Bakgrund och problem: De senaste 20 åren har offentliga organisationer genomgått stora förändringar. Många idéer inom reorganisering av offentliga verksamheter har kritiserats och har varit ett hett debattämne i media. Andra har blivit populära hos de forskare som har tagit fram ideén samt hos aktörer med ett specifikt intresse för offentliga organisationer. Målstyrning fick en kraftfull inverkan vid början av 1990-talet, det var då olika statliga myndigheter som kommuner och landsting började testa nya förändringar i de olika organisationers strukturer och styrmodeller. Några exempel på dessa är beställar-/ utförarmodell, resultatenheter och resultatstyrning.

I Den offentliga sektorn sker idag en genomgripande övergång till att erbjuda service via Internet genom elektroniska tjänster, e-tjänster. Få tjänster utvecklas utifrån ett användarperspektiv och många brister i tillgänglighet. Funktionshindrade, invandrare och äldre är tre grupper vars behov sällan uppmärksammas i utvecklingen av dessa tjänster. Detta ökar klyftorna i samhället.Studien undersöker hur metoden personas kan användas för att kommunicera vilka behov som ett urval av dessa grupper har i sin användning av offentliga e-tjänster. Personas är en användarcentrerad form av målgruppsanalys där användare representeras genom personliga berättelser.

Inom Den offentliga sektorn har det skett stora förändringar vilket innebär att det ställs högre krav på att mynigeterna är effektiva. Detta har lett till ett krav på reformering inom Den offentliga sektorn. Denna reformering har i sin tur lett till ett ökat intresse för olika koncept och nya ideer. Syftet med denna uppsats är att kartlägga det balanserade styrkortets livscykel inom en offentlig organisation med fokus på olika förklaringar till varför de avvecklar konceptet. För att kunna uppfylla syftet valdes polisen som fallobjekt.

Under de senaste årtionden har styrningen av Den offentliga sektorn alltmer börjat likna den styrning som används inom den privata sektorn, förändringen kallas New Public Management (NPM). NPM består av en samling idéer som är lånade från näringslivet och de privata företagens metoder att styra sina organisationer. En av de styrmodeller som har blivit alltmer vanlig i svenska kommuner är resultatenheter, trots att användandet av resultatenheter i kommuner är relativt vanligt samt att det har använts i årtionden så finns det ingen omfattande forskning om resultatenheter i kommuner. Utifrån att privata och offentliga organisationer skiljer sig åt i sin karaktär så är syftet att beskriva och kartlägga hur kommuner använder sig av resultatenheter samt förklara varför användandet av resultatenheter i kommuner ser ut som det gör.I den teoretiska referensramen förklaras hur litteraturen definierar resultatenheter samt de teorier som är kopplade till området. I den teoretiska referensramen presenteras även tidigare forskning om resultatenheter i kommuner, skillnader på offentliga och privata organisationer beskrivs och institutionell teori förklaras.

Bakgrunden som har lett fram till denna studie är de nya rekommendationerna angående implementering av komponentmodellen som först uppkom inom den privata sektorn genom K3 och sedan i Den offentliga sektorn via nya rekommendationer från RKR. Denna bakgrund har lett fram till studiens syfte vilket är att öka förståelsen för skillnader i implementeringen av komponentavskrivningar i landstingens verksamheter samt eventuella effekter av denna implementering.En flerforskningsmetod har använts för att kunna besvara de frågeställningar som har ställts. Denna metod har inkluderat en kvantitativ dokumentstudie som har baserat sig på landstingens och regionernas årsredovisningar samt en kvalitativ undersökning som inkluderat material från intervjuer med ansvariga personer inom nio landsting. Den kvantitativa dokumentstudien ledde främst fram till en kartläggning över vilka landsting och regioner som har implementerat komponentmodellen. Utöver denna kartläggning ledde även den kvantitativa undersökningen fram till att faktorer som förklarar orsakssamband inom den privata sektorn har svårigheter att förklara samband inom Den offentliga sektorn.Den kvalitativa undersökningen kunde stärka de förkastelser av samband från den kvantitativa undersökningen.

Syftet med denna uppsats är att belysa hur rekryterare inom den privata sektorn ser på moderskapet inför en rekrytering. Frågeställningarna i studien handlar om hur rekryterarna uppfattar moderskapet när de skall anställa, vilken påverkan moderskapet har i rekryteringssammanhang samt rekryterarnas bild av hur idealarbetaren ser ut. Det empiriska materialet består av intervjuer med fem rekryterare som är yrkesverksamma inom den privata sektorn. I studien framkom det att mödrar ses som den primära vårdtagaren av barn. Där de bidragande orsakerna till detta dels var en ekonomisk faktor där män anses tjäna bättre än kvinnor, men där även de traditionella könsrollerna ansågs som en bidragande faktor..

Arbetet bygger på att de informationssystem som används idag men som blir allt äldre och därigenom inte klarar de krav som ställs på dem. Detta medför att informationssystemen måste migreras till modernare plattformar, då företagen dels inte klarar sig utan dess nuvarande funktionalitet och dels måste vidareutveckla systemen.Detta arbete tar upp olika sätt som detta kan genomföras på och vilka problem som kan komma att uppstå när detta sker. För att kunna undersöka detta så genomfördes ett antal migrationer. Språken som migrationen kommer att ske mellan är Visual Basic 6 och Visual Basic .net. Migrationerna kommer att ske med hjälp av ett migrationsverktyg, samt ett ramverk som i arbetet skräddarsys för just arbetets typ av migrationer.Det arbetet kommer fram till är att det sker problem vid användande av ett verktyg och även att det inte ger tillräckligt med respons på vad som gått snett under migrationerna..

Inledning: Offentliga organisationers upphandlingar är ett ämne som är intressant både ur ett rent företagsekonomiskt perspektiv och ur ett medborgerligt perspektiv. Dels på grund av att Den offentliga sektorn utgör en viktig del av den svenska ekonomin och dels för att dessa upphandlingar regleras i den omskrivna och omdebatterade lagstiftning Lagen om offentlig upphandling (LOU). Till detta kan läggas de problem och svårigheter som existerar vid inköp av komplexa tjänster. Syfte: Att analysera hur offentliga organisationer hanterar sina leverantörsrelationer i upphandlingsprocessen för att säkerställa en god tjänstekvalitet, vid inköp av komplexa tjänster, med perspektiv på fri konkurrens och nära relationer. Disposition: Vi har valt att disponera vår uppsats som en vandring offentliga organisationer vandrar för att nå sitt mål som vi definierar som god tjänstekvalitet.

Människors handlingar förvandlas och samordnas till samhällsprocesser i organisationer, vilket gör att organisationer blir ett centralt område att undersöka. Den offentliga sektorn är något vi alla berörs av i samhället då det är verksamheter som bedrivs av staten, kommun och landstinget. Ledarskap är en kulturpåverkande aktivitet och inom offentliga organisationer finns det många chefer. Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns en ledarskapskultur som innehåller New Public Management samt om det går att utläsa någon ledarstil i den offentliga organisationen, Trafikverket. Frågeställningar som besvaras i uppsatsen är: ? Vilken ledarstil finns i Trafikverket? ? Vilken ledarskapskultur finns i Trafikverket? ? Hur yttrar sig New Public Management i Trafikverket? Insamling av informationen består av en kvalitativ metod.

Electronic Data Interchange (EDI) ingår i det mer omfattande begreppet elektronisk handel. EDI innebär elektroniskt utbyte av strukturerad information och genom att använda sig av EDI kan företag kombinera överföring och lagring av information, vilket innebär att manuella arbetsuppgifter kan reduceras. Vid elektroniska affärer mellan företag anses EDI vara det medel som har störst potential att sänka företagens kostnader samt leda till ökad kundservice. Den ökade mängden information i samhället ställer krav på snabb, kostnadseffektiv och automatisk informationsöverföring mellan handelspartner. Det finns ett antal hinder som bromsar utvecklingen för elektronisk handel.

Syftet med denna c-uppsats har varit att kartlägga Pensionärernas riksorganisations (PRO) roll inom äldreomsorgen i Österåkers kommun. I vilket avseende PRO är ett komplement eller en ersättning till kommunens verksamhet. Den här studien faller under kvalitativ forskning och bygger enbart på skriftligt underlag. Materialet är PRO: s mål, handlingsprogram på riksnivå och verksamhetsberättelse 2004 för Österåkers kommun och kommunens mål, riktlinjer och verksamhetsberättelse 2004. Studien har visat att frivilliga organisationer i nästan alla under-sökningar man har gjort har haft en stark roll inom Den offentliga sektorn.

Arbetets syfte är att belysa hur långt den kommunala sektorn i Skåne och Blekinge län har kommit med elektronisk handel. Uppsatsen baseras bl.a. på litteraturstudier om elektronisk handel i allmänhet, dess användningsområden, dess fördelar respektive nackdelar samt Toppledarforums och Svenska Kommunförbundets intresse av kommunernas arbete med denna handel. Jag har genomfört intervjuer med insatta personer från kommunerna i min målpopulation, om de respektive kommunernas ak-tiviteter kring elektronisk handel. I intervjuerna har respondenterna bl.a.

Genom traditionell juridisk metod har avsikten med den här uppsatsen varit att förmedla en översikt över lagstiftningen om offentlig upphandling inom den klassiska sektorn. Med begreppet offentlig upphandling avses de åtgärder som en upphandlande myndighet vidtar i syfte att tilldela ett kontrakt eller ingå ett ramavtal avseende varor, tjänster eller byggentreprenader. Bestämmelserna om offentlig upphandling betraktas ofta som komplicerade. I den här uppsatsen har perspektiven igår, idag och imorgon därför tillämpats för att klargöra dessa bestämmelser samt för att ge viss kunskap om rättsområdet. Enhetliga regler för statliga myndigheters upphandlingar utfärdades redan under slutet av 1800-talet.

Regeringens mål för ekologisk konsumtion inom Den offentliga sektorn har avsett en inriktningmot 25 procent ekologiska livsmedel fram till innevarande år 2010. En handlingsplan förhållbar konsumtion - ?Bilen, Biffen, Bostaden? ligger som bakgrund till denna inriktning.Handlingsplanen vill förmedla att samverkan mellan politiker och medborgare måste bli bättre.Ekologiska produkter är ett medel för att uppnå Sveriges miljökvalitetsmål. Med hjälp avDen offentliga sektorn ökar efterfrågan. Med hjälp av olika miljöprojekt hoppas man kunna fåelever på skolor till att tänka på miljöfrågor och svinn samt öka efterfrågan på ekologiskalivsmedel.Syftet med denna uppsats var att undersöka hur gymnasieelever uppfattar miljösatsningarna ideras skolrestaurang och om skolrestaurangen bidrar med kunskap och inspiration till att ageramiljömedvetet.

Bakgrund och problem: Stora delar av Den offentliga sektorn erbjuder tjänster och tenderar att vara arbetsintensiv, således är personalen och deras prestationer en avgörande faktor för kvaliteten och effektiviteten inom Den offentliga sektorn. Tillämpning av belöningssystem för att motivera medarbetarna till förbättrad prestation har traditionellt använts inom det privata näringslivet. Belöningssystem som formellt ekonomistyrningsverktyg har dock under senare tid börjat användas allt mer inom offentliga verksamheter. Då användningen ökar behövs en utökad kunskap om hur belöningssystem i offentlig sektor bör vara utformat för att undvika negativa konsekvenser vid implementering och användning. Belöningssystem och dess effekter i offentlig sektor är dock ett relativt outforskat område.