Syftet med detta examensarbete är att rikta uppmärksamhet på ett problem som kanske inte är ett stort samhällsproblem, men som likväl är ett problem för dem som drabbas, nämligen de män som utsätts för våld av en kvinna som de lever i en nära relation med. Tanken med detta är naturligtvis att synliggöra dessa män, men också att eventuellt synen på orsaker och framförallt lösningar även för andra grupper som utsätts för våld i nära relationer kan vidgas och på sikt bli mer flexibel. Till en början tar jag upp kvinnors brottslighet i allmänhet och i samband med detta olika teorier om denna. Därefter handlar det lite mer ingående om just våldsbrottslighet i de fall då förövaren är en kvinna. Sedan behandlas våld i nära relationer och i slutet av detta avsnitt lyfter jag fram den kunskap som finns rörande de män som råkar ut för detta våld.

Under många år har debatten om hur kvinnor och män framställs och skildras i media till mycket handlat om vilka signaler som sänds ut till samhället. Men tyngdpunkten har ofta fokuserats på negativa aspekter kring hur framförallt bilden av kvinnan framhålls. I samhällsdebatter kritiseras den könsneutrala utgångspunkten av feminister som anser att mannen fortfarande är norm i samhället, vilket då per automatik gör kvinnan till den avvikande. Men samtidigt finns det också kritiker som menar att det föreligger en konfliktaspekt då det kommer till frågan om jämställdhet eftersom män blir tvungna att avstå från makt till förmån för kvinnorna. Jämställdhetsfrågan och debatten är ständigt aktuell och media som forum har en stor påverkan av hur utvecklingen går framåt.

Under de senaste decennierna har mäns våld mot kvinnor blivit allt mer uppmärksammat. Det är ett samhällsproblem och de senaste åren har det blivit ett folkhälsoproblem. Våldet mot kvinnor uppskattas kosta det svenska samhället cirka tre miljarder kronor varje år. Våldet sker oftast i hemmet och i majoriteten av fallen är den misstänkte förövaren en man som kvinnan har eller har haft en nära relation till. Så länge vi accepterar att mannen i relationen har rättigheter som kvinnan inte har, kommer denna norm och därmed även våldet att fortsätta.

I vårt samhälle skapas och upprätthålls dagligen en genusordning, där kvinnan underordnas mannen. Genom vårt sätt att uttrycka oss konstrueras och upprätthålls genusordningen, ofta omedvetet då den är så djupt rotad i oss att vi inte lägger märket till den. Denna konstruktion, upprätthållandet av genus, sker i vårt samhälle likaväl som på SiS (Statens Institutionsstyrelse) särskilda ungdomshem. Vårt syfte med uppsatsen är därför att ur ett genusperspektiv undersöka hur personalen på de särskilda ungdomshemmen konstruerar genus hos ungdomarna. Vi ämnar också undersöka om det statliga huvudmannaskapet har lett till att en ökad könsdifferentiering, vilken man tar upp som ett mål i IUM-utredningen och som ligger till grund för att SiS inrättades.

Denna studie syftade till att undersöka kvinnor och män i det historiska läromedlet skolplansch. Skolplanschen brukades i svenska skolor från att folkskolan instiftades 1842 fram till omkring 1960. De frågeställningar som undersöktes behandlade könens frekvens, aktivitet och sysselsättningar. Detta sett ur ett genusperspektiv. Genusperspektivet som användes i denna studie grundade sig på Hirdmans beskrivning av genus som en av människor konstruerad och upprättad bild av vad som anses manligt respektive kvinnligt samt isärhållandet av dessa.

Idag förväntas att alla män i Sverige skall vara delaktiga i graviditeten och under förlossningen. Detta är en omvälvande händelse och forskning visar att det finns blivande fäder som lider av förlossningsrelaterad rädsla. Vissa män avstår att närvara under sitt barns födelse, bland annat på grund av rädsla att inte vara ett bra stöd eller har en rädsla för sjukhus. En del av männen skulle behöva stöd och behandling av barnmorskor. Inom vårdvetenskaplig litteratur saknas studier som beskriver förlossningsrelaterad rädsla hos närstående män och deras möte med barnmorskor.

The aim of this study is to examine metaphors and what may be perceived as motif-circuits in Stig Dagerman?s play Den dödsdömde (The Man Condemned to Death) and the two short stories ?Den dödsdömde? (The Man Condemned to Death) and ?Mannen från Milesia? (The Man from Milesia). My intention is to discuss a single theme and identity-marks that unites all three works, using Paul Ricoeur?s The Rule of Metaphor (La mêtaphore vive) as well as the ?thematic critique? of Jean-Pierre Richard.What is metaphor for Ricoeur is for Richard themes (theme): an organizing principle, a sort of schedule around which a world is constituted. Hence, I find similarities between the motif-circuits, Ricoeur?s metaphor-theory and Richards?s themes.

Sex och samlevnad är ett undervisningsområde som varit obligatoriskt i svensk skolan sedan 1955. Trots detta har få skolor satt upp övergripande mål för arbetsområdet, och undervisningens innehåll kan skilja stort mellan klassrum till klassrum, samt mellan skola till skola. Ett antal studier har dessutom visat att många av de läromedel i ämnet biologi som finns på marknaden ensidigt utgår från att den heterosexuella samlevnaden är den rätta, samt ger uttryck för ett könsåtskiljande perspektiv där mannen och kvinnan ges olika egenskaper, roller och handlingsutrymme. Dessa till synes objektiva biologiska beskrivningar utesluter därmed vissa elever från deras syn på kärlek, kön, lust, sexualitet och identitet. På basis av detta har jag utifrån ett queerperspektiv analyserat läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, kursplanen i biologi, samt ett referensmaterial från Skolverket med avseende på presentationen av kön och sexualitet.

Sex och samlevnad är ett undervisningsområde som varit obligatoriskt i svensk skolan sedan 1955. Trots detta har få skolor satt upp övergripande mål för arbetsområdet, och undervisningens innehåll kan skilja stort mellan klassrum till klassrum, samt mellan skola till skola. Ett antal studier har dessutom visat att många av de läromedel i ämnet biologi som finns på marknaden ensidigt utgår från att den heterosexuella samlevnaden är den rätta, samt ger uttryck för ett könsåtskiljande perspektiv där mannen och kvinnan ges olika egenskaper, roller och handlingsutrymme. Dessa till synes objektiva biologiska beskrivningar utesluter därmed vissa elever från deras syn på kärlek, kön, lust, sexualitet och identitet. På basis av detta har jag utifrån ett queerperspektiv analyserat läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, kursplanen i biologi, samt ett referensmaterial från Skolverket med avseende på presentationen av kön och sexualitet.

Vi ville med den här kvalitativa uppsatsen belysa komplexiteten som det innebär att bli ofrivilliga pappa. Beskedet att de ska bli fäder verkar undantagslöst inledas med en kris. Vi har intervjuat fem ofrivilliga pappor som fått beskriva sitt faderskap och hur de hanterat krisen och det fortsatta livet. Vi har med hjälp av kristeorin analyserat och presenterat dessa mäns berättelser och upplevelser, och hjälp av copingteori och begreppet resilience analyserat deras strategier för att hantera sitt ofrivilliga faderskap. Från vår empiri kunde vi urskilja en stark korrelation mellan kvaliteten eller graden i respektive mans resilience (motståndskraft) och att den är avgörande för vilka copingstrategier han använde sig av.

I Sverige insjuknar 15-20 kvinnor varje dag i bröstcancer. Att få beskedet att man lider av bröstcancer är en livskris som inte enbart påverkar kvinnan utan även hennes partner. Kvinnans lidande är det som uppmärksammas, och männen lider oftast i det tysta. Som sjuksköterska är det viktigt att skapa en vårdrelation till patienten, men det är lika vik-tigt att skapa en vårdrelation till närstående, det är därför viktigt att man ser familjen som en helhet. Att ha en helhetssyn i vårdrelationen innebär att genom att stödja man-nen i dennes lidande kan detta bidra till en förbättrad relation mellan paret och även minskat sjukdomslidande för kvinnan.Vårt syfte var att belysa vad det kan innebära att leva i en relation med en bröstcancer-drabbad kvinna, samt att belysa vårdrelationens betydelse.

Syftet med studien var att undersöka hur genus tar sig uttryck under skolidrotten och hur maktrelationen/dominansförhållandet kan se ut mellan pojkar och flickor. För att vi skulle kunna svara på vårt syfte använde vi oss av följande frågeställning: Är det så att pojkar tenderar att dominera under samundervisning i idrott och hälsa i årskurs 9 och hur uttrycker i så fall sig denna dominans? Vi valde att använda oss utav en kvalitativ icke deltagande (känd) observationsmetod där vi observerade fyra niondeklasser under två idrottslektioner vardera på en skola i Malmö. Uppsatsens teoriram bygger på Yvonne Hirdmans genusteori, genuskontrakt och genussystem där det är mannen som är kontraktsskrivare och utgör normen. Resultatet i vår undersökning visar att pojkar är tävlingsinriktade, aktiva, högljudda samt att de visar på en stor tilltro till den egna idrottsliga förmågan men en misstro till flickors förmåga.

Mäns våld mot kvinnor i nära relationer är ett folkhälsoproblem och ett brott mot de mänskliga rättigheterna. I Sverige dör årligen över 15 kvinnor till följd av en mans våld. Mörkertalet på misshandlade kvinnor är stort. Många av de kvinnor som lever i en relation där de utsätts för våld, isoleras av sin partner. Hälso- och sjukvården kan därför komma att bli en av få kontakter med omvärlden som kvinnan har bredvid mannen.

Syftet med studien är att undersöka hur kvinnor tolkar och förstår hur kvinnor och kvinnors sexualitet skildras i programmen L Word och Sex and the City. Vilka olika sätt att förstå och förhålla sig till sexualitet och heteronormativitet skapas i mötet mellan tittare och text? Metod och Material: Kvalitativa intervjuer med sju kvinnor Resultat: Informanterna beskriver en motsägelsefull bild av kvinnan som framställs i både Sex and the City och L Word. Kvinnorna ses som starka i Sex and the City på så vis att de är självständiga och lever sina egna liv. Samtidigt upplevs de som svaga på grund av att de är ytliga och fokuserar sitt lev efter sökandet efter den rätte mannen.

Uppsatsen undersöker diskurser om cannabis och hur bilden av ungdomar och vuxna som använder drogen presenteras i tidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet under år 2012. Studien är en kvalitativ diskursanalys efter Norman Faircoughs tredimensionella metod. Intresset uppkom i och med den diskussion som internationellt växt fram under året. Länder som kulturellt och politiskt stått förebild för svensk utveckling i många frågor rapporterades revidera och omformulera den egna problembilden av cannabis. För en grundläggande förståelse av hur rapporteringen om narkotika sett ut i svensk dagspress har Daniel Törnqvists avhandling ?När man talar om knark? legat till grund för arbetets utformning.