jag dessutom ligger rÀtt i tiden eftersom det pÄ mÄnga sÀtt har prÀglat delar av min utbildningstid. I metodavsnittet har jag anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer i en fenomenologisk studie, vilket innebÀr att det inhÀmtade materialet grundar sig i intervjupersonernas egna tolkningar och erfarenheter av det rÄdande Àmnet.

Den hÀr uppsatsen behandlar kompetensutvecklingen pÄ trÀningsföretaget SATS. Syftet Àr att undersöka synen pÄ kompetensutvecklingen hos SATS ledning och de anstÀllda, vilket innefattar hur företaget arbetar med att utveckla kompetensen hos sina anstÀllda och vilka möjligheter samt eventuella hinder personalen upplever för kompetensutvecklingen. Andra intressanta aspekter som undersöks Àr vilka kompetenser som Àr viktiga inom SATS, hur synen pÄ kompetensutveckling konstrueras i relation till företagskulturen och ledarskapet samt varför svaren i SATS medarbetarundersökning frÄn 2009 skiljer sig Ät gÀllande kompetensutveckling mellan tvÄ center i Stockholm. Jag tillÀmpar en kvalitativ metod med Ätta intervjupersoner, fyra pÄ respektive center. Uppsatsen visar att synen pÄ kompetensutveckling till stor del överensstÀmmer mellan intervjupersonerna, att den bÄde sker genom utbildningar och i det dagliga arbetet vilket Àven Àr i linje med SATS syn.

Bakgrund: M?nskliga faktorer utg?r i m?nga fall grunden f?r misstag som sker inom h?griskorganisationer. Operationsavdelningen ?r en h?griskmilj? och d?r arbetar det interprofessionella operationsteamet. Operationssjuksk?terskan ?r en av professionerna i teamet och genom att anv?nda olika kommunikationsstrategier samt bidraga till en psykologisk trygghet inom teamet kan kvaliteten p? kommunikationen inom operationsteamet ?ka.

I denna studie har fem personers egna redogörelser kring uppvÀxten i en familj med akademisk utbildning och hur detta kan ha pÄverkat den identitetsskapande processen och synen pÄ utbildning undersökts. Detta har skett genom semistrukturerade intervjuer och resultatet har sedan analyserats utifrÄn Pierre Bourdieu och Richard Jenkins teorier och begrepp. Studiens teoretiska referensram Àr att identiteten förhandlas utifrÄn individens sociala omgivning i en stÀndigt pÄgÄende process. Resultatet indikerar att respondenterna sjÀlva anser att det finns en pÄverkan genom uppvÀxtmiljön som kan bero pÄ förÀldrarnas högre utbildningsnivÄ. Det framhÄlls av respondenterna att det Àr flera faktorer Àn uppvÀxtmiljön som spelar in i den identitetsskapande processen och synen pÄ utbildning; frÀmst betydelsen av nya relationer och situationer samt skolgÄngen..

I uppsatsen underso?ker jag hur huvudkarakta?ren Mimmi, under va?gen att etablera sig som fo?rfattare och i mo?tet med Hugo, so?ker na? balans mellan intellekt och kropp. Utifra?n Julia Kristevas teori om abjektionen utforskar jag pa? vilka sa?tt Mimmi fo?rha?ller sig ambivalent till viljan att vara a? ena sidan innesluten, a? andra sidan avgra?nsad, och hur i sin tur synen pa? kroppen, dess samverkan med sja?len samt synen pa? andra kroppar pra?glas av bega?r och a?ckel. Som metodisk spra?ngbra?da anva?nder jag paradoxen utifra?n Kristina Fjelkestams definition.